Varmblodiga travhästar kan tävla även om de utfodras enbart med grovfoder av bra kvalitet. Det visar en studie vid SLU. Dessutom kan mängden träning minskas för de unga hästarna.

– Vi kunde se flera positiva effekter av den utfodring och den förändrade träning som hästarna fick. Det gav dem bättre hälsa, i form av färre förlorade träningsdagar och inga foderrelaterade sjukdomar, säger Sara Ringmark, som nu presenterar resultaten i en doktorsavhandling vid SLU.

Hästar som tränas för tävling, inom bland annat travsporten, får i regel flera kilo kraftfoder som dagligt komplement till sitt grovfoder (hö, hösilage eller ensilage). Kraftfoder i form av havre, korn eller pelleterat helfoder ger dock även oönskade effekter, bland annat en ökad risk för kolik, magsår och korsförlamning. Dessutom anses det öka risken för beteendestörningar. Det har också visats att en foderstat med kraftfoder ger en större mjölksyraproduktion under arbete än en foderstat med enbart grovfoder.

Målsättningen med SLU-projektet var att undersöka om unga varmblodiga travhästar skulle kunna växa och träna på en foderstat som endast baserades på ett grovfoder med högt innehåll av energi och protein. Forskarna ville ta reda om det var möjligt att helt utesluta kraftfodret till hästarna utan att tappa tillväxt och prestation.

Inom projektet fanns även ambitionen att prova hur en minskad träningsmängd skulle påverka hästarnas prestationer.

Sara Ringmark följde en grupp unghästar under två och ett halvt års tid. De sexton hästarna kom till riksanläggningen Wången i Jämtland som ett och ett halvtåringar. De studerades noggrant vad gällde tillväxt, träning, prestation och hälsa till och med tre års ålder. Resultaten ligger långt över forskarnas förväntningar.

– Hästarna växte och tränade helt enligt vår målsättning. De presterade minst lika bra som andra travhästar i samma ålder som kan antas ha utfodrats med kraftfoder i kombination med grovfoder, säger Sara Ringmark.

För att kunna täcka tävlingshästens näringsbehov behöver grovfodret (torrt hö eller inplastat hösilage) vara av betydligt högre kvalitet vad gäller energi och protein, än vad de flesta svenska hästar oftast erbjuds. Fodret bör innehålla minst 10,5 megajoule omsättningsbar energi och minst 63 gram smältbart råprotein per kilo torrsubstans. Det duger alltså inte att ge grovfoder med sämre värden till den här gruppen av hästar om man vill undvika att komplettera med kraftfoder.

Merparten av de svenska tvååriga travhästarna tränas för att delta i ett premielopp, vilket ungefär 70 procent av hästarna i varje årskull klarar. För att få lov att starta i riktiga lopp måste hästen först genomföra ett godkänt kvallopp. Trots att den varmblodiga travhästen avlas med målet att prestera tidigt är det historiskt sett bara cirka 30–50 procent av varje årskull som kommer till start före fyra års ålder. Många faller ifrån på grund av hälsoproblem såsom hältor. För hästarna inom forskningsprojektet blev resultaten annorlunda.

– Alla sexton klarade ett godkänt premielopp som tvååringar och femton av sexton klarade sina kvallopp för att få starta på tävling. De har med andra ord presterat bättre än genomsnittet inom samma årskull, konstaterar Sara Ringmark.

Förutom att hästarna i projektet utfodrades enbart med grovfoder fick halva gruppen (åtta hästar) även ett annorlunda träningsupplägg. Den ”korta” gruppen tränades kortare distanser än vad som i regel görs med unga travhästar.

– Det innebar en minskning med cirka 30 procent för dessa hästar, och förutom en något högre återhämtningspuls kunde vi inte upptäcka någon negativ skillnad på prestation genom den förändrade träningen. Det blev snarare en fördel för deras hälsa. Gruppen som tränade mindre hade färre förlorade träningsdagar än gruppen som tränades mer.

Inom projektet gjordes även en undersökning där 39 svenska proffstränare intervjuades om hur de brukar lägga upp träningen för två- och treåriga travhästar. Bland annat fick de redogöra för hur många meters snabbjobb som hästarna kördes per vecka samt vilka distanser som användes vid intervall- och rundbaneträning. Den genomsnittliga längden var 6 571 meter snabbjobb per vecka för dessa hästar.

Inom SLU-studien gick hästarna i båda träningsgrupperna snabbjobb på distanser som var i genomsnitt 1 203 meter kortare per vecka jämfört med proffstränarnas upplägg. Även längden på rundbanejobben var kortare för bägge grupperna inom projektet.

För att få svart på vitt hur hästarna reagerade på träningsupplägget användes även ett objektivt system (Lameness Locator) för att mäta hästarnas rörelsemönster. Via sensorer som sattes på hästens huvud, ben och kors, kunde forskarna registrera hästens rörelser och upptäcka avvikelser. Mätningarna gjordes vid flera tillfällen under projektet.

– Med hjälp av det objektiva systemet såg vi bland annat att hästarna hade mer problem med hälta efter introduktionen av snabbjobbsträning under våren som tvååringar. De återhämtade sig dock och hältorna minskade senare under året

Källa: SLU Foto: Carin Wrange Länk till avhandlingen