Öppet brev från RAID till Svensk Djursjukvård

Fler artiklar om
utbildning

Första hygienombuden certifierade

Neddragningar hotar veterinärutbildningen

Ny SLU-kurs om nötkreaturs välfärd

Djursjukvårdarnas och djursjukskötarnas organisation RAID reagerar i ett öppet brev till Lennart Granström, ordförande i Svensk Djursjukvård, på hur han beskriver legitimationsfrågan i VeterinärMagazinet. Läs också Lennart Granströms svar.

Hej Lennart!

Det är tråkigt att du uppfattar legitimeringsfrågan så negativt. Initiativet till legitimation har kommit från branschen genom RAID och Svensk Djursjukvård (tidigare Svenska Djursjukhusföreningen).

Jag har i mitt arkiv ett öppet brev till rektor Thomas Rosswall, daterat den 15/11 1995 och undertecknat av Svenska Djursjukhusföreningen genom Lennart Sjöström, med flera. Där står bland annat att läsa: ”Den personal som finns i dag (här avses djursjukvårdare) har en ettårig utbildning på djursjukvårdarskolan i Skara. Den räcker inte längre till i dagens sällskapsdjurssjukvård.
Vi anser att de behöver befästa sin yrkesroll, att ha ett inför allmänheten erkänt yrke.” --- ” Vi menar att utbildningen bör förlängas till att bli tvåårig och att man planerar någon form av legitimation alternativt auktorisation efter genomgången utbildning”.

Således bör man komma ihåg att Svenska Djursjukhusföreningen också har varit synnerligen drivande i legitimeringsfrågan.

Mycket har varit komplicerat under resans gång, det är ett enormt arbete att i möjligaste mån samordna vår mångfacetterade bransch in i en helt ny lag. Men det är hög tid att verkligheten kommer in i lagen.

Branschen, liksom RAID, vill att så många som möjligt ska ha möjlighet att söka legitimationen. För att möjliggöra detta togs beslut om övergångsregler som RAID till fullo ställer sig bakom, väl medvetna om att när en så blandad bransch ska fasas in i en verklighetsförankrad lag finns det alltid en risk att några personer kommer att känna sig överkörda.

Vad gäller distansutbildningen så var det en uppdragsutbildning från Svenska Djursjukhusföreningen som SLU gav. Enligt SLU är den inte alls jämförbar med Djursjukvårdarprogrammet, inte ens den ettåriga utbildningen. Med stöd av detta samt med vetskap om att de som gått distansen har mer än fem års yrkeserfarenhet gav RAID vid handen att det inte torde vara ett problem för denna grupp att söka legitimation via övergångsreglerna.

I tidigare lagstiftning har ju endast veterinären funnits – och burit allt ansvar – oavsett vem som utfört arbetet. De allra flesta inom branschen är enormt ambitiösa i sin yrkesutövning och besitter stor professionalitet och yrkeskunskap, men det finns också de som tycker det är ganska bekvämt att arbeta på någon annans ansvar och att det fungerar bra att göra "som man alltid gjort".

Många har olika bakgrund. En sådan branschsammansättning är ingen bra trygghet för djuren, djurägarna eller kollegorna. Därför är legitimationen bra och det är viktigt att den vilar på en så lika grund som möjligt för alla.

Visst tar det tid att plugga, visst kostar det att tenta. Men även i framtiden kommer djursjukvård att kräva kvalificerad personal och legitimationen är ett steg i den riktningen.

Inom RAID ser vi såväl legitimation som dess övergångsregler som en möjlighet och inte som ett hinder. Hela verksamheten inom branschen vinner på att personalen är välutbildad.

Legitimeringen är – och ska vara – en kvalitetssäkring för vårt yrke. Arbetet att genomföra det i praktiken är omfattande och inte helt friktionsfritt.

RAID är en förening för alla som jobbar inom djursjukvården. RAID arbetar för legitimering, eftersom vi önskar en kvalitetsstämpel på vår yrkeskår som i förlängningen kan leda till bättre kännedom om vårt yrke, högre utbildningar och högre löner.

RAID stödjer självklart även de personer som väljer att inte söka legitimation, de kommer då enligt gällande lag att arbeta vidare inom branschen, men som djurvårdare. Valet är individens eget.

Det är viktigt att se detta ur branschens perspektiv och varför lagen har tillkommit. Om alla enkelt skulle kunna få sin legitimation – utan samordning av grundkunskaper – tappar legitimationen sitt värde.

RAID arbetar för närvarande på olika fronter för att söka utbildningsmöjligheter för våra medlemmar. Just nu har vi fokus på alla som vill söka legitimationen och på olika sätt förbereda sig för den, men också hur vi ska möta framtiden.

