Köp och sälj
Nyheter
Hon har kartlagt grisens immunsystem
Märit Andersson har i sitt doktorsarbete vid SLU kartlagt hur grisarnas immunsystem reagerar på några vanliga bakterier och virus, som bland annat kan orsaka diarréer.
Diarrésjukdomar är vanliga bland grisar världen över. För att kunna bekämpa de olika tarmsjukdomarna är det viktigt att veta hur grisens immunförsvar reagerar på olika patogener.
Veterinär Märit Andersson har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt om generna för ett antal cytokiner, signalproteiner som produceras av immunförsvaret, uttrycks mer eller mindre hos sjuka grisar jämfört med friska. Hon använde sig bland annat av microarray-teknik, som visar om en viss gen är på- eller avslagen.
Hos grisar, som hade infekterats experimentellt med svindysenteribakterien Brachyspira hyodysenteriae, såg Märit Andersson en ökning av de vita blodkropparna monocyter och neutrofiler. Dessa vita blodkroppstyper ”äter upp” och förgör främmande mikrober. Även CD8α+-lymfocyter ökade i antal.
Cytokinerna IL-1β, IL-6 och TNF-α fanns i förhöjd mängd i blodet, och genuttrycket för IL-1β hade även ökat i tarmen hos en gris som insjuknat naturligt i svindysenteri. Alla de här cytokinerna är inflammationsframkallande och ger bland annat feber och startar en akutfasreaktion som motverkar infektionen.
Bakterien Lawsonia intracellularis orsakar en sjukdom, som finns i två former: en kronisk med diarré och nedsatt tillväxt, samt en akut med blodig diarré och plötslig död. Hos naturligt sjuka grisar sågs inga skillnader i cytokinmängderna jämfört med friska kontrollgrisar, varken i blodet eller i tarmen. Resultaten från tarmanalyser pekar på att en okomplicerad, kronisk infektion med L. intracellularis inte ger upphov till något markant immunsvar, och att de allvarliga symtomen med blodig diarré snarare är en komplikation till den kroniska sjukdomen än en akut sjukdomstyp.
Hos grisar som hade infekterats med viruset PCV2, som orsakar sjukdomen PMWS (Postweaning multisystemic wasting syndrome) sågs ett ökat genuttryck för cytokinerna IL-6, IL-10 and IFN-γ i tarmen. En ökning av genuttrycket för IFN-γ i tarmen återfanns även hos naturligt sjuka grisar. Dessutom sågs ett markant ökat genuttryck för olika så kallade interferonstimulerade gener (ISG) hos grisar med PCV2-infektion. Interferoner är speciella cytokiner, som triggar igång ISG, vilka är viktiga vid bekämpning av virusinfektioner.
– Resultaten visar tydligt microarray-teknikens potential för att registrera immunsvaret vid olika tarminfektioner, säger Märit Andersson. Vidare analyser kan ge fördjupad kunskap om immunsvaret även vid andra tarminfektioner hos gris.
Källa: SLU
Länk till avhandlingen
Äldre artiklar
Lägg till en jobbannons
Veterinärmagazinet ges ut av Editor Media i Stockholm AB.
Klarabergsgatan 35, 111 21 Stockholm
Tel: 08-22 21 37/38
Tryckupplaga 4 700 ex
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Kindahl, 08-22 21 37 (även mobil), ingrid.kindahl@veterinarmagazinet.se
Redaktionschef: Annika Rosell, 08-22 21 38 (även mobil), annika.rosell@veterinarmagazinet.se
Webbproduktion: Framkant Media
Formgivning: Ohlsson Stridbeck AB, 08-666 37 21
Annonser: PSP Media, Peter Paunovic peter@pspmedia.se, D: 08 – 588 981 51, M: 070 – 419 94 40
Medlem av Sveriges Tidskrifter
Den enda tidning som når alla verksamma inom djursjukvården.
Är du veterinär eller arbetar i branschen kan du få Veterinärmagazinet kostnadsfritt skickad till din arbetsplats.
Har du bytt adress? Adressändra här och vi ordnar så den kommer rätt!
