Genetisk upptäckt kan rädda vit vattenbuffel

Genetisk upptäckt kan rädda vit vattenbuffel

Forskare vid SLU och Uppsala universitet har varit med i ett internationellt forskningssamarbete där man lyckats identifiera två oberoende mutationer i MITF-genen som förklarar vit pälsfärg hos vattenbuffeln. Det framgår av ett pressmeddelande.

Den aktuella forskningen har utförts i samarbete med Bogor Agricultural University (IPB) och Indonesian Institute of Sciences (LIPI) i Indonesien. Resultaten kan användas för att bevara den utrotningshotade vitfläckiga vattenbuffeln som är ett viktigt husdjur både kulturellt och ekonomiskt.

Den vita pälsfärgen hos djur har alltid fascinerat människan och har därför selekterats starkt hos våra husdjur. Detsamma gäller även den asiatiska vattenbuffeln (Bubalus bubalis carabanensis), ett ekonomiskt och kulturellt viktigt husdjur i stora delar av Sydostasien. I regionen Toraja, på södra delen av ön Sulawesi i Indonesien, finns en speciell population av vitfläckiga vattenbufflar som anses vara heliga och som befolkningen selekterat enligt uråldriga religiösa traditioner. De heliga vitfläckiga tjurarna offras när en person har avlidit och detta betraktas soma nödvändigt för inträde i himlen. Vid begravningsceremonin tas köttet om hand och utgör en viktig födoresurs för befolkningen i Toraja. Denna tradition är också väldigt viktig för turismen i Toraja-regionen. På grund av att det tidigare inte varit känt vad som orsakar den vitfläckiga pälsfärgen och att de mutationer forskarna nu identifierat leder till att embryot dör om mutationerna ärvs från båda föräldrarna har man inte effektivt kunnat avla fram tillräckligt många vitfläckiga bufflar. Populationen har därför minskat drastiskt de senaste åren och de vitfläckiga bufflarna är i dag utrotningshotade.

– Vi har genom ett framgångsrikt samarbete med forskare i Indonesien undersökt den bakomliggande genetiska orsaken till vitfläckig pälsfärg hos vattenbufflarna genom att genetiskt jämföra vitfläckiga och bruna bufflar, säger Maria Wilbe, forskare vid Uppsala universitet och en av författarna till studien.

– Den vitfläckiga pälsfärgen visar på en defekt i utvecklingen och migrationen av melanocyter som är de celler som producerar melaninpigment. Vi bestämde oss därför att undersöka en gen som kallas MITF som vi vet är central för melanocyternas utveckling, säger Göran Andersson, professor vid SLU, som har lett studien.

– Vi identifierade två olika oberoende mutationer i MITF-genensom båda gör att det protein som kodas av de muterade MITF-genvarianterna inte längre är funktionella. Mutationerna har en dominant effekt och de vitfläckiga bufflarna har endast ärvt en muterad variant av föräldrarna. Den starka selektionen för två oberoende mutationer i samma gen visar på hur oerhört stark selektionen varit för denna egenskap, säger Göran Andersson.

Resultaten har nu lett till att Yulnawati Yusnizar, forskare vid LIPI och en av författarna till studien, har öppnat ett avelscentrum, Indonesian Buffalo Conservation & Breeding Center i Bogor på ön Java, Indonesien.

– Baserat på våra resultat har en metod utvecklats som gör att vi kan identifiera in vitro fertiliserade embryon som ger vitfläckiga bufflar. Denna teknik kommer att öka möjligheterna för att bevara den vitfläckiga vattenbuffeln, säger Maria Wilbe.

Källa: SLU Foto: Yulnawati Yusnizar