Enligt statistik från Jordbruksverket har vi i dag (den 9 mars) 575 legitimerade Djursjukskötare. Av dem har 105 legitimerats via övergångsreglerna. Ytterligare 102 ligger i pipeline, det vill säga har klarat tentan och avser att göra färdigt resten innan tiden går ut. Det innebär i dagsläget nästan 700 stycken. Jag tycker att det är ett bra resultat.

Många medlemmar anser att kunskapsnivån avsevärt höjts på deras arbetsplatser efter legitimeringarna. Man höjer därmed kvaliteten och engagemanget mot djuren och djurägarna.

Därför kan jag inte dela din negativa inställning, när du betonar kompetensbrist i behöriga redan nu? Om man som veterinär inledningsvis vill anställas som Djursjukskötare är det givetvis upp till personen i fråga och många gånger kan det, som du så riktigt påpekar, vara till gagn för vederbörande i rent utbildningssyfte. Men vilken lön du får, är ju en uppgörelse mellan dig och arbetsgivaren.

När det gäller otydlighet om vem som är ansvarig för vad på en arbetsplats, kan jag bara tycka att det torde vara en uppgift för ledningen. Tydlig ledning – tydlig fördelning av arbetsuppgifter.

Slutligen sitter du, liksom jag, i olika referensgrupperingar, där vi bland annat diskuterar undantag i behandlingsförbudet. Givetvis skall djurens säkerhet inte riskeras på grund av att det inte finns kompetent personal! Vi kommer att lösa det också.

Däremot är jag helt övertygad om, att du som djurägare kommer att bli mycket bättre bemött och därmed också nöjdare kund, om personalen på kliniken är utbildad i det den ämnar utföra!

Jag hoppas att vi gemensamt kan börja arbeta med detta, utifrån samma positiva inställning till utvecklingen!

Vänliga hälsningar

Katarina Norrman, ordförande i RAID

Svar från Lennart Granström, ordförande i Svensk Djursjukvård:

Hej Katarina!

Det är glädjande att det mesta förenar oss och att vi har samma mål. Vi ser bara lite olika på hur vägen dit borde se ut.

Företagsledarna i Svensk Djursjukvård, däribland jag sedan 20 år, har alltid varit övertygade om att välutbildade ”sköterskor”, oavsett titel, fyller en unik och viktig funktion i vårdteamet, en funktion som många veterinärer inte fyller lika bra. Vi skapade därför bra kurser då nästan inga fanns, senare VeTA-bolaget. Vi påverkade SLU att starta och sedan öka Skara-utbildningen. Vi beställde den kostsamma men väl värda distansutbildningen. Vi ser mycket positivt på Djursjukskötare med akademisk utbildning. Lagen om djurens hälso- och sjukvård välkomnar vi. Det är delar av föreskrifterna som vi vill ändra på.

I VeterinärMagazinet nr 1 i år uppmanade jag alla att börja studera och företagen att stimulera sina anställda. De flesta gör så. Alla vinner. För enstaka med studieovana med svag engelska kan det dock inte kallas ett val. Även några seriösa verksamheter riskerar att minska eller inte kunna utvecklas i brist på tillräckligt många behöriga. Vi värnar om båda dessa grupper och den kompetens de besitter. Svensk Djursjukvård, SLA och Kommunal påvisade dessa sidoeffekter i remissvaren men Jordbruksverket ändrade inget väsentligt. Nu äntligen ska framtiden utredas och föreskrifterna ses över.

Företagen anpassar sig nu till bristen på behöriga och anställer i stället veterinärer. Svensk Djursjukvård ser en överhängande risk att företagen organiserar om permanent och bara behåller veterinärtjänster och enklare djurvårdarjobb. Så är det i flera andra länder med veterinäröverskott. Vi vill förhindra detta, dels genom adekvata undantag från behandlingsförbudet under så lång tid som krävs, dels genom att utvärdera reell kompetens på bättre sätt. Teoretisk tentamen med frågor som inte ens duktiga veterinärer klarar, är inte rätt väg.

Svensk Djursjukvård anser att vården överlag redan i dag håller både hög och jämn standard. Sverige är stort och ett för stort steg med ökade krav får inte minska djurs tillgång till vård för då motverkas lagens syfte.

För Styrelsen

Lennart Granström
Ordförande Svensk Djursjukvård

25 april 2012

Kvinnor tjänar mindre även i Frankrike

Det är inte bara svenska kvinnliga veterinärer som tjänar mindre än sina manliga kolleger. Även i Frankrike skiljer sig inkomsterna. Männen tjänar i snitt 57 000 kr i månaden, mot cirka 35 000 för kvinnorna.

Öppet brev från RAID till Svensk Djursjukvård

Äldre artiklar