Smittspridning från råttor och möss har kartlagts
forskning
Gnagare i svenska gris- och hönsbesättningar kan bära på flera av de parasiter, bakterier och virus som orsakar sjukdom hos husdjur och människor. Det visar Annette Backhans i en avhandling från SLU. Däremot hittades inga trikiner hos gnagarna.
Brunråttan och husmusen är anpassade till ett liv i människans närhet och kan orsaka stor skada genom att äta upp och förorena livsmedel och foder. De kan också sprida sjukdomar. Annette Backhans har undersökt de risker som gnagare utgör för spridning av olika sjukdomar till husdjur, och indirekt till människor.
Bland de bakterier som Annette Backhans hittade hos gnagarna fanns bland annat den som orsakar svindysenteri (Brachyspira hyodysenteriae) och en släkting som ger diarré hos gris och höns (Brachyspira pilosicoli). Med hjälp av molekylär fingerprinting kunde hon också visa att flera av brachyspira-arterna överförs mellan gnagare och husdjur. I undersökningen upprättades sedan ett släktträd över brachyspira-arter hos smågnagare, och genom släktskapsundersökningen avslöjades bland annat tre nya genetiska varianter som troligen utgör egna arter.
Hos gnagare från grisbesättningar upptäcktes även Lawsonia intracellularis, som orsakar diarré hos gris, och encefalomyokarditvirus (EMCV), som kan orsaka fertilitetsproblem och plötsliga dödsfall hos tillväxtgrisar.
Zoonosen leptospiros förekommer hos gris i Sverige, men har antagligen begränsad betydelse som sjukdomsframkallande bakterie. I undersökningen hittades dock leptospira-bakterier hos flera gnagararter, vilket visar att de utgör en potentiell risk för överföring till grisar och människor.
De oftast rapporterade zoonoserna i Europa är campylobacterios, salmonellos och yersinios. I studien hittades Campylobacter jejuni, Campylobacter coli och Campylobacter upsaliensis hos svenska gnagare. Med molekylär fingerprinting påvisades identiska isolat av Yersinia enterocolitica bioserotyp 4/O:3 från gnagare och grisar på samma gård, vilket tyder på att det sker en överföring mellan dessa arter.
Salmonella hittades inte med den metod som användes, vilket kan bero på att testet inte är tillräckligt känsligt. Zoonotiska varianter av parasiterna Giardia eller Cryptosporidium kunde inte påvisas. För övrigt var alla prover negativa för trikiner, liksom för Toxoplasma gondii.
Sammanfattningsvis visar studien att gnagare i Sverige kan utgöra en risk för spridning av de sjukdomsorsakande mikroorganismerna Lawsonia intracellularis, Brachyspira hyodysenteriae, B. pilosicoli och EMCV till grisar, B. intermedia och B. pilosicoli till höns, och zoonotiska leptospira- och campylobacterarter samt Yersinia enterocolitica 4/O:3 till både grisar och människor.
Källa: SLU
Länk till avhandlingen här
Äldre artiklar
Veterinärmagazinet ges ut av Editor Media i Stockholm AB.
Klarabergsgatan 35, 111 21 Stockholm
Tel: 08-22 21 37/38
Tryckupplaga 4 700 ex
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Kindahl, 08-22 21 37 (även mobil), ingrid.kindahl@veterinarmagazinet.se
Redaktionschef: Annika Rosell, 08-22 21 38 (även mobil), annika.rosell@veterinarmagazinet.se
Webbproduktion: Framkant Media
Formgivning: Ohlsson Stridbeck AB, 08-666 37 21
Annonser: PSP Media, Peter Paunovic peter@pspmedia.se, D: 08 – 588 981 51, M: 070 – 419 94 40 och Vivéca Nordling
viveca@pspmedia.se, D: 08 – 588 981 54, M: 070 – 419 91 29
Medlem av Sveriges Tidskrifter
Är du veterinär eller arbetar i branschen kan du få Veterinärmagazinet kostnadsfritt skickad till din arbetsplats.
Köp och sälj
Nyheter
Debatt
Lägg till en jobbannons