Köp och sälj
Nyheter
Matindustrin granskas i ny bok
MRSA-infektioner kallas ofta för sjukhussjuka, men sprids i själva verket via slaktdjursuppfödningen. Det hävdar journalisterna Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart i sin bok ”Döden i grytan” (Ordfront).
Det vore synd att säga att Döden i grytan är trevlig läsning. Det är den inte. Men den stämmer till eftertanke. Boken handlar om hur maten kommer till och hur resistenta bakterier sprids i samhället. Det bestående intrycket blir att det är dags att sluta lägga ansvaret på någon annan. Veterinärer, konsumenter, livsmedelsbranschen och politiker behöver samarbeta för att pendeln ska slå tillbaka från allt mer industriproducerad mat till sådan som är lokalt framställd i små enheter.
Huvudpoängen i boken är att den allt mer storskaliga uppfödningen av kycklingar, kor och grisar förstör djurens immunförsvar, vilket gör att besättningarna behandlas med stora mängder antibiotika. Därmed blir de grogrund för antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom industrin eftersträvar en extremt snabb tillväxt hos djuren, föds de upp på foder som gör att gödseln blir rinnande – därmed kan den inte längre samlas i högar den där brinner. I stället rinner den ut i vattendrag och smittar ner grödor via rotsystemet.
– Och sedan läggs ansvaret på storkök och privatpersoner att hålla strikta hygienrutiner för att människor inte ska bli sjuka, säger Henrik Ennart och hans medförfattare Mats-Eric Nilsson (som tidigare gjort succé med böckerna Den hemliga kocken och Äkta vara.
Svenska regler om att man inte får använda antibiotika på djur i tillväxtsyfte utan endast om de är sjuka (eller befaras kunna bli sjuka) är därmed tandlösa. Djur som föds upp industriellt i stora besättningar kan alltid befaras bli sjuka.
Resultatet av att smittat kött kommer ut handeln blir absurda regler som hindrar privatpersoner från att baka bullar till föreningsfikat och barn från att delta i matlagningen på dagis.
– Det har uppstått separata världar. Det är dags att knyta ihop djurskyddet med konsumentmönstren, säger Henrik Ennart.
Författarna tecknar dock en ganska hopplös bild av den internationella livsmedelsindustrin, där hoppet står till att konsumenterna ska börja efterfråga bättre kött. Men vad kan veterinärer göra?
– Ärligt talat – en besiktningsveterinär befinner sig i en isolerad och knepig situation. Den som stoppar en produktion kan bli betraktad som ett problem och få onda ögat på sig.
Frågan är också hur smart det är att svara på ett missförhållande enbart med ökad kontroll. Det är dock en trend som de båda författarna tycker sig se.
– Under en tid har det varit modernt att i första hand låta branschen jobba med egenkontroller. Nu finns det i vissa länder, bland annat USA, tecken på att myndighetskontroller blir vanligare, säger Henrik Ennart.
Vad tycker du?
Stämmer författarnas slutsatser? Har du egen erfarenhet du vill dela med dig av? Gå in på vårt forum på www.veterinarmagazinet.se
Avhandling från SLU
Stora luckor i databaser om kohälsa
Avhandling från SLU:
Bildanalysen i aveln förfinas
Jordbruksverket:
Striktare regler för antibiotikaförskrivning
Äldre artiklar
Veterinärmagazinet ges ut av Editor Media i Stockholm AB.
Den enda tidning som når alla verksamma inom djursjukvården.
Är du veterinär eller arbetar i branschen kan du få Veterinärmagazinet kostnadsfritt skickad till din arbetsplats.
Har du bytt adress? Adressändra här och vi ordnar så den kommer rätt!
