Jack Lundstedt Titi, vd och medgrundare, till nya verktyget Vetz. 14 februari 2025

”Hjälper veterinärer fokusera på det som betyder mest – ta hand om djuren”

Hallå där: Jack Lundstedt Titi, vd och medgrundare, till nya verktyget Vetz, ni lovar att ni löser flera av veterinärernas problem som tar tid från deras kliniska arbete, berätta hur...

Agria forskningsfond ger medel för att kartlägga de genetiska orsakerna bakom ögonsjukdomen mikroftalmi hos hästar. Foto: Björn Ekesten 13 februari 2025

SLU-forskare tar hjälp av AI för att studera ärftlig ögonsjukdom hos hästar

Ett nytt forskningsprojekt har fått bidrag från Agria forskningsfond via Stiftelsen Hästforskning för att kartlägga de genetiska orsakerna bakom ögonsjukdomen mikroftalmi hos hästar. I dag orsakar sjukdomen att föl föds...

Nyhetsbrev Sök

Mest lästa

29 januari 2025 - 1181

Ny veterinärklinik invigd i Göteborg – Din Veterinär växer med ny storsatsning

#dinveterinär, #invigning, #nyklinik

29 januari 2025 - 536

Ny undersökning visar att kostnaderna för djursjukvård ökar

#agria, #försäkring, #priser, Hästar, Hundar, Katter

17 januari 2025 - 520

Öresunds Veterinärklinik Lund nu en del av Anicura

#anicura, Företagande

30 januari 2025 - 394

25 nya läkemedel rekommenderade för godkännande – två med en ny aktiv substans

Djurskydd, EMA, EU, Läkemedel

Platsannonser

Till sommarvikariat 2025 söker vi nu leg. Veterinär och tf. veterinär

Veterinär till Distriktsveterinärerna Karlskrona

Fältveterinär till Huskvarna

Smådjursveterinär till Distriktsveterinärerna Huskvarna

Veterinär till Jämtland

Are you our next veterinarian?

Norra Djurakuten söker leg. djursjukskötare/djurvårdare

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => 
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24260
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-02-12 15:53:54
                    [post_date_gmt] => 2025-02-12 14:53:54
                    [post_content] => 
På flera håll i landet återhämtar sig inte fiskbestånden trots långvariga fiskeförbud. Samtidigt har populationerna av säl och skarv ökat kraftigt under 2000-talet och de påverkar i stor utsträckning fiskbestånden. Regeringen har därför beslutat om uppdrag om jakt på säl och skarv. 
Regeringen ger uppdrag till Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt flertalet länsstyrelser för att stärka fiskbeståndens utveckling och återhämtning. Syftet med uppdragen är att integrera förvaltningen av havslevande predatorer, så som säl och skarv, i havsmiljöarbetet.
– De här predatorerna, säl och skarv, konsumerar stora mängder fisk. Det har betydande konsekvenser för både ekosystemen och fiskbestånden. Uppdragen vi beslutat om i dag är därför viktiga åtgärder för att stärka fiskbestånden, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
– De kraftigt ökade populationerna av säl och skarv skapar stor skada för vår havsmiljö och särskilt för våra fiskbestånd. Nu genomför regeringen efterlängtade åtgärder för att vända utveckligen genom ökad jakt på säl och skarv. Det här ger fiskbestånden en chans att återhämta sig, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

En del i regeringens arbete med hållbar fiskeförvaltning
Uppdragen är en del av regeringens arbete med hur en hållbar fiskförvaltning samt förvaltning av predatorer ska kunna integreras starkare i, och växelverka med, havsmiljöarbetet. De uppdrag som getts är bland annat:


 	
Naturvårdsverket ska underlätta för jakt till skydd av sårbara fiskbestånd och lämna förslag på åtgärder för att kunna genomföra begränsningar i säl- och skarvpopulationerna.
 	
Länsstyrelserna i Gävleborgs, Södermanlands, Skåne och Västra Götalands län ska göra en översyn av sälskyddsområden som inte längre är nödvändiga för att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för säl.
 	
SLU ska undersöka hur minskning eller frånvaro av säl och skarv i ett område påverkar återhämtningen av fiskbestånd.
 	
Formas ska sammanställa erfarenheter av experiment och studier om, och i så fall hur, begränsade säl- och skarