EU:s nya djurskyddsförslag: Ris och ros i remissvaren

EU:s nya djurskyddsförslag: Ris och ros i remissvaren

I december presenterade EU-kommissionen två lagförslag om förbättrat djurskydd. Svenska regeringen skickade dem på remiss till berörda parter för synpunkter och vägledning om hur man ska driva förslagen i EU....

Brittisk granskning av konkurrensen inom djursjukvården på gång

Brittisk granskning av konkurrensen inom djursjukvården på gång

Brittiska konkurrensmyndigheten förbereder sig för att inleda en formell utredning av djursjukvårdsmarknaden efter att ha identifierat ”flera bekymmer”. Bland annat misstänker myndigheten att brittiska husdjursägare betalar för mycket för behandlingar...

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => 
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22320
                    [post_author] => 3
                    [post_date] => 2024-04-17 12:10:02
                    [post_date_gmt] => 2024-04-17 10:10:02
                    [post_content] => Det var fullt hus på Bonniers bokförlag när Marie Jury släppte sin bok ”Så slipper du veterinären”. Flera hundkändisar dök upp och minglade.

Marie Jury, veterinär och chef för Väsby Djursjukhus, har skrivit en bok tänkt att hjälpa hundägare att bättre själva ta hand om sin hund och i viss mån kunna skilja på när ett veterinärbesök är nödvändigt och när egenvård kan fungera.

–Jag har sett så många hundar och hundägare som är ledsna när det kommer till djursjukhuset, helt i onödan, så jag ville hjälpa till att sprida kunskap, sade hon vid den korta intervjun under tillställningen.

Boken är tänkt att användas både förebyggande och akut, så att hundägare vet när det är möjligt kan hjälpa sina hundar i hemmet och när de behöver åka till ett djursjukhus eller en veterinärmottagning. Texten är skriven i samarbete med journalisten och författaren Helén Bjurberg och bilderna är tagna av fotografen Linus Bokehsius.

Bokförlaget heter Bazar, som är en del av Bonniers Bokförlag. Därför hölls releasepartyt på Bonniers lokaler, och dit var gästerna välkomna med sina hundar. Bland annat kunde man klappa på Lili och Susies bruna labrador. Andra hundkändisar som Dogge Doggelito dök upp, liksom Anders Bagge, hans fru Johanna Lind Bagge samt Laila Bagge – dock utan hundar.

Bland övriga gäster sågs flera hundar av olika raser, bland annat två strävhåriga taxar och någon terrier förutom Marie och hennes man Ashleys egen border terrier Bettan. Ett och annat skall hördes, säkert i protest mot att hundarna varken serverades bubbel eller tilltugg. Flera chips ramlade dock ner på golvet, kanske oavsiktligt.

Text Ingrid Kindahl
                    [post_title] => Festligt och hundtätt på Marie Jurys bokrelease
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => festligt-och-hundtatt-pa-marie-jurys-bokrelease
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-04-17 12:10:02
                    [post_modified_gmt] => 2024-04-17 10:10:02
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22320
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22301
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-04-16 13:14:14
                    [post_date_gmt] => 2024-04-16 11:14:14
                    [post_content] => Försäkringsbolaget Dunstans Icelandic har lanserat en försäkring som är anpassad för islandshästar.  

Agenta Rolf, ridinstruktör och tidigare landslagsledare för islandshästförbundet, tillsammans med Florian Lackner, veterinär och tidigare landslagsveterinär för islandshästförbundet, och Gestur Juliusson, veterinär och specialist på islandshästar, har tillsammans bidragit till utformningen av den skräddarsydda islandshästförsäkringen.

– Islandshästen är en unik ras och för att kunna erbjuda en riktigt bra försäkring för dem, måste vi omge oss av experter, kommenterar  Stefan Fur, vd Dunstan, i ett pressmeddelande.

Tidigare landslagsveterinären Florian Lackner har varit en av initiativtagarna till att skapa Dunstan Icelandic.

– Jag brinner för islandshästar och vet vad som krävs av en försäkring för att den ska passa just islandshästar. Det är tuffa och friska hästar, men även islandshästar kan ha otur. Då är det viktigt att ha ett team runt sig med människor som är duktiga på just islandshäst, fortsätter Florian Lackner, veterinär i samma pressmeddelande.

