Köp och sälj
Nyheter
Gott läge för att utrota blåtunga i Sverige
I det senaste numret av VeterinärMagazinet kritiserar veterinär Mikael Fälth det pågående vaccinationsarbetet mot blåtunga. I artikeln förekommer direkta felaktigheter och vilseledande information. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt menar att vaccinationerna är nödvändiga och igångsatta i rätt tid för att kunna utrota smittämnet från Sverige.
De senaste åren har blåtunga snabbt spridit sig genom Europa och orsakat enorma ekonomiska förluster för samhället och lantbruksnäringen, och inte minst stort lidande för de djur som smittas. Enligt europeiska djurägarorganisationer var förlusterna 2007 för djurägarna i Holland i storleksordningen över 100 miljoner euro och närmare 40 miljoner euro i Belgien. På gårdsnivå i Belgien har blåtunga orsakat kostnader upp till motsvarande 2 000 kr per koplats i mjölkkobesättningar. (Sjukligheten rapporterades 2007 vara cirka 20 procent för både får och nötkreatur.)
Genom att vaccin mot blåtunga tagits fram finns det nu goda möjligheter att bekämpa och utrota sjukdomen. Om Sverige skulle få en likartad spridning som andra länder i Europa fått skulle konsekvenserna och kostnaderna bli mycket stora. Det är självklart inte ett alternativ. Hela EU agerar kraftfullt mot blåtunga och när sjukdomen konstaterades i Sverige i början av september 2008 satte vi snabbt in åtgärder både för bekämpning och långsiktigt skydd.
Lyckligtvis har Sverige jämfört med många andra länder i Europa ett gott utgångsläge för att kunna utrota blåtunga. Vi upptäckte sjukdomen mycket tidigt tack vare en riktad övervakning och det har varit mycket få fall där djuren varit sjuka.
Blåtunga smittar via svidknott. De svidknottsarter som sprider blåtunga finns i hela Sverige. Svidknotten är aktiva åtminstone en bra bit in i oktober och när vi fick hit sjukdomen var det nödvändigt att börja vaccinera för att begränsa smittspridningen, även om inte alla djur uppnått fullständig immunitet förrän under vintern. Det är fel att säga att vaccinationerna under hösten inte hade någon effekt. Att vänta och låta smittan få fäste när vaccin fanns tillgängligt var inte ett acceptabelt alternativ för samhället.
Det vaccin som används i Sverige är från Merial och finns på licens. Vaccinet har tagits fram på grund av det akuta läget i Västeuropa. Begränsade undersökningar visar att får som immuniseras börjar bilda antikroppar efter två-tre veckor. Nötkreatur behöver för att grundimmuniseras vaccineras två gånger med cirka en månads mellanrum för att utveckla höga antikropptitrar. En mindre mängd antikroppar kan dock påvisas efter den första vaccinationen. I praktiken har vi sett att tankmjölksprov vid andra vaccination gett genomslag i test för antikroppar. Dessutom kan man anta att djuren efter vaccination, precis som efter vaccinationer mot eller infektion med andra smittämnen utvecklar ett cellmedierat försvar som kommer snabbare än det antikroppsmedierade försvaret.
Vaccinet har bra effekt upp till minst ett år efter att djuret har grundvaccinerats. Undersökningar av får har visat att mängden antikroppar inte har minskat ett år efter grundvaccination, varför skyddet troligtvis kvarstår betydligt längre än ett år. Studier visar att en mycket stor andel av djuren bildar antikroppar efter vaccination och experimentella studier visar att vaccinerade djur är skyddade mot sjukdomen. Därför behöver de djur som vaccinerats under hösten inte vaccineras igen förrän nästa höst. Påståendet att en ny vaccinationsomgång behövs i vår stämmer alltså inte alls. Effekterna av vaccination är mycket goda i Västeuropa där antalet fall av blåtunga minskat mycket efter att vaccination har genomförts. Sjukdom har inte setts hos vaccinerade djur.
Det har självklart varit nödvändigt för staten att ha det sammanhållande ansvaret i den bekämpningsfas som vi befunnit oss i. Det kan inte vara upp till varje djurägare att se till att provtagning, vaccination, dokumentation och eventuell smittspårning genomförs. För att vaccinationsskyddet ska vara effektivt måste minst 80 procent av djuren ha immunitet och då behövs initialt ett sammanhållet vaccinationsarbete. Dessutom kräver EU, för att Sverige ska få medfinansiering av kostnaderna, att vaccineringarna genomförs under den behöriga myndighetens ansvar och under veterinärt överinseende. Jordbruksverket arbetar för att vaccinationerna framöver ska anpassas till normalt arbete i besättningarna och för att ytterligare effektivisera och pressa kostnaderna så kan C15-utbildad personal, till exempel husdjurstekniker och blå stjärnor, utföra vaccinationerna.
Redan tidigt sattes målet att genomföra vaccinationerna till den 1 april 2009, innan nästa svidknottsäsong börjar. Fram till vecka 2 i år har genomförts ungefär 765 000 av de drygt 1 miljon vaccinationer som ska utföras. De djur som ska slaktas före den 1 april behöver inte vaccineras och inte heller besättningar med 10 djur eller färre. När det gäller djur som fötts sedan vaccinationsarbetet startade i höstas kommer det att ske viss vaccination av kalvar och en stor del av lammen kommer att vaccineras. Det är klarlagt att foster hos dräktiga djur kan infekteras och bära på infektionen även efter det att moderdjuret blivit av med smittämnet. Om kalvar och lamm föds med viremi under den period vektorerna är aktiva kommer de att utgöra en fortsatt smittkälla. Får är dräktiga kortare period och risken att denna mekanik hos får ska bidra till virusets övervintring under den vektorfria perioden är därmed ytterst liten. Dräktiga kor som infekteras kan däremot bidra till virusets persistens till nästa säsong. Om djuren är immuniserade innan de blir dräktiga kan detta inte ske.
Det stämmer inte alls att vaccinet är på väg att ta slut, vi har det vaccin som behövs i Sverige. SVA har beställt vaccin hos Merial för att säkra upp tillgången fram till 2010. Nästa vaccinationsomgång planeras börja i oktober 2009 och ska i så stor utsträckning som möjligt förläggas till den tid då djuren är installade.
Under vintern och våren slutförs vaccinationerna i vaccinationsområdet så att djuren har ett gott skydd mot blåtunga inför nästa svidknottsäsong. Med vaccinationen som startar till hösten är målet att vi ska kunna bryta infektionen i Sverige. Sannolikt behövs det sedan vaccination i ytterligare en säsong. Vår förhoppning är att målet om att utrota blåtunga från Sverige därefter ska vara uppnått.
Avhandling från SLU
Stora luckor i databaser om kohälsa
Avhandling från SLU:
Bildanalysen i aveln förfinas
Jordbruksverket:
Striktare regler för antibiotikaförskrivning
Äldre artiklar
Veterinärmagazinet ges ut av Editor Media i Stockholm AB.
Den enda tidning som når alla verksamma inom djursjukvården.
Är du veterinär eller arbetar i branschen kan du få Veterinärmagazinet kostnadsfritt skickad till din arbetsplats.
Har du bytt adress? Adressändra här och vi ordnar så den kommer rätt!
