Köp och sälj
Nyheter
Djurhanteringen har brister
Tyvärr är djurhanteringen inte alltid är bra, trots lagstiftning och kontroller. Det skriver tidigare besiktningsveterinären Christina Wasèn i ett debattinlägg apropå artiklar i VeterinärMagazinet nr 1 och 2/2012.
I nr 1/2012, där VeterinärMagazinet jämförde djursjukvård med humansjukvård, fanns ett uttalande av etikprofessor Lennart Nordenfelt om ”den fruktansvärda behandlingen av lantbrukets djur, särskilt slaktdjur”. I nr 2/2012 fanns sedan en kommentar skriven av Sten-Olof Dimander, vd för Svenska Djurhälsovården. Han påpekar att den svenska djurskyddslagstiftningen är bland de strängaste i världen, och skriver att ”Slakterierna har oberoende kontrollpersonal från Livsmedelsverket närvarande vid pågående produktion där varje slaktdjur genomgår levandedjursbesiktning före slakt… Ingen annan verksamhet i Sverige är så vitt känt lika välkontrollerad.”
Tyvärr är det så att djurhanteringen inte alltid är bra, trots lagstiftning och kontroller.
Som veterinär vid slakteri skickar man vid behov rapport till länsstyrelsen. Dock innebär det inte alltid att det verkligen sker en förbättring eller rättelse. För att djurskyddsproblem ska elimineras kan det krävas förändringar i rutiner eller till och med ombyggnation av anläggningen, vilket kan betyda stora kostnader. Frekvent användning av elektrisk pådrivare är ett exempel på ett välkänt och väl dokumenterat problem, som har samband med den stress och brådska som uppstår när djuren måste drivas till slakt tillräckligt snabbt för att dagens kvot ska uppfyllas inom rimlig tid.
Kontrollerna är inte alltid enkla att genomföra rent praktiskt utan att kan orsaka störningar i driften, särskilt i trånga utrymmen vid indrivning och bedövning. Och när officiell veterinär eller representant från länsstyrelsen, ledsagad av företagets arbetsledare, inspekterar en anläggning, ser givetvis personalen vad som är på gång, och djurhantering är i hög grad ”färskvara” som kan ändras från minut till minut. Det enda som skulle kunna ge en rättvis bild av hanteringen är övervakningskamera, något som vad jag vet aldrig används.
I samma nummer av tidningen skriver Kenneth Hovelius om djurrättsaktivister och huliganer. Som besiktningsveterinär i cirka 25 år har jag tillräckligtofta fått se vanvårdade djur som skickats till slakt. Om aktivisterna använder olämpliga metoder så kan ändå deras observationer vare korrekta. Dock är de flesta slaktdjur i normal kondition.
Christina Wasèn
F d besiktningsveterinär (numera är titeln officiell veterinär)
Äldre artiklar
Lägg till en jobbannons
Veterinärmagazinet ges ut av Editor Media i Stockholm AB.
Klarabergsgatan 35, 111 21 Stockholm
Tel: 08-22 21 37/38
Tryckupplaga 4 700 ex
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Kindahl, 08-22 21 37 (även mobil), ingrid.kindahl@veterinarmagazinet.se
Redaktionschef: Annika Rosell, 08-22 21 38 (även mobil), annika.rosell@veterinarmagazinet.se
Webbproduktion: Framkant Media
Formgivning: Ohlsson Stridbeck AB, 08-666 37 21
Annonser: PSP Media, Peter Paunovic peter@pspmedia.se, D: 08 – 588 981 51, M: 070 – 419 94 40
Medlem av Sveriges Tidskrifter
Den enda tidning som når alla verksamma inom djursjukvården.
Är du veterinär eller arbetar i branschen kan du få Veterinärmagazinet kostnadsfritt skickad till din arbetsplats.
Har du bytt adress? Adressändra här och vi ordnar så den kommer rätt!
