Hur miljövänliga kor är beror bland annat på vilken vomflora de har. Det finns också fodertillsatser som skulle kunna minska metanutsläppen. Detta visar Rebecca Danielsson i en avhandling från SLU.

Idisslarnas stora förtjänst är att de kan tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av upprapad metan – en kraftfull växthusgas. Mjölkkon har varit motorn i svenskt jordbruk genom sin förmåga att omvandla betesväxter till högvärdigt protein och gödsel. Men i dag pekas hon ut som en av de största miljöbovarna i lantbruket, genom idisslarens speciella foderjäsning som bidrar till växthuseffekten.

Det finns kor som producerar mer metan än andra och sådana som producerar mindre, men vad detta beror på har varit långtifrån klarlagt. Rebecca Danielsson har i sitt doktorsarbete undersökt vad djurens foder har för betydelse för metanproduktionen och om den individuella variationen är kopplad till vomflorans sammansättning.

Fodret till dagens mjölkkor innehåller en stor andel kraftfoder – i konventionella foderstater oftast mer än hälften av torrsubstansen. Samtidigt finns en strävan att bättre utnyttja kons förmåga att bryta ner grovfoder (som gräs), istället för att utfodra kraftfoder som enkelmagade djur eller människor kan livnära sig på. En farhåga är att en övergång till en grovfoderdominerad foderstat skulle öka utsläppen av metan.

Rebecca Danielssons utfodringsförsök tyder på att det inte behöver bli så. Kor som fick 90 procent grovfoder släppte inte ut mer metan än de som fick 50 procent grovfoder. Andelen grovfoder i foderstraten påverkade inte heller antalet metanogener i vommen. När kor som släppte ut mer respektive mindre metan jämfördes, syntes dock tecken på att vomflorans sammansättning skilde sig mellan dessa grupper.

En fördjupad studie, där DNA-teknik användes för att studera artsammansättningen bland vommens mikroorganismer, bekräftade att det finns en koppling mellan en kos metanutsläpp och dess vomflora. Kor som släppte ut mindre metan hade en karaktäristisk vomflora som kännetecknades av vissa grupper av bakterier och arkeer. Denna skillnad påverkade alltså metanutsläppen, men den hade ingen betydelse för kons foderutnyttjande eller mjölkproduktion.

Rebecca Danielssons har också gjort laboratorieförsök med tänkbara metanhämmande tillsatser. När en tillsats av extrakt av cashewnötskal användes i ”konstgjorda” vommar förändrades den mikrobiella sammansättningen i dessa och metanproduktionen minskade med 18 procent. I extraktet finns ett ämne som hämmar bakterier och kanske även vissa metanogener. Nu måste dessa resultat verifieras på kor innan man kan säga något om hur det skulle fungera som tillsats i utfodring.

Källa: SLU Foto Karin Alvåsen