Filip Ljungström, vd på Vidilab, Peter Attefall, Landshövning Uppsala län och Sara Hägglund, Chef Strategi och Innovation på Vidilab.
23 april 2024
Det uppländska näringslivspriset – Bona Postulata – har delats ut till det veterinärmedicinska laboratoriet Vidilab. Priset delas ut för att uppmuntra uppländska företag som inte är så stora i dag...
22 april 2024
Det allra flesta misstänkta biverkningar av läkemedel inom veterinärmedicin rapporteras inte, vilket många länge anat. Nu avslöjas omfattningen av underrapporteringen inom veterinär allmänpraktik för smådjur. Det görs i en brittisk...
WP_Query Object
(
[query] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
)
[query_vars] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
[error] =>
[m] =>
[p] => 0
[post_parent] =>
[subpost] =>
[subpost_id] =>
[attachment] =>
[attachment_id] => 0
[name] =>
[pagename] =>
[page_id] => 0
[second] =>
[minute] =>
[hour] =>
[day] => 0
[monthnum] => 0
[year] => 0
[w] => 0
[category_name] =>
[tag] =>
[cat] =>
[tag_id] =>
[author] =>
[author_name] =>
[feed] =>
[tb] =>
[paged] => 0
[meta_key] =>
[meta_value] =>
[preview] =>
[s] =>
[sentence] =>
[title] =>
[fields] =>
[menu_order] =>
[embed] =>
[category__in] => Array
(
)
[category__not_in] => Array
(
)
[category__and] => Array
(
)
[post__in] => Array
(
)
[post__not_in] => Array
(
)
[post_name__in] => Array
(
)
[tag__in] => Array
(
)
[tag__not_in] => Array
(
)
[tag__and] => Array
(
)
[tag_slug__in] => Array
(
)
[tag_slug__and] => Array
(
)
[post_parent__in] => Array
(
)
[post_parent__not_in] => Array
(
)
[author__in] => Array
(
)
[author__not_in] => Array
(
)
[search_columns] => Array
(
)
[ignore_sticky_posts] =>
[suppress_filters] =>
[cache_results] => 1
[update_post_term_cache] => 1
[update_menu_item_cache] =>
[lazy_load_term_meta] => 1
[update_post_meta_cache] => 1
[nopaging] =>
[comments_per_page] => 50
[no_found_rows] =>
[order] => DESC
)
[tax_query] => WP_Tax_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] => AND
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[queried_terms] => Array
(
)
[primary_table] => wp_posts
[primary_id_column] => ID
)
[meta_query] => WP_Meta_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] =>
[meta_table] =>
[meta_id_column] =>
[primary_table] =>
[primary_id_column] =>
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[clauses:protected] => Array
(
)
[has_or_relation:protected] =>
)
[date_query] =>
[request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS wp_posts.ID
FROM wp_posts
WHERE 1=1 AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
ORDER BY wp_posts.post_date DESC
LIMIT 2, 10
[posts] => Array
(
[0] => WP_Post Object
(
[ID] => 22344
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-22 08:37:14
[post_date_gmt] => 2024-04-22 06:37:14
[post_content] => Staten måste reglera djursjukvården, och det skyndsamt. Anledningen är prisstegringarna. Det skriver Agnes Fabricius, vd på Agria i en debattartikel i SvD.
Det är konkurrensen som måste regleras, och riktpristariffer utvärderas, enligt debattartikeln. Anledningen är att den strukturella förändring som kommit genom de två kedjorna Evidensia och AniCura har begränsat konkurrensen. I kombination med veterinärbristen har det gjort att kostnaderna för djursjukvården har stigit, vilket i sin tur fört mig sig att försäkringspremierna stigit ”lavinartat”, enligt Agnes Fabricius. Agrias skadekostnad per djur har ökat med 45 procent och genomsnittspremien har stigit med 41 procent sedan 2018, skriver hon.
