Jordbruksverket föreslår en fördubbling att antalet platser på djursjukskötarutbildningen. Och att antalet platser på veterinärutbildningen minskas.

Det utbildas för många veterinärer i Sverige, bedömer Jordbruksverket i en utredning. Därföre föreslås en minskning av antalet utbildningsplatser från dagens 100 till 90 eller 70 platser, beroende på hur man ser på det ökandet antalet veterinärer som flyttar in från andra EU-länder.

– Om Sverige vill vara självförsörjande på veterinärer, alltså utan att ta hänsyn till dem som får legitimation med grund i en utländsk utbildning, ser vi ett behov av 90 utbildningsplatser per år. Om man i stället tar större hänsyn till att det kommer ett ganska stort antal utbildade veterinärer till Sverige varje år, är det mer ändamålsenligt att sänka antalet platser till 70.

Det säger Lotta Ternström Hofverberg på Jordbruksverkets avdelning för djurskydd och hälsa.
Ändå tror utredningen att behovet av veterinärer kommer att öka framöver.

– Det beror delvis på utvecklingen inom djursjukvården, säger hon.
Utredningen har inte satt fingret på hur mycket djursjukvården skulle kunna utvecklas, men Lotta Ternström Hofverberg menar att den samlade prognosen av antalet djur, synen på djurhållning och framsteg inom veterinärmedicinen pekar mot en omsättningsökning.

På djursjukskötarsidan är bilden helt annorlunda. Där konstaterar utredningen att det finns en brist redan i dag, och att bristen kommer att växa betydligt om inte åtgärder sätts in. Jordbruksverket föreslår därför att antalet platser på djursjukskötarutbildningen mer än fördubblas från 40 till 90.

Utredningen om djurens hälso- och sjukvård i ett tioårsperspektiv har utförts på uppdrag av regeringen. Uppgifterna har bland annat varit att se över behovet av och tillgången till personal, om det finns behov av ytterligare personalkategorier och om antalet utbildningsplatser på veterinär- och djursjukskötarutbildningen är ändamålsenligt.
Utredningen har utförts efter samråd med berörda organisationer och myndigheter.

Jordbruksverket har även sett över ett antal andra yrkeskategorier, bland andra hovslagare och klövvårdare. Dessa yrkesgrupper har stor inverkan på djurens välfärd och därför ser verket behov av ökad kvalitetssäkring framöver.

Åtgärder för att uppnå detta, till exempel krav på utbildning, måste bli tydliga i god tid så att utbildningssamordnare, myndigheter och allmänhet hinner anpassa sig.