Dustan Icelandic lanserades den 16 april, läs mer på om försäkringen på Dustans hemsida.
                    [post_title] => Ny specialutformad försäkring för islandshästar
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => ny-specialutformad-forsakring-for-islandshastar
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-04-16 13:14:14
                    [post_modified_gmt] => 2024-04-16 11:14:14
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22301
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22256
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-04-16 09:00:30
                    [post_date_gmt] => 2024-04-16 07:00:30
                    [post_content] => 
Vidilab räknar med att ta emot cirka 3 000 prover per dag från får- och hästägare. Företaget sätter in extraresurser för att kunna skicka ut de första analyssvaren samma dag som proverna kommer till laboratoriet. - Vi får in närmare hälften av årets prover under april-juni, det är nödvändigt att utöka personalstyrkan under denna period, säger Filip Ljungström, vd på Vidilab. Vid tilläggsanalyser kommer provsvaret inom några arbetsdagar alternativt 7-14 dagar, beroende på vilken analysmetod djurägaren väljer. Källa: Vidilab
[post_title] => Högsäsong för träckprovsdiagnostik [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => hogsasong-for-tackprovsdiagnostik [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-16 09:40:50 [post_modified_gmt] => 2024-04-16 07:40:50 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22256 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [3] => WP_Post Object ( [ID] => 22280 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-15 13:51:14 [post_date_gmt] => 2024-04-15 11:51:14 [post_content] => Fredag 19 april två nya professorer som forskar inom veterinärmedicin sina korta populärvetenskapliga föreläsningar. Det handlar om Johan Dicksved och Patricia Hedenqvist. Föreläsningarna startar 10:40 respektive 11:20. De direktsänds och kan följas på www.slu.se/professorer, eller på plats i Studio Ultuna i Undervisningshuset på SLU:s campus i Uppsala, Almas allé 10. Johan Dicksveds föreläsning har titeln ”Jakten efter nyckeln till hälsa i tarmens mikrobiella värld”. Han är professor i näringsfysiologi och metabolism hos enkelmagade djur och sedan 2022 vicedekan med ansvar för forskningsinfrastruktur vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Patricia Hedenqvists föreläsningar har titeln ”Stora insatser för små djur genom bättre narkos och smärtbehandling”. Hon är professor i försöksdjursmedicin och hennes forskning handlar om bedövning och smärtbehandling av gnagare och kanin, för såväl forskning som djursjukvård. Källa: SLU. [post_title] => Nya SLU- professorer föreläser [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nya-slu-professorer-forelaser [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-17 07:57:29 [post_modified_gmt] => 2024-04-17 05:57:29 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22280 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [4] => WP_Post Object ( [ID] => 22275 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-15 13:38:27 [post_date_gmt] => 2024-04-15 11:38:27 [post_content] => SLU stiger i jämförelsen med andra veterinärhögskolor i världen. Det visar QS World University Rankings, som för tionde året i rad har rankat de 50 bästa universiteten. I år hamnar SLU på plats 23, upp två pinnar från förra årets plats 25. Överst på rankningen ligger Royal Veterinary College i London, Californa Davis, Cornell University, universitet i Bern och Zürich, samt nederländska Utrecht. Alla dessa hade samma rankning förra året. Den danska veterinärutbildningen ligger på plats 14, också samma som de senaste åren. Inga andra nordiska veterinärutbildningar finns med på listan. Utbildningarna i veterinärmedicinens hemländer Frankrike och Italien (båda anser sig ha ”uppfunnit” yrket) hamnar relativt långt ner. Alfort, som anses vara världens äldsta veterinärhögskola, hamnar på plats 43, Bologna på 47, Milano på plats 34, och veterinärutbildningen i Pisa har åkt ut från listan. Generellt domineras listan av universitet i USA och i Storbritannien. Av de 50 bästa är hela 16 amerikanska, och sju brittiska. Räknar man ihop de engelsktalande länderna Storbritannien, Irland, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland, blir dominansen ännu större: 33 av de 50 på listan. Något mindre än hälften av de 50 är europeiska (23 universitet), men bara två är asiatiska. Inget sydamerikanskt universitet finns på årets lista. Text Ingrid Kindahl.  