Öppet brev från RAID till Svensk Djursjukvård

 

Djursjukvårdarnas och djursjukskötarnas organisation RAID reagerar i ett öppet brev till Lennart Granström, ordförande i Svensk Djursjukvård, på hur han beskriver legitimationsfrågan i VeterinärMagazinet. Läs också Lennart Granströms svar.


Hej Lennart!

Det är tråkigt att du uppfattar legitimeringsfrågan så negativt. Initiativet till legitimation har kommit från branschen genom RAID och Svensk Djursjukvård (tidigare Svenska Djursjukhusföreningen).

Jag har i mitt arkiv ett öppet brev till rektor Thomas Rosswall, daterat den 15/11 1995 och undertecknat av Svenska Djursjukhusföreningen genom Lennart Sjöström, med flera. Där står bland annat att läsa: ”Den personal som finns i dag (här avses djursjukvårdare) har en ettårig utbildning på djursjukvårdarskolan i Skara. Den räcker inte längre till i dagens sällskapsdjurssjukvård.
Vi anser att de behöver befästa sin yrkesroll, att ha ett inför allmänheten erkänt yrke.” --- ” Vi menar att utbildningen bör förlängas till att bli tvåårig och att man planerar någon form av legitimation alternativt auktorisation efter genomgången utbildning”.

Således bör man komma ihåg att Svenska Djursjukhusföreningen också har varit synnerligen drivande i legitimeringsfrågan.

Mycket har varit komplicerat under resans gång, det är ett enormt arbete att i möjligaste mån samordna vår mångfacetterade bransch in i en helt ny lag. Men det är hög tid att verkligheten kommer in i lagen.

Branschen, liksom RAID, vill att så många som möjligt ska ha möjlighet att söka legitimationen. För att möjliggöra detta togs beslut om övergångsregler som RAID till fullo ställer sig bakom, väl medvetna om att när en så blandad bransch ska fasas in i en verklighetsförankrad lag finns det alltid en risk att några personer kommer att känna sig överkörda.

Vad gäller distansutbildningen så var det en uppdragsutbildning från Svenska Djursjukhusföreningen som SLU gav. Enligt SLU är den inte alls jämförbar med Djursjukvårdarprogrammet, inte ens den ettåriga utbildningen. Med stöd av detta samt med vetskap om att de som gått distansen har mer än fem års yrkeserfarenhet gav RAID vid handen att det inte torde vara ett problem för denna grupp att söka legitimation via övergångsreglerna.

I tidigare lagstiftning har ju endast veterinären funnits – och burit allt ansvar – oavsett vem som utfört arbetet. De allra flesta inom branschen är enormt ambitiösa i sin yrkesutövning och besitter stor professionalitet och yrkeskunskap, men det finns också de som tycker det är ganska bekvämt att arbeta på någon annans ansvar och att det fungerar bra att göra "som man alltid gjort".

Många har olika bakgrund. En sådan branschsammansättning är ingen bra trygghet för djuren, djurägarna eller kollegorna. Därför är legitimationen bra och det är viktigt att den vilar på en så lika grund som möjligt för alla.

Visst tar det tid att plugga, visst kostar det att tenta. Men även i framtiden kommer djursjukvård att kräva kvalificerad personal och legitimationen är ett steg i den riktningen.

Inom RAID ser vi såväl legitimation som dess övergångsregler som en möjlighet och inte som ett hinder. Hela verksamheten inom branschen vinner på att personalen är välutbildad.

Legitimeringen är – och ska vara – en kvalitetssäkring för vårt yrke. Arbetet att genomföra det i praktiken är omfattande och inte helt friktionsfritt.

RAID är en förening för alla som jobbar inom djursjukvården. RAID arbetar för legitimering, eftersom vi önskar en kvalitetsstämpel på vår yrkeskår som i förlängningen kan leda till bättre kännedom om vårt yrke, högre utbildningar och högre löner.

RAID stödjer självklart även de personer som väljer att inte söka legitimation, de kommer då enligt gällande lag att arbeta vidare inom branschen, men som djurvårdare. Valet är individens eget.

Det är viktigt att se detta ur branschens perspektiv och varför lagen har tillkommit. Om alla enkelt skulle kunna få sin legitimation – utan samordning av grundkunskaper – tappar legitimationen sitt värde.

RAID arbetar för närvarande på olika fronter för att söka utbildningsmöjligheter för våra medlemmar. Just nu har vi fokus på alla som vill söka legitimationen och på olika sätt förbereda sig för den, men också hur vi ska möta framtiden.

Enligt statistik från Jordbruksverket har vi i dag (den 9 mars) 575 legitimerade Djursjukskötare. Av dem har 105 legitimerats via övergångsreglerna. Ytterligare 102 ligger i pipeline, det vill säga har klarat tentan och avser att göra färdigt resten innan tiden går ut. Det innebär i dagsläget nästan 700 stycken. Jag tycker att det är ett bra resultat.

Många medlemmar anser att kunskapsnivån avsevärt höjts på deras arbetsplatser efter legitimeringarna. Man höjer därmed kvaliteten och engagemanget mot djuren och djurägarna.

