Årets Hippocampusdag, då SLU:s och SVA:s presenterar hästforskningen på Ultuna, var som vanligt innehållsrik. Hästvälfärdsprotokoll, botulism och andra dödliga men svårdiagnostiserade sjukdomar, underlagsforskning och matchning av ryttare och häst fanns med på dagordningen.

Hippocampusprojektet startade 2002 som ett samarbete mellan SLU och SVA med syfte att främja svensk hästforskning. Själva projektet är avslutat men den årliga forskningsinformationsdagen lever kvar. I år samlade Hippocampusdagen cirka 150 deltagare från hästnäringen.

Här följer ett axplock ur programmet:

• Djurskyddsinspektioner av stall är ibland omtvistade. Doktorand Sofie Viksten, SLU, presenterade ett besiktningsprotokoll som ska fånga upp mer av hästens välmående, snarare än ”bara” resursbaserade mått som takhöjd och boxmått. Protokollet är utvecklat utifrån lantbrukets ”Welfare Quality”-system.
• Veterinärer ombeds regelbundet ge råd vid hästköp, främst besiktningar. Den nyblivna agronomie doktorn Malin Axel-Nilsson presenterade sina studier, som visar att en faktor för lyckat hästköp också handlar om att ryttare och häst bör matcha varandra temperamentsmässigt.
• Underlag är en omdiskuterad fråga inom hästsporten. Vid horisonten finns nu en nationell rådgivningsorganisation. Tanken är att erbjuda både materialtester, funktionstester av existerande banor plus råd om underhåll och renovering. Det rapporterade professor Lars Roepstorff. Initiativtagare är hästsportens stora organisationer, och i bakgrunden finns den forskning om banunderlag där SLU har en pionjärroll.
• Annica Tevell Åberg rapporterade att en ny amerikansk testmetod för botulinumtoxin validerats vid SVA, som ger förbättrade möjligheter att utreda misstänkta botulismfall. Botulism hos häst misstänks vara underrapporterat i Sverige. Enda analysmetoden har förut varit att injicera möss med provet. Det har av etiska skäl använts restriktivt. Hästar är dessutom så känsliga för toxinet att det kan finnas i provet utan att musen påverkas. Det nya testet använder inte försöksdjur och ger möjlighet att analysera ett större antal prover och även foder, träck, tarminnehåll och organ.
• Två andra sjukdomar som i likhet med botulism är ovanliga och kan ge förlamningssytom och hög dödlighet är atypisk myopati och förvärvad polyneuropati hos häst. Två utbrott av atypisk myopati inträffade i Skåne 2014. Sjukdomen har misstänkts ha anknytning till tysk- och asklönn och giftet hypoglycin A, som slår ut cellens energiomsättning och kan orsaka akut kraftigt muskelsönderfall. Gittan Gröndahl beskrev hur forskare vid SVA för första gången visat att hypoglycin A kan påvisas i blod, magsäcksinnehåll och organ hos drabbade hästar och även i blod från 20 av 22 hästar som betat på samma gårdar men inte blivit sjuka. Toxinet påvisades också i material från tysklönnar i hagarna. Lönnbestånden var inte nya på gårdarna, men hade inte orsakat tidigare kända utbrott. Samtidigt är det ännu oklart varför vissa hästar verkar klara att ta upp ämnet utan att bli sjuka.
• Rapportera till SVA om du kommer i kontakt med hästar som börjar snubbla och kota över på bakbenen. Den uppmaningen framförde Gittan Gröndahl, apropå forskning om förvärvad polyneuropati i Skandinaven. Där är orsaken ännu okänd, men vissa partier av hösilage brukar vara en gemensam faktor för de insjuknade.

Text: Cecilia Lönnell