Här är de 50 bästa veterinärutbildningarna 2024: 1 Royal Veterinary College, University of London, UK (═) 2 University of California, Davis, USA (═) 3 Cornell University, USA (═) 4 Universitetet i Bern och Zürich, Schweiz (═) 5 Universitetet i Utrecht, Nederländerna (═) 6 University of Pennsylvania, USA (9) 7 Texas A&M University, USA (11) 8 Universitetet i Guelph, Kanada (5) 9 University of Edinburgh, UK (3) 10 Colorado State University, USA (7) 11 University of Liverpool, UK (24) 11 University of Minnesota, USA (12) 13 Iowa State University, USA (16) 14 Universitetet i Köpenhamn, Danemark (14) 15 University of Cambridge, UK (18) 16 Universitetet i Gand, Belgien (12) 16 Ohio State University, USA (10) 18 University of Glasgow, UK (21) 18 University of Wisconsin-Madison, USA (15) 20 Universitetet i Wageningue, Nederländerna (24) 21 Massey University, Nya Zeeland (19) 22 University of Florida, USA (42) 23 North Carolina State University, USA (16) 23 Sveriges Lantbruksuniversitet, Sverige (25) 25 University of Bristol, UK (16) 26 University of Sydney, Australien (23) 27 Universitetet i Barcelona, Spanien (20) 28 Universitetet för veterinärmedicin i Wien, Österrike (32) 29 Michigan State University, USA (═) 29 University of Melbourne, Australien (26) 29 Universitetet i Montreal, Kanada (30) 32 University of Georgia, USA (26) 33 Universitetet i Calgary, Kanada (═) 34 University of Queensland, Australien (44) 34 Universitetet i Milano, Italien (39) 36 Purdue University, USA (38) 36 University of Illinois vid Urbana-Champaign, USA (41) 38 VetAgro Sup, campus för veterinärmedicin i Lyon, Frankrike (ny) 39 Ludwig-Maximilian-universitetet i München, Tyskland (36) 40 Universitetet i Berlin, Tyskland (46) 40 Universiti Putra Malaysia, Malaysia (46) 42 University College Dublin, Irland (39) 43 École nationale vétérinaire de Maisons-Alfort, Frankrike (45) 44 Murdoch University, Australien (ny) 44 University of Nottingham, UK (50) 46 Complutense-universitetet i Madrid, Spanien (35) 47 Universitetet i Bologna, Italien (48) 48 Universitetet i Tokyo, Japan (32) 49 Kansas State University, USA (43) 50 University of Prince Edward Island, Kanada (ny)   [post_title] => Veterinärutbildningen vid SLU stiger i världsrankning [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => veterinarutbildningen-vid-slu-stiger-i-varldsrankning [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-17 07:57:46 [post_modified_gmt] => 2024-04-17 05:57:46 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22275 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [5] => WP_Post Object ( [ID] => 22271 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-15 12:25:41 [post_date_gmt] => 2024-04-15 10:25:41 [post_content] => Den enklaste åtgärden är ibland den bästa. På Ida Wallins kliniker har man infört fyradagarsvecka med bibehållen lön. Frånvaron ligger på ett minimum medan trivseln är maxad. Ida Wallin äger och driver två kliniker i Småland: Kronobäcks Veterinärklinik i Mönsterås, samt Lindsdals Veterinärklinik norr om Kalmar. Den första startade hon 2020, mitt i pandemin, den andra har hon haft lite över ett år. Totalt har hon 21 anställda. –Jag jobbade som leg djursjukskötare på de stora kedjorna, men kände att något fattades. Jag vill skapa något eget som skulle präglas av värme och glädje i kundbemötandet, och där de anställda trivdes och ville vara kvar, säger hon. Ida Wallin identifierade arbetsmiljön som central för att de andra bitarna skulle falla på plats. Det finns mängder av litteratur, kurser och övningar i det ämnet, men ibland är den enklaste lösningen också den rätta: Ida beslöt sig för att införa fyradagarsvecka med bibehållen lön. Omställningen ägde rum i januari 2022. –Hur man än vrider och vänder på det, är det återhämtningen som är det viktiga för att man ska orka med ett jobb som ofta är stressigt och krävande. Det räcker inte med fredagsfika, säger hon. Förra året omsatte hennes företag nästan 20 miljoner, och vinsten blev omkring 1 miljon. Det är en avkastning som ligger aningen över bankernas bästa fastränta, och det är Ida Wallin är nöjd med. Pengarna återinvesteras genom att företaget satsar på utbildning och utrustning. Ida Wallin har svårt att mäta de ekonomiska för- och nackdelarna kopplat till sättet att arbeta, eftersom företaget under alla fyra år har expanderat i snabb takt. –Men utan fyradagarsveckan hade jag haft högre kostnader för sjukskrivningar och rekryteringar, och jag hade fått mer administration i samband med det, säger hon. Det är värt mycket att ha en trevlig arbetsmiljö där personalen mår bra, känner sig återhämtade och vill stanna kvar, anser Ida. –Det gör att vi orkar driva ett förbättringsarbete och ta de utmanande samtalen med varandra och med kunderna. Vi får väldigt fin feedback från våra kunder, säkert beroende på att vi orkar lyssna på dem och bemöta dem på rätt sätt. Ida Wallin önskar att fler kliniker skulle våga prova att sänka arbetstiden. –Det är det enda sättet jag kan se som verkligen fungerar. Kortare arbetsdagar leder ofta till mer stress, så det är bättre att ha ledigt en hel arbetsdag. Enligt Ida Wallin finns det mycket forskning som visar på fördelarna med fyradagarsarbetsvecka. Hon har själv föreläst om det och berättat om vad som fungerat på hennes företag. Ett tips är att kolla upp organisationen 4 Day Week Global (www.4dayweek.com), som påbörjat pilotstudie i Sverige. –Man kan anmäla sig till att vara med och testa, säger Ida Wallin. Text: Ingrid Kindahl Bilden föreställer klinikägaren Ida Wallin.           [post_title] => "Fyradagarsvecka bäst för personalen" [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => fyradagarsvecka-bast-for-personalen [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-17 07:58:06 [post_modified_gmt] => 2024-04-17 05:58:06 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22271 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [6] => WP_Post Object ( [ID] => 22257 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-12 07:36:48 [post_date_gmt] => 2024-04-12 05:36:48 [post_content] => SVA fick in rapporter till projektet Rapportera Fästing även under december, januari och februari, enligt ett pressmeddelande. Totalt har 22 000 bilder skickats in under året. Syftet med Rapportera Fästing är att upptäcka ovanliga fästingar och att få information om den inhemska fästingpopulation. Trots att fästingar är i dvala vid minusgrader har SVA fått in 146 rapporter med bilder under december, januari och februari. –Rapporterna visar att det inte är någon tvekan om att vår vanliga fästing kan vara aktiv även på vintern. Vi vet ännu inte varför men en hypotes är att fästingarna kan finnas i närheten av vilda djurs sovplatser. Värmen från djuren kan få fästingarna vakna och när till exempel en hund går genom legan, kan fästingen haka fast i hundens päls, säger Anna Omazic, forskare på SVA. Verktyget har förfinats och bilder har bytts ut för att göra det lättare för användaren. Det har också gjorts flera ändringar för att bedömarens arbete ska gå fortare. Det finns nu också en sida med frågor och svar med de vanligaste frågorna från rapportörerna. Nytt för i år är också att i de fall SVA önskar få in fästingen för analys av fästingburna smittämnen står SVA för portot. – Det vi fortfarande arbetar intensivt med är att få klart vår bildanalysmodell som ska hjälpa oss att snabbare kunna identifiera vilken fästingart som hittats. Vi hoppas hinna få klart detta under säsongen men modellen behöver först testas och utvärderas så att rapportörer får rätt information, säger Anna Omazic. Det är med allmänhetens hjälp som fynd av fästingar rapporteras. Informationen används för att kunna studera fästingpopulationens utbredning i landet och identifiera vilka arter som finns. Alla i Sverige är välkomna att fortsätta att rapportera vanliga och ovanliga fästingar. I år är tajgafästingen i fokus och de som bor i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland kan skicka in alla fästingfynd till SVA för artbestämning och analys av TBE-virus. Taigafästingen är nästan identisk med den vanliga fästingen och det krävs molekylära analyser för att särskilja de två arterna. Varje rapport är viktig för övervakningen av tajgafästingen och spridningen av TBE i Sverige. – Ett stort tack till alla som hittar en fästing och använder Rapportera Fästing! Vi är fortsatt särskilt intresserade av ovanliga eller exotiska fästingar. Då kan vi identifiera nya arter tidigt och skapa en grund för framtida övervakning av nya fästingburna sjukdomar. Vi ser fram emot att också få in mycket fästingar från norra Sverige i år för att få ny kunskap om tajgafästingens utbredning i landet, säger Anna Omazic. Klimatförändringen är en av orsakerna till återkommande utbrott och spridning av infektionssjukdomar i Europa. För att kunna möta denna utmaning krävs ett helhetsperspektiv. EU-projektet IDAlert har ett fokus på kopplingen mellan djur, människor och miljö, med målet att tillsammans uppnå en mer aktuell och effektiv beredskap i Europa. Kartläggningen av fästingpopulationen är viktig för att kunna arbeta med övervakning av fästingburna sjukdomar. Tillsammans med EU-projektet OH4Surveillance kan även utbredningen av tajgafästingen i norr i år övervakas och inskickade taigafästingar analyseras för förekomst av TBE-virus. Källa: SVA [post_title] => SVA: Fästingar rapporterades in även på vintern [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => sva-fastingar-rapporterades-in-aven-pa-vintern [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-17 07:58:44 [post_modified_gmt] => 2024-04-17 05:58:44 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22257 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [7] => WP_Post Object ( [ID] => 22249 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-10 08:13:09 [post_date_gmt] => 2024-04-10 06:13:09 [post_content] =>

En kort utbildning av djurtransportörer på SLU kan ge en dramatisk förbättring av hanteringen av grisar, visar ny forskningsstudie.

Forskaren Sofia Wilhelmsson på SLU hade inte väntat sig så bra resultat av utbildningen, som varade i två dagar. Hon berättar att sannolikheten för måttligt till starkt negativa beteenden hos transportörerna, som hårdhänt drivning, minskade med 55 procent efter utbildningen – och att sannolikheten för att positiva beteenden skulle förekomma, som att klappa lugnande på grisarna, ökade med hela 97 procent.

Sofia Wilhelmsson och hennes forskarkolleger på SLU fick fram resultaten genom att bland annat använda en Gopro-kamera som var uppsatt över rampen på djurtransportbilar och sedan i detalj analysera videosekvenser före och efter utbildningen.

Deltog i studien gjorde tio djurtransportörer från olika åkerier som till vardags körde grisar till slakt på några av landets största slakterier. Intresset för att vara med var stort, berättar Sofia Wilhelmsson.

– Det var fler transportörer som ville vara med än vi kunde ta emot av tidsskäl. De tyckte det var jätteintressant att vi lyfte deras arbetssituation.

I dagsläget får djurtransportörer väldigt lite utbildning i djurs beteende när de går den ordinarie lagstadgade utbildningen för att kunna få kompetensbevis av Jordbruksverket.

Sofia Wilhelmsson kunde tydligt se en beteendeförändring hos transportörerna efter utbildningen. Bland annat minskade alltså hårdhänt användande av drivredskap – till förmån för ett lugnare drivningssätt.

– Att ge grisarna lite mer tid och lägga en lugn hand på de grisar som stannade till vid pålastning ökade.

Vad var det enskilt viktigaste transportörerna fick med sig genom er tvådagarsutbildning?

– Kanske sambanden mellan deras arbetsmiljö och grisarnas välfärd och att det inte går snabbare och lättare att lasta om jag slår på grisarna och är stressad själv, säger Sofia Wilhelmsson.

Nyligen startade Sofia Wilhelmsson, tillsammans med bland annat Gård&Djurhälsan, ett nytt forskningsprojekt som finansierats av forskningsrådet Formas som syftar till att i framtiden kunna erbjuda formell utbildning till både transportörer och djurskötare som arbetar med grisar.