Därför kan jag inte dela din negativa inställning, när du betonar kompetensbrist i behöriga redan nu? Om man som veterinär inledningsvis vill anställas som Djursjukskötare är det givetvis upp till personen i fråga och många gånger kan det, som du så riktigt påpekar, vara till gagn för vederbörande i rent utbildningssyfte. Men vilken lön du får, är ju en uppgörelse mellan dig och arbetsgivaren.

När det gäller otydlighet om vem som är ansvarig för vad på en arbetsplats, kan jag bara tycka att det torde vara en uppgift för ledningen. Tydlig ledning – tydlig fördelning av arbetsuppgifter.

Slutligen sitter du, liksom jag, i olika referensgrupperingar, där vi bland annat diskuterar undantag i behandlingsförbudet. Givetvis skall djurens säkerhet inte riskeras på grund av att det inte finns kompetent personal! Vi kommer att lösa det också.

Däremot är jag helt övertygad om, att du som djurägare kommer att bli mycket bättre bemött och därmed också nöjdare kund, om personalen på kliniken är utbildad i det den ämnar utföra!

Jag hoppas att vi gemensamt kan börja arbeta med detta, utifrån samma positiva inställning till utvecklingen!

Vänliga hälsningar

Katarina Norrman, ordförande i RAID
 


Svar från Lennart Granström, ordförande i Svensk Djursjukvård:

Hej Katarina!

Det är glädjande att det mesta förenar oss och att vi har samma mål. Vi ser bara lite olika på hur vägen dit borde se ut.

Företagsledarna i Svensk Djursjukvård, däribland jag sedan 20 år, har alltid varit övertygade om att välutbildade ”sköterskor”, oavsett titel, fyller en unik och viktig funktion i vårdteamet, en funktion som många veterinärer inte fyller lika bra. Vi skapade därför bra kurser då nästan inga fanns, senare VeTA-bolaget. Vi påverkade SLU att starta och sedan öka Skara-utbildningen. Vi beställde den kostsamma men väl värda distansutbildningen. Vi ser mycket positivt på Djursjukskötare med akademisk utbildning. Lagen om djurens hälso- och sjukvård välkomnar vi. Det är delar av föreskrifterna som vi vill ändra på.

I VeterinärMagazinet nr 1 i år uppmanade jag alla att börja studera och företagen att stimulera sina anställda. De flesta gör så. Alla vinner. För enstaka med studieovana med svag engelska kan det dock inte kallas ett val. Även några seriösa verksamheter riskerar att minska eller inte kunna utvecklas i brist på tillräckligt många behöriga. Vi värnar om båda dessa grupper och den kompetens de besitter. Svensk Djursjukvård, SLA och Kommunal påvisade dessa sidoeffekter i remissvaren men Jordbruksverket ändrade inget väsentligt. Nu äntligen ska framtiden utredas och föreskrifterna ses över.

Företagen anpassar sig nu till bristen på behöriga och anställer i stället veterinärer. Svensk Djursjukvård ser en överhängande risk att företagen organiserar om permanent och bara behåller veterinärtjänster och enklare djurvårdarjobb. Så är det i flera andra länder med veterinäröverskott. Vi vill förhindra detta, dels genom adekvata undantag från behandlingsförbudet under så lång tid som krävs, dels genom att utvärdera reell kompetens på bättre sätt. Teoretisk tentamen med frågor som inte ens duktiga veterinärer klarar, är inte rätt väg.

Svensk Djursjukvård anser att vården överlag redan i dag håller både hög och jämn standard. Sverige är stort och ett för stort steg med ökade krav får inte minska djurs tillgång till vård för då motverkas lagens syfte.

För Styrelsen

Lennart Granström
Ordförande Svensk Djursjukvård

25 april 2012

BSE-provtagning av friska nötkreatur som slaktas upphör

EU:s krav på provtagning för BSE av alla nötkreatur över 72 månader i samband med slakt försvinner efter den 15 mars.

Läs vidare ...

Ny blankett vid nödslakt

Möjligheterna att nödslakta djur och låta dem gå in i livsmedelskedjan är starkt begränsad. Nu lanserar Livsmedelsverket en ny blankett som ska underlätta för veterinären.

Läs vidare ...

Djurkliniken i Öjebyn in i Evidensia

Uppköpen av fristående kliniker fortsätter. Nu går Djurkliniken i Öjebyn, utanför Piteå, in i Evidensia.

Läs vidare ...

Hilde Jemsby ny HR-chef vid Djursjukhusgruppen

Djursjukhusgruppen har rekryterat Hilde Jemsby som ny HR-chef. Hon har tidigare bland annat varit HR-direktör på Arla Foods.

Läs vidare ...

Hund- och Kattkliniken i Örebro till Djursjukhusgruppen

Djursjukhusgruppen förvärvar Hund- och Kattkliniken i Örebro. därmed etablerar sig Djursjukhusgruppen i Örebroregionen.

Läs vidare ...

Ingrid Eilertz ny veterinärchef på Jordbruksverket

Jordbruksverket har utsett Ingrid Eilertz till ny veterinärchef. Hon är chef för avdelningen för djurskydd och hälsa på Jordbruksverket och kommer att ha båda dessa ansvarsområden.

Läs vidare ...

Djursjukhusgruppen går in i Danmark

Nu köper Djursjukhusgruppen Københavns Dyrehospital och tar därmed steget in i Danmark. I höstas förvärvade gruppen Norges ledande veterinärkedja PetVett.

Läs vidare ...

Avhandling: Kvinna, företagare och veterinär

Stora förändringar skapar dilemman

Från manligt till kvinnligt, från offentligt till privat, från stora djur till små. I en studie i företagsekonomi granskas villkoren inom veterinärbranschen.

Läs vidare ...

SLU utvecklar avelsteknik för alpackor och andra kameldjur

Forskare vid SLU vill förbättra fruktsamheten hos alpackor med hjälp av modern teknik som idag används i koavel. Det framgår av ett pressmeddelande.

Läs vidare ...

Djurdoktorn i Linköping till Djursjukhusgruppen

Djursjukhusgruppen förvärvar Djurdoktorn i Linköping. Det är det andra förvärvet som tillkännages på två dagar.

Läs vidare ...

Djursjukhusgruppen förvärvar Veterinärhuset i Värnamo

Djursjukhusgruppen har förvärvat Veterinärhuset i Värnamo, som grundades 1991 och tar emot omkring 7 000 patienter per år.

Läs vidare ...

Bodil Nolén blir klinikchef för ny Vettrisklinik

Bodil Nolén, klinikveterinär på Strömsholm, lämnar Evidensia för att bli klinikchef för en ny Vettris-klinik. Enligt plan ska den öppna i Västerås i april.

Läs vidare ...

Djursjukhusgruppen rekryterar kommunikations- och marknadschef

Louise Borglund blir ny kommunikations- och marknadschef på Djursjukhusgruppen, enligt ett pressmeddelande.

Läs vidare ...

Kloramfenikolfynd hos grisar gäckar utredare

Myndigheterna arbetar vidare för att ta reda på hur grisar i Skåne fått i sig den förbjudna substansen kloramfenikol. Foder är fortfarande den mest sannolika källan, skriver Jordbruksverket.

Läs vidare ...

Ny behandling för hornhinnesår hos häst

Nu utvärderas en ny behandlingsmetod med UV-ljus som kan stärka hornhinnan hos häst. Studien utförs av veterinär Anna Hellander Edman, specialisist på ögonsjukdomar hos häst, tillsammans med SLU-forskare i Uppsala.

Läs vidare ...
Veterinärer mister rätt att förskriva vissa antibiotika

Veterinärer mister rätt att förskriva vissa antibiotika

Veterinärer mister sin rätt att skriva ut vissa antibiotika som är avsedda för människor – om det inte finns synnerliga skäl, då kan man söka dispens. Det har Jordbruksverket beslutat.

Läs vidare ...

Veraflox godkänd för behandling vid resistens

Veraflox är en ny fluorokinolon godkänd för behandling av vissa infektioner hos hund och katt. Men fluoroninoliner är inte förstahandsval vid behandling av bakteriella infektioner hos dessa djur.

Läs vidare ...

MVI: ”Vi drar oss ur”

I och med försäljningen av Smådjursakuten och Västerorts Djursjukhus ger investerargruppen MVI upp kampen om den svenska djursjukvårdsmarknaden.

Läs vidare ...

Äldre artiklar

« Föregående | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |  17  | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | 32 | 33 | 34 | 35 | 36 | 37 | 38 | 39 | 40 | 41 | 42 | 43 | 44 | 45 | 46 | 47 | 48 | 49 | Nästa »
Abonnera på vårt nyhetsbrev! Gratis.

Veterinärmagazinet ges ut av Editor Media i Stockholm AB.

c/o Bra Tidskrifter, Box 1191, 111 91 Stockholm

Besöksadress: Drottninggatan 108, Stockholm

Tel: 070-679 5991

Tryckupplaga 5 000 ex

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Kindahl, 070-530 5864, ingrid.kindahl@veterinarmagazinet.se

Redaktionschef: Annika Rosell, 070-679 5991, annika.rosell@veterinarmagazinet.se
 
Webbproduktion: Framkant Media

Formgivning: Ohlsson Stridbeck AB, 08-666 37 21

Annonser: MediaKraft
Försäljningschef Robert Wallner, robert.wallner@mediakraft.se
08-23 45 321, 0709-92 53 43
Mediesäljare Carl Larsson, carl.larsson@mediakraft.se, 08-23 45 35, 070-147 50 29

Annonstraffic/produktion: Mediekompaniet/MK Ateljé, annons@mediekompaniet.com 08-545 199 10

Medlem av Sveriges Tidskrifter

Läs mer
Den enda tidning som når alla verksamma inom djursjukvården.
Läs mer
Är du veterinär eller arbetar i branschen kan du få Veterinärmagazinet kostnadsfritt skickad till din arbetsplats.
Läs mer
Har du bytt adress? Adressändra här och vi ordnar så den kommer rätt!
Läs mer