Agnes Fabricius är kritisk mot att ingen myndighet har agerat för att undvika snedvridningen av konkurrensen inom djursjukvården. Ansvaret läggs på försäkringsbolagen, menar hon, och hänvisar till utvecklingen i Storbritannien och Frankrike, där kedjorna fått anpassa sina verksamheter (något som VeterinärMagazinet har rapporterat om). I Tyskland finns en veterinäravgiftsförordning.
Hon hänvisar till att såväl Agria som andra försäkringsbolag har vidtagit åtgärder för att bromsa skadekostnadsutvecklingen. Men nu behövs en statlig reglering av konkurrensen och en utvärdering av riktpristariffer, inte minst för att värna djurskyddet och ett fortsatt brett djurägande.
Källa: SvD
[post_title] => Agrias vd: "Staten måste reglera djursjukvården"
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => agrias-vd-staten-maste-reglera-djursjukvarden
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-22 08:37:15
[post_modified_gmt] => 2024-04-22 06:37:15
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22344
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[1] => WP_Post Object
(
[ID] => 22328
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-20 08:22:19
[post_date_gmt] => 2024-04-20 06:22:19
[post_content] => Veterinären och doktoranden Maria Dimopoulou vid SLU får 3 miljoner kronor från Svenska Djurskyddsföreningen till att bedriva forskning på trubbnosiga hundar och katter.
BOAS-forskning handlar om forskning som rör övre luftvägsrelaterade sjukdomar hos trubbnosiga hundar och katter.
– Vi är väldig tacksamma och glada över gåvan, säger Maria Dimopoulou.
Pengarna kommer att användas för att stärka samarbetet med internationella BOAS-specialister, öka kunskapsspridningen och kunskapsutbytet om BOAS och för att utveckla nya BOAS-forskningsprojekt hos hund och katt.
Maria Dimopoulou hoppas även kunna förbättra diagnostik och behandling av individuellt drabbade djur och på så sätt förbättra deras livskvalitet – och minska sjukdomsförekomsten hos drabbade raser.
I sitt doktorandprojekt hittills har Maria Dimopoulou bland annat arbetat med att kartlägga övre luftvägssjukdomar såsom BOAS i den svenska hundpopulationen baserat på Agria Djurförsäkrings databas. Enligt en tidigare studie opereras cirka 100 hundar årligen i Sverige för tillståndet, men antalet drabbade hundar är sannolikt större. Pågående trender inom aveln anses ha förvärrat problemet de senaste decennierna.
– En ökad efterfrågan på allt plattare ansikten har lett till extrem trubbnosighet de senaste åren och förvärrat problemen, säger Maria Dimopoulou.
Borde man förbjuda de värst drabbade raserna?
– Jag tror inte att det är svaret. Jag tror snarare att man ska påverka aveln för hundar och katter på ett sätt som gör att hälsa premieras mer än utseende.
Enligt Maria Dimopoulou kan det vara utmanande för veterinärer som stöter på svåra fall av BOAS.
Kan veterinärer kontakta dig för att få råd?
– Absolut, jag kan bistå med min expertis inom området. Jag har undersökt och opererat många drabbade hundar, säger Maria Dimopoulou.
På Svenska Djurskyddsföreningen ser man med förväntan fram mot nya forskningsresultat.
– BOAS är ett lidande för djuren som vi vill hjälpa att rätta till. Maria är väldigt kunnig inom området trubbnosiga djur och vi är mycket positiva till det hon kommit fram till i sin forskning. Det är anledningen till att vi gav de tre miljonerna, säger veterinären Lillemor Wodmar, ordförande i Svenska Djurskyddsföreningen.
Text Håkan Frisell
[post_title] => Veterinär får stor donation till forskning på BOAS hos hund och katt
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => veterinar-far-stor-donation-till-forskning-pa-boas-hos-hund-och-katt
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-18 09:34:11
[post_modified_gmt] => 2024-04-18 07:34:11
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22328
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[2] => WP_Post Object
(
[ID] => 22334
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-04-19 10:32:17
[post_date_gmt] => 2024-04-19 08:32:17
[post_content] => I september 2023 upptäcktes en för Europa ny variant av blåtungevirus, BTV3, hos får och nötkreatur i Nederländerna. Viruset spreds snabbt över hela landet och gav upphov till ett omfattande utbrott med allvarlig sjukdom och relativt hög dödlighet i drabbade besättningar - statsepizootologen bedömer risken för spridning till Sverige som mycket låg.
Karl Ståhl, Statsepizootolog på SVA, skriver i sitt senaste blogginlägg om utbrottet av den nya varianten av blåtungevirus (BTV3) hos får och nötkreatur i Nederländerna förra hösten och hur han ser på nya utbrott.
Hittills har knappt 6 000 fall av BTV3 rapporterats från Nederländerna. Det är framför allt får som har drabbats. Enstaka sjukdomsfall orsakade av BTV3 har även rapporterats från Tyskland, Belgien och Storbritannien. Eftersom blåtungevirus (BTV) primärt smittar via svidknott avstannade utbrottet i princip helt under senhösten och vintern men spridningen förväntas fortsätta under knottsäsongen 2024. I dagsläget finns inget vaccin mot BTV3 men efter hårt tryck från flera av de drabbade länderna är detta under utveckling med ambitionen att de första doserna ska vara tillgängliga under första halvåret 2024. I dagsläget saknas information om när kommersiella vacciner kan förväntas vara tillgängliga i större volymer.
BTV kan infektera de flesta idisslare men ger vanligen bara symtom hos får och nötkreatur. Infekterade djur får feber, sårig och svullen slemhinna i mun och nos, kraftig salivering, hälta och minskad mjölkproduktion. Viruset smittar inte direkt mellan djur utan blodsugande svidknott som kan uppföröka viruset krävs för spridning. Sjukdomen är förtecknad enligt EU:s djurhälsolag och således anmälningspliktig i Sverige vid misstanke om förekomst hos djur i enlighet med SJVFS 2021:10.
I dagsläget och de kommande månaderna bedöms risken för att BTV3 kommer till Sverige som mycket låg. SVA följer spridningen av BTV3 i Europa kontinuerligt och genomför riskvärderingar och sammanfattar den epidemiologiska lägesbilden vid behov.
Läs mer här:
Källa: SVA
[post_title] => Liten risk att BTV3 kommer till Sverige
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => liten-risk-att-btv3-kommer-till-sverige
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-18 15:01:43
[post_modified_gmt] => 2024-04-18 13:01:43
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22334
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[3] => WP_Post Object
(
[ID] => 22315
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-18 15:21:36
[post_date_gmt] => 2024-04-18 13:21:36
[post_content] => I december presenterade EU-kommissionen två lagförslag om förbättrat djurskydd. Svenska regeringen skickade dem på remiss till berörda parter för synpunkter och vägledning om hur man ska driva förslagen i EU. Jordbruksverket har nu fått in samtliga remissvar.
Förslaget om ändrade transportregler för levande djur välkomnas i stort sett samfällt av de närmare hundra remissinstanserna, då de anses leda till bättre europeiskt djur- och smittskydd. Däremot vill många se kortare transporttider, och svensk lagstiftning framhålls som ett föredöme och riktmärke för europeisk lagstiftning.
Vidare understryks vikten av en lättolkad lagstiftning, och flera instanser varnar för ökade kostnader och byråkrati om inte reformerna genomförs rätt. SLU pekar på renskötselns behov av undantag, och saknar sådana i kommissionsförslaget.
I lagförslaget om registrering av sällskapsdjur, hundar och katter, är de 63 remissvaren samfällt positiva till lagförslaget; att det, som Veterinärförbundet skriver, anses bidra till god hälsa och djurvälfärd. En instans påpekar dock att det vore bra att definiera begreppet sällskapsdjur så att fler djur kan inkluderas. EU-kommissionens förslag på antal djur i kommersiell verksamhet kritiseras av SVA, som menar att kommersiell verksamhet alltid ska betraktas som kommersiell. Medan Svenska Djurskyddsföreningen anser att undantagen för antalet hundar och katter på djurhem är för generösa och kan utnyttjas av oseriösa verksamheter.