Text Håkan Frisell, frilansjournalist. Bilden föreställer lastade grisar. Foto SofiaWilhelmsson

 

[post_title] => Kort utbildning av transportörer ger stor förbättring för grisar [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => kort-utbildning-av-transportorer-ger-stor-forbattring-for-grisar [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-17 07:58:25 [post_modified_gmt] => 2024-04-17 05:58:25 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22249 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [8] => WP_Post Object ( [ID] => 22246 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-09 17:03:07 [post_date_gmt] => 2024-04-09 15:03:07 [post_content] => Nu kommer en ny säsong av Distriktsveterinärernas podcast 'Uppdrag Veterinär'. Den kommer bland annat att ge lyssnarna en djupare insikt i katternas värld och deras hälso- och sjukvårdsbehov. Podcasten 'Uppdrag Veterinär' har snabbt blivit en favorit bland såväl veterinärer som veterinärstudenter och djurägare. Samtidigt som den erbjuder en unik inblick i veterinärens vardag, ger den också lyssnarna möjlighet att lära sig mer om djur. - Vi är mycket glada över att kunna presentera ytterligare en ny säsong till våra lyssnare, säger Robert ter Horst, biträdande chef hos Distriktsveterinärerna. Även om vi i huvudsak riktar innehållet till personal inom djurens hälso- och sjukvård, så vill vi också ge alla som är intresserande en inblick i vår vardag. Han hoppas därför på att just denna säsong blir särskilt värdefull för alla som  funderar på att plugga till djursjukskötare eller veterinär. 2024 handlar förstås inte bara om katter, utan ger även inblick i alla de olika djur och djurslag samt den geografi som Distriktsveterinärerna arbetar i. Allt ifrån vardagen på hästkliniken till jakthundar eller hur det är att arbeta i en fiskbesättning. Under året kommer Distriktsveterinärerna i flera avsnitt ge lyssnaren en inblick i Distriktsveterinärens arbete. I det första avsnittet i år träffar lyssnarna bland andra Amelia, en distriktsveterinär i Östhammar. Genom hela säsongen bjuds fler experter och gäster in för att ge lyssnarna en ännu djupare förståelse för ämnet. - Har du tips på ämnen, får man gärna höra av sig till oss på Distriktsveterinärernas marknadsavdelning, säger Sofia Rönneke, marknadskoordinator hos Distriktsveterinärerna Podcasten finns tillgänglig på alla stora podcastplattformar. Källa och foto: Distriktsveterinärerna   [post_title] => Ny säsong av Distriktsveterinärernas podd startar [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => ny-sasong-av-distriktsveterinarernas-podd-startar [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-17 07:58:55 [post_modified_gmt] => 2024-04-17 05:58:55 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22246 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [9] => WP_Post Object ( [ID] => 22240 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-09 16:28:23 [post_date_gmt] => 2024-04-09 14:28:23 [post_content] => Nu har djurägare och slakterier större möjligheter att slakta djur på den gård de kommer från. Den första slakten har nu skett under lugna förhållanden i hagen på en gård i Södermanland. I november 2023 blev De Vilda det första företaget som godkändes för att utföra slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån. Den 8 april utfördes den första slakten på en gård i Södermanland. Det gällde två kor av rasen highland cattle. –Highland cattle är en ras som kan vara svår att transportera till slakteriet. Därför valde vi att göra slakten på gården, säger Mikael Löf, vd på De Vilda. Den här lösningen är ett komplement för de djur som inte passar in i det vanliga systemet för slakt. Slakt på gården i sådana fall är inte bara bra för djuren utan det finns en viktig miljöaspekt i det också, eftersom det köttet kan tas tillvara. Slakten gick lugnt till, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Bedövningen av djuren utfördes i hagen tillsammans med de andra djuren, men avskilt. En veterinär från Livsmedelsverket närvarade. 58 minuter senare var slaktkropparna transporterade till slakteriet. Nu väntar köttbesiktning från Livsmedelsverket. –Jag tycker det funkade väldigt bra, säger Mikael Löf. Det går åt mer tid, men det är ett bra komplement till övrig slakt. EU:s regler har tillåtit slakt på jordbruksanläggning av ett begränsat antal nötkreatur, hästar och tamsvin sedan hösten 2021. Året därpå tog Livsmedelsverket fram hur reglerna ska fungera i praktiken. Det arbetet gjordes tillsammans med en bred grupp intressenter, bland annat lantbrukare, slakterier och branschorganisationer. –Det är glädjande att slakt på gård blivit verklighet, säger Eiríkur Einarsson, avdelningschef på Livsmedelsverket. Och att vi har kunnat införa regelverket i samråd med intressenterna, så att det kan komma till nytta i livsmedelskedjan. Slakterier kan ansöka hos Livsmedelsverket för att bli godkända för slakt på gård. En djurägare som vill få sitt djur slaktat på gård kan anmäla intresse till sitt lokala slakteri. Källa: Livsmedelsverket. Bilden är en genrebild tagen av Jessica Hanson/Mostphoto. [post_title] => Första slakten på gård genomförd i sörmländsk hage [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => forsta-slakten-pa-gard-genomford-i-sormlandsk-hage [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-17 07:59:06 [post_modified_gmt] => 2024-04-17 05:59:06 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22240 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) ) [post_count] => 10 [current_post] => -1 [before_loop] => 1 [in_the_loop] => [post] => WP_Post Object ( [ID] => 22320 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-17 12:10:02 [post_date_gmt] => 2024-04-17 10:10:02 [post_content] => Det var fullt hus på Bonniers bokförlag när Marie Jury släppte sin bok ”Så slipper du veterinären”. Flera hundkändisar dök upp och minglade. Marie Jury, veterinär och chef för Väsby Djursjukhus, har skrivit en bok tänkt att hjälpa hundägare att bättre själva ta hand om sin hund och i viss mån kunna skilja på när ett veterinärbesök är nödvändigt och när egenvård kan fungera. –Jag har sett så många hundar och hundägare som är ledsna när det kommer till djursjukhuset, helt i onödan, så jag ville hjälpa till att sprida kunskap, sade hon vid den korta intervjun under tillställningen. Boken är tänkt att användas både förebyggande och akut, så att hundägare vet när det är möjligt kan hjälpa sina hundar i hemmet och när de behöver åka till ett djursjukhus eller en veterinärmottagning. Texten är skriven i samarbete med journalisten och författaren Helén Bjurberg och bilderna är tagna av fotografen Linus Bokehsius. Bokförlaget heter Bazar, som är en del av Bonniers Bokförlag. Därför hölls releasepartyt på Bonniers lokaler, och dit var gästerna välkomna med sina hundar. Bland annat kunde man klappa på Lili och Susies bruna labrador. Andra hundkändisar som Dogge Doggelito dök upp, liksom Anders Bagge, hans fru Johanna Lind Bagge samt Laila Bagge – dock utan hundar. Bland övriga gäster sågs flera hundar av olika raser, bland annat två strävhåriga taxar och någon terrier förutom Marie och hennes man Ashleys egen border terrier Bettan. Ett och annat skall hördes, säkert i protest mot att hundarna varken serverades bubbel eller tilltugg. Flera chips ramlade dock ner på golvet, kanske oavsiktligt. Text Ingrid Kindahl [post_title] => Festligt och hundtätt på Marie Jurys bokrelease [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => festligt-och-hundtatt-pa-marie-jurys-bokrelease [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-17 12:10:02 [post_modified_gmt] => 2024-04-17 10:10:02 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22320 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [comment_count] => 0 [current_comment] => -1 [found_posts] => 3044 [max_num_pages] => 305 [max_num_comment_pages] => 0 [is_single] => [is_preview] => [is_page] => [is_archive] => [is_date] => [is_year] => [is_month] => [is_day] => [is_time] => [is_author] => [is_category] => [is_tag] => [is_tax] => [is_search] => [is_feed] => [is_comment_feed] => [is_trackback] => [is_home] => 1 [is_privacy_policy] => [is_404] => [is_embed] => [is_paged] => [is_admin] => [is_attachment] => [is_singular] => [is_robots] => [is_favicon] => [is_posts_page] => [is_post_type_archive] => [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d [query_vars_changed:WP_Query:private] => [thumbnails_cached] => [allow_query_attachment_by_filename:protected] => [stopwords:WP_Query:private] => [compat_fields:WP_Query:private] => Array ( [0] => query_vars_hash [1] => query_vars_changed ) [compat_methods:WP_Query:private] => Array ( [0] => init_query_flags [1] => parse_tax_query ) )
Festligt och hundtätt på Marie Jurys bokrelease Marie Jury firade sin bok tillsammans med Anders Bagge och Johanna Lind Bagge. Foto Emelie Larsson.

