Humanvården sparar 9 Mkr på stopp för MRSA-grisar

Humanvården sparar 9 Mkr på stopp för MRSA-grisar

Svensk humansjukvård sparar minst 9 miljoner kronor per år genom grisbranschens åtgärder vidtar för att förhindra att MRSA-bakterier får fäste i svenska besättningar. Åtgärderna kostar grisbranschen cirka 2 miljoner per år, skriver SLU.

De rekommendationer som branschen följer har utvärderats i en studien. Rekommendationerna visade sig vara samhällsekonomiskt lönsamma om risken för införsel av LA-MRSA via andra kanaler än importerade avelsgaltar är liten. LA-MRSA är en spciell typ av MRSA-bakterien.

LA-MRSA är utbredd hos grisar i Europa och utgör då en smittreservoar för människor. I Sverige är LA-MRSA mycket ovanligt hos grisar. För att förhindra att LA-MRSA introduceras bland svenska grisar rekommenderar Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll avelsföretagen att testa samtliga importerade galtar för MRSA och inte använda dem som är smittbärande. Avelsföretagen följer rekommendationerna.

– I ett internationellt perspektiv är förekomsten av LA-MRSA mycket låg i Sverige. Det ger oss en unik möjlighet att med kloka åtgärder behålla ett gott läge, säger Helle Unnerstad, veterinär vid SVA.

– Epidemiologiska typningar visar att LA-MRSA är ovanligt bland människor i Sverige. Endast 70 fall har hittats sedan 2006, att jämföra med ett totalt antal fall av MRSA på cirka 2 900 per år, säger Olov Aspevall, överläkare på Folkhälsomyndigheten.

Författarna har utnyttjat data från länder där LA-MRSA är vanlig bland grisar för att analysera hur vårdkostnaderna för människor skulle påverkas om MRSA etablerades bland svenska grisar och jämföra detta med de kostnader som rekommendationerna orsakar den svenska grisproduktionen.

– Resultaten visar att sjukvården sparar åtminstone 9 miljoner kronor per år om rekommendationerna förhindrar att LA-MRSA etableras bland svenska grisar, vilket är betydligt mer än de kostnader på cirka 2 miljoner kronor per år som rekommendationerna för närvarande orsakar grisproduktionen, säger Sören Höjgård, nationalekonom vid SLU och AgriFood Economics Centre.

– Det ansvar näringen tar för att förebygga LA-MRSA hos svenska grisar sparar således betydande kostnader för sjukvården, säger Maria Lindberg, veterinär och expert på grisens sjukdomar vid Gård och Djurhälsan.

Studien, som nyligen publicerades i tidskriften Plos One, har gjorts av forskare vid SLU, läkare och veterinärer vid Folkhälsomyndigheten, SVA, LRF, Gård och Djurhälsan samt Jordbruksverket.