Text: Gert Lundstedt
Läs mer om djurskyddsförslagen inför EU-valet i kommande nummer av VeterinärMagazinet.
[post_title] => EU:s nya djurskyddsförslag: Ris och ros i remissvaren
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => eus-nya-djurskyddsforslag-ris-och-ros-i-remissvaren
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-19 10:24:17
[post_modified_gmt] => 2024-04-19 08:24:17
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22315
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[4] => WP_Post Object
(
[ID] => 22326
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-18 12:28:49
[post_date_gmt] => 2024-04-18 10:28:49
[post_content] => Brittiska konkurrensmyndigheten förbereder sig för att inleda en formell utredning av djursjukvårdsmarknaden efter att ha identifierat "flera bekymmer". Bland annat misstänker myndigheten att brittiska husdjursägare betalar för mycket för behandlingar och läkemedel. Det skriver The Guardian.
Konkurrens- och marknadsmyndigheten (CMA) går vidare med en fullständig granskning efter att en inledande enkät, som gav "ett oöverträffat antal svar" från 56 000 personer. Blande de svarande fanns både djurägare och veterinärer.
Bland annat är CMA oroat över att konsumenter inte får tillräckligt med information för att fatta informerade beslut om veterinärvård. En annan aspekt är att den fortsatta konsolideringen av den brittiska marknaden har resulterat i färre oberoende kliniker, vilket har försvagat konkurrensen.
Sedan 2013 har cirka 1 500 av de 5 000 veterinärpraktikerna i Storbritannien förvärvats av sex stora företagsgrupper: CVS, IVC (där svenska Evidensia ingår), Linnaeus, Medivet, Pets at Home och VetPartners.
–Vi är oroade över svag konkurrens på vissa områden, delvis beroende på konsolidering, och över att stora företagsgrupper ges möjlighet att agera på sätt som kan minska konkurrensen och valmöjligheterna, säger Sarah Cardell, chef för CMA.
2021 stod oberoende veterinärkliniker stod för 45 procent av de brittiska djursjukvårdsföretagen, jämfört med 89 procent 2013. Antalet djurägare har också ökat i landet, främst till följd av pandemin.
På grund av sin storlek och förmåga att investera i avancerad utrustning kan större företag erbjuda mer sofistikerad och därför ta högre kostnad för behandlingar som tränger ut mer prisvärda alternativ, enligt Sarah Cardell, som anser att det finns tecken på att det reglerande ramverket kan vara föråldrat och inte längre passa den moderna djurssjukvården. De flesta av branschens regler träffar främst individuella veterinärer och inte de företag som äger majoriteten av klinikerna i dag.
Källa: The Guardian
[post_title] => Brittisk granskning av konkurrensen inom djursjukvården på gång
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => brittisk-granskning-av-konkurrensen-inom-djursjukvarden-pa-gang
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-17 12:42:17
[post_modified_gmt] => 2024-04-17 10:42:17
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22326
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[5] => WP_Post Object
(
[ID] => 22320
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-17 12:10:02
[post_date_gmt] => 2024-04-17 10:10:02
[post_content] => Det var fullt hus på Bonniers bokförlag när Marie Jury släppte sin bok ”Så slipper du veterinären”. Flera hundkändisar dök upp och minglade.
Marie Jury, veterinär och chef för Väsby Djursjukhus, har skrivit en bok tänkt att hjälpa hundägare att bättre själva ta hand om sin hund och i viss mån kunna skilja på när ett veterinärbesök är nödvändigt och när egenvård kan fungera.
–Jag har sett så många hundar och hundägare som är ledsna när det kommer till djursjukhuset, helt i onödan, så jag ville hjälpa till att sprida kunskap, sade hon vid den korta intervjun under tillställningen.
Boken är tänkt att användas både förebyggande och akut, så att hundägare vet när det är möjligt kan hjälpa sina hundar i hemmet och när de behöver åka till ett djursjukhus eller en veterinärmottagning. Texten är skriven i samarbete med journalisten och författaren Helén Bjurberg och bilderna är tagna av fotografen Linus Bokehsius.
Bokförlaget heter Bazar, som är en del av Bonniers Bokförlag. Därför hölls releasepartyt på Bonniers lokaler, och dit var gästerna välkomna med sina hundar. Bland annat kunde man klappa på Lili och Susies bruna labrador. Andra hundkändisar som Dogge Doggelito dök upp, liksom Anders Bagge, hans fru Johanna Lind Bagge samt Laila Bagge – dock utan hundar.
Bland övriga gäster sågs flera hundar av olika raser, bland annat två strävhåriga taxar och någon terrier förutom Marie och hennes man Ashleys egen border terrier Bettan. Ett och annat skall hördes, säkert i protest mot att hundarna varken serverades bubbel eller tilltugg. Hundgodis fanns på varje bord, men även chips till människorna - som iblandramlade dock ner på golvet, kanske oavsiktligt.
Text Ingrid Kindahl
[post_title] => Festligt och hundtätt på Marie Jurys bokrelease
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => festligt-och-hundtatt-pa-marie-jurys-bokrelease
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-22 09:02:56
[post_modified_gmt] => 2024-04-22 07:02:56
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22320
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[6] => WP_Post Object
(
[ID] => 22301
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-04-16 13:14:14
[post_date_gmt] => 2024-04-16 11:14:14
[post_content] => Försäkringsbolaget Dunstans Icelandic har lanserat en försäkring som är anpassad för islandshästar.
Agenta Rolf, ridinstruktör och tidigare landslagsledare för islandshästförbundet, tillsammans med Florian Lackner, veterinär och tidigare landslagsveterinär för islandshästförbundet, och Gestur Juliusson, veterinär och specialist på islandshästar, har tillsammans bidragit till utformningen av den skräddarsydda islandshästförsäkringen.
– Islandshästen är en unik ras och för att kunna erbjuda en riktigt bra försäkring för dem, måste vi omge oss av experter, kommenterar Stefan Fur, vd Dunstan, i ett pressmeddelande.
Tidigare landslagsveterinären Florian Lackner har varit en av initiativtagarna till att skapa Dunstan Icelandic.
– Jag brinner för islandshästar och vet vad som krävs av en försäkring för att den ska passa just islandshästar. Det är tuffa och friska hästar, men även islandshästar kan ha otur. Då är det viktigt att ha ett team runt sig med människor som är duktiga på just islandshäst, fortsätter Florian Lackner, veterinär i samma pressmeddelande.
Dustan Icelandic lanserades den 16 april, läs mer på om försäkringen på Dustans hemsida.
[post_title] => Ny specialutformad försäkring för islandshästar
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => ny-specialutformad-forsakring-for-islandshastar
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-16 13:14:14
[post_modified_gmt] => 2024-04-16 11:14:14
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22301
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[7] => WP_Post Object
(
[ID] => 22256
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-04-16 09:00:30
[post_date_gmt] => 2024-04-16 07:00:30
[post_content] =>
Vidilab räknar med att ta emot cirka 3 000 prover per dag från får- och hästägare. Företaget sätter in extraresurser för att kunna skicka ut de första analyssvaren samma dag som proverna kommer till laboratoriet.
- Vi får in närmare hälften av årets prover under april-juni, det är nödvändigt att utöka personalstyrkan under denna period, säger Filip Ljungström, vd på Vidilab.
Vid tilläggsanalyser kommer provsvaret inom några arbetsdagar alternativt 7-14 dagar, beroende på vilken analysmetod djurägaren väljer.
Källa: Vidilab
[post_title] => Högsäsong för träckprovsdiagnostik
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => hogsasong-for-tackprovsdiagnostik
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-16 09:40:50
[post_modified_gmt] => 2024-04-16 07:40:50
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22256
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[8] => WP_Post Object
(
[ID] => 22280
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-15 13:51:14
[post_date_gmt] => 2024-04-15 11:51:14
[post_content] => Fredag 19 april två nya professorer som forskar inom veterinärmedicin sina korta populärvetenskapliga föreläsningar. Det handlar om Johan Dicksved och Patricia Hedenqvist.
Föreläsningarna startar 10:40 respektive 11:20. De direktsänds och kan följas på www.slu.se/professorer, eller på plats i Studio Ultuna i Undervisningshuset på SLU:s campus i Uppsala, Almas allé 10.
Johan Dicksveds föreläsning har titeln ”Jakten efter nyckeln till hälsa i tarmens mikrobiella värld”. Han är professor i näringsfysiologi och metabolism hos enkelmagade djur och sedan 2022 vicedekan med ansvar för forskningsinfrastruktur vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.
Patricia Hedenqvists föreläsningar har titeln ”Stora insatser för små djur genom bättre narkos och smärtbehandling”. Hon är professor i försöksdjursmedicin och hennes forskning handlar om bedövning och smärtbehandling av gnagare och kanin, för såväl forskning som djursjukvård.
Källa: SLU.
[post_title] => Nya SLU- professorer föreläser
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => nya-slu-professorer-forelaser
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-17 07:57:29
[post_modified_gmt] => 2024-04-17 05:57:29
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22280
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[9] => WP_Post Object
(
[ID] => 22275
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-15 13:38:27
[post_date_gmt] => 2024-04-15 11:38:27
[post_content] => SLU stiger i jämförelsen med andra veterinärhögskolor i världen. Det visar QS World University Rankings, som för tionde året i rad har rankat de 50 bästa universiteten. I år hamnar SLU på plats 23, upp två pinnar från förra årets plats 25.
Överst på rankningen ligger Royal Veterinary College i London, Californa Davis, Cornell University, universitet i Bern och Zürich, samt nederländska Utrecht. Alla dessa hade samma rankning förra året. Den danska veterinärutbildningen ligger på plats 14, också samma som de senaste åren. Inga andra nordiska veterinärutbildningar finns med på listan.
Utbildningarna i veterinärmedicinens hemländer Frankrike och Italien (båda anser sig ha ”uppfunnit” yrket) hamnar relativt långt ner. Alfort, som anses vara världens äldsta veterinärhögskola, hamnar på plats 43, Bologna på 47, Milano på plats 34, och veterinärutbildningen i Pisa har åkt ut från listan.
Generellt domineras listan av universitet i USA och i Storbritannien. Av de 50 bästa är hela 16 amerikanska, och sju brittiska. Räknar man ihop de engelsktalande länderna Storbritannien, Irland, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland, blir dominansen ännu större: 33 av de 50 på listan.
Något mindre än hälften av de 50 är europeiska (23 universitet), men bara två är asiatiska. Inget sydamerikanskt universitet finns på årets lista.
Text Ingrid Kindahl.
Här är de 50 bästa veterinärutbildningarna 2024:
1 Royal Veterinary College, University of London, UK (═)
2 University of California, Davis, USA (═)
3 Cornell University, USA (═)
4 Universitetet i Bern och Zürich, Schweiz (═)
5 Universitetet i Utrecht, Nederländerna (═)
6 University of Pennsylvania, USA (9)
7 Texas A&M University, USA (11)
8 Universitetet i Guelph, Kanada (5)
9 University of Edinburgh, UK (3)
10 Colorado State University, USA (7)
11 University of Liverpool, UK (24)
11 University of Minnesota, USA (12)
13 Iowa State University, USA (16)
14 Universitetet i Köpenhamn, Danemark (14)
15 University of Cambridge, UK (18)
16 Universitetet i Gand, Belgien (12)
16 Ohio State University, USA (10)
18 University of Glasgow, UK (21)
18 University of Wisconsin-Madison, USA (15)
20 Universitetet i Wageningue, Nederländerna (24)
21 Massey University, Nya Zeeland (19)
22 University of Florida, USA (42)
23 North Carolina State University, USA (16)
23 Sveriges Lantbruksuniversitet, Sverige (25)
25 University of Bristol, UK (16)
26 University of Sydney, Australien (23)
27 Universitetet i Barcelona, Spanien (20)
28 Universitetet för veterinärmedicin i Wien, Österrike (32)
29 Michigan State University, USA (═)
29 University of Melbourne, Australien (26)
29 Universitetet i Montreal, Kanada (30)
32 University of Georgia, USA (26)
33 Universitetet i Calgary, Kanada (═)
34 University of Queensland, Australien (44)
34 Universitetet i Milano, Italien (39)
36 Purdue University, USA (38)
36 University of Illinois vid Urbana-Champaign, USA (41)
38 VetAgro Sup, campus för veterinärmedicin i Lyon, Frankrike (ny)
39 Ludwig-Maximilian-universitetet i München, Tyskland (36)
40 Universitetet i Berlin, Tyskland (46)
40 Universiti Putra Malaysia, Malaysia (46)
42 University College Dublin, Irland (39)
43 École nationale vétérinaire de Maisons-Alfort, Frankrike (45)
44 Murdoch University, Australien (ny)
44 University of Nottingham, UK (50)
46 Complutense-universitetet i Madrid, Spanien (35)
47 Universitetet i Bologna, Italien (48)
48 Universitetet i Tokyo, Japan (32)
49 Kansas State University, USA (43)
50 University of Prince Edward Island, Kanada (ny)
[post_title] => Veterinärutbildningen vid SLU stiger i världsrankning
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => veterinarutbildningen-vid-slu-stiger-i-varldsrankning
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-17 07:57:46
[post_modified_gmt] => 2024-04-17 05:57:46
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22275
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
)
[post_count] => 10
[current_post] => -1
[before_loop] => 1
[in_the_loop] =>
[post] => WP_Post Object
(
[ID] => 22344
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-22 08:37:14
[post_date_gmt] => 2024-04-22 06:37:14
[post_content] => Staten måste reglera djursjukvården, och det skyndsamt. Anledningen är prisstegringarna. Det skriver Agnes Fabricius, vd på Agria i en debattartikel i SvD.
Det är konkurrensen som måste regleras, och riktpristariffer utvärderas, enligt debattartikeln. Anledningen är att den strukturella förändring som kommit genom de två kedjorna Evidensia och AniCura har begränsat konkurrensen. I kombination med veterinärbristen har det gjort att kostnaderna för djursjukvården har stigit, vilket i sin tur fört mig sig att försäkringspremierna stigit ”lavinartat”, enligt Agnes Fabricius. Agrias skadekostnad per djur har ökat med 45 procent och genomsnittspremien har stigit med 41 procent sedan 2018, skriver hon.
Agnes Fabricius är kritisk mot att ingen myndighet har agerat för att undvika snedvridningen av konkurrensen inom djursjukvården. Ansvaret läggs på försäkringsbolagen, menar hon, och hänvisar till utvecklingen i Storbritannien och Frankrike, där kedjorna fått anpassa sina verksamheter (något som VeterinärMagazinet har rapporterat om). I Tyskland finns en veterinäravgiftsförordning.
Hon hänvisar till att såväl Agria som andra försäkringsbolag har vidtagit åtgärder för att bromsa skadekostnadsutvecklingen. Men nu behövs en statlig reglering av konkurrensen och en utvärdering av riktpristariffer, inte minst för att värna djurskyddet och ett fortsatt brett djurägande.
Källa: SvD
[post_title] => Agrias vd: "Staten måste reglera djursjukvården"
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => agrias-vd-staten-maste-reglera-djursjukvarden
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-22 08:37:15
[post_modified_gmt] => 2024-04-22 06:37:15
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22344
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[comment_count] => 0
[current_comment] => -1
[found_posts] => 3049
[max_num_pages] => 305
[max_num_comment_pages] => 0
[is_single] =>
[is_preview] =>
[is_page] =>
[is_archive] =>
[is_date] =>
[is_year] =>
[is_month] =>
[is_day] =>
[is_time] =>
[is_author] =>
[is_category] =>
[is_tag] =>
[is_tax] =>
[is_search] =>
[is_feed] =>
[is_comment_feed] =>
[is_trackback] =>
[is_home] => 1
[is_privacy_policy] =>
[is_404] =>
[is_embed] =>
[is_paged] =>
[is_admin] =>
[is_attachment] =>
[is_singular] =>
[is_robots] =>
[is_favicon] =>
[is_posts_page] =>
[is_post_type_archive] =>
[query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
[query_vars_changed:WP_Query:private] =>
[thumbnails_cached] =>
[allow_query_attachment_by_filename:protected] =>
[stopwords:WP_Query:private] =>
[compat_fields:WP_Query:private] => Array
(
[0] => query_vars_hash
[1] => query_vars_changed
)
[compat_methods:WP_Query:private] => Array
(
[0] => init_query_flags
[1] => parse_tax_query
)
)
Agrias vd Agnes Fabricius. Foto: Agria
22 april 2024
Staten måste reglera djursjukvården, och det skyndsamt. Anledningen är prisstegringarna. Det skriver Agnes Fabricius, vd på Agria i en debattartikel i SvD. Det är konkurrensen som måste regleras, och riktpristariffer...
Veterinären och doktoranden Maria Dimopoulou vid SLU med katten Rocky
20 april 2024
Veterinären och doktoranden Maria Dimopoulou vid SLU får 3 miljoner kronor från Svenska Djurskyddsföreningen till att bedriva forskning på trubbnosiga hundar och katter. BOAS-forskning handlar om forskning som rör övre...
Foto: Adobe Stock
19 april 2024
I september 2023 upptäcktes en för Europa ny variant av blåtungevirus, BTV3, hos får och nötkreatur i Nederländerna. Viruset spreds snabbt över hela landet och gav upphov till ett omfattande...
18 april 2024
I december presenterade EU-kommissionen två lagförslag om förbättrat djurskydd. Svenska regeringen skickade dem på remiss till berörda parter för synpunkter och vägledning om hur man ska driva förslagen i EU....
18 april 2024
Brittiska konkurrensmyndigheten förbereder sig för att inleda en formell utredning av djursjukvårdsmarknaden efter att ha identifierat ”flera bekymmer”. Bland annat misstänker myndigheten att brittiska husdjursägare betalar för mycket för behandlingar...
Marie Jury firade sin bok tillsammans med Anders Bagge och Johanna Lind Bagge. Foto Emelie Larsson.
17 april 2024
Det var fullt hus på Bonniers bokförlag när Marie Jury släppte sin bok ”Så slipper du veterinären”. Flera hundkändisar dök upp och minglade. Marie Jury, veterinär och chef för Väsby...
16 april 2024
Försäkringsbolaget Dunstans Icelandic har lanserat en försäkring som är anpassad för islandshästar. Agenta Rolf, ridinstruktör och tidigare landslagsledare för islandshästförbundet, tillsammans med Florian Lackner, veterinär och tidigare landslagsveterinär för...
Bild: Vidilab
16 april 2024
Vidilab räknar med att ta emot cirka 3 000 prover per dag från får- och hästägare. Företaget sätter in extraresurser för att kunna skicka ut de första analyssvaren samma dag...
Professor Patricia Hedenqvist. Foto Jenny Svennås-Gillner
15 april 2024
Fredag 19 april två nya professorer som forskar inom veterinärmedicin sina korta populärvetenskapliga föreläsningar. Det handlar om Johan Dicksved och Patricia Hedenqvist. Föreläsningarna startar 10:40 respektive 11:20. De direktsänds och...
VHC, Veterinär- och husdjursvetenskapligt centrum. Foto: Mikael Wallerstedt
15 april 2024
SLU stiger i jämförelsen med andra veterinärhögskolor i världen. Det visar QS World University Rankings, som för tionde året i rad har rankat de 50 bästa universiteten. I år hamnar...