Festligt och hundtätt på Marie Jurys bokrelease

Det var fullt hus på Bonniers bokförlag när Marie Jury släppte sin bok ”Så slipper du veterinären”. Flera hundkändisar dök upp och minglade. Marie Jury, veterinär och chef för Väsby...

Ny specialutformad försäkring för islandshästar

Ny specialutformad försäkring för islandshästar

Försäkringsbolaget Dunstans Icelandic har lanserat en försäkring som är anpassad för islandshästar.   Agenta Rolf, ridinstruktör och tidigare landslagsledare för islandshästförbundet, tillsammans med Florian Lackner, veterinär och tidigare landslagsveterinär för...

Högsäsong för träckprovsdiagnostik Bild: Vidilab

Högsäsong för träckprovsdiagnostik

Vidilab räknar med att ta emot cirka 3 000 prover per dag från får- och hästägare. Företaget sätter in extraresurser för att kunna skicka ut de första analyssvaren samma dag...

Nya SLU- professorer föreläser Professor Patricia Hedenqvist. Foto Jenny Svennås-Gillner

Nya SLU- professorer föreläser

Fredag 19 april två nya professorer som forskar inom veterinärmedicin sina korta populärvetenskapliga föreläsningar. Det handlar om Johan Dicksved och Patricia Hedenqvist. Föreläsningarna startar 10:40 respektive 11:20. De direktsänds och...

Veterinärutbildningen vid SLU stiger i världsrankning VHC, Veterinär- och husdjursvetenskapligt centrum. Foto: Mikael Wallerstedt

Veterinärutbildningen vid SLU stiger i världsrankning

SLU stiger i jämförelsen med andra veterinärhögskolor i världen. Det visar QS World University Rankings, som för tionde året i rad har rankat de 50 bästa universiteten. I år hamnar...

”Fyradagarsvecka bäst för personalen” Ida Wallin, ägare till Kronobäcks Veterinärklinik, satsar på kortare arbetstid för sin personal

”Fyradagarsvecka bäst för personalen”

Den enklaste åtgärden är ibland den bästa. På Ida Wallins kliniker har man infört fyradagarsvecka med bibehållen lön. Frånvaron ligger på ett minimum medan trivseln är maxad. Ida Wallin äger...

SVA: Fästingar rapporterades in även på vintern En blodfylld fästing ska in i ett provrör för vidare artbestämning och analys av TBE-virus. Bild: Annika Karlsson/SVA.

SVA: Fästingar rapporterades in även på vintern

SVA fick in rapporter till projektet Rapportera Fästing även under december, januari och februari, enligt ett pressmeddelande. Totalt har 22 000 bilder skickats in under året. Syftet med Rapportera Fästing...

Kort utbildning av transportörer ger stor förbättring för grisar

Kort utbildning av transportörer ger stor förbättring för grisar

En kort utbildning av djurtransportörer på SLU kan ge en dramatisk förbättring av hanteringen av grisar, visar ny forskningsstudie. Forskaren Sofia Wilhelmsson på SLU hade inte väntat sig så bra...

Ny säsong av Distriktsveterinärernas podd startar

Ny säsong av Distriktsveterinärernas podd startar

Nu kommer en ny säsong av Distriktsveterinärernas podcast ’Uppdrag Veterinär’. Den kommer bland annat att ge lyssnarna en djupare insikt i katternas värld och deras hälso- och sjukvårdsbehov. Podcasten ’Uppdrag...

Första slakten på gård genomförd i sörmländsk hage

Första slakten på gård genomförd i sörmländsk hage

Nu har djurägare och slakterier större möjligheter att slakta djur på den gård de kommer från. Den första slakten har nu skett under lugna förhållanden i hagen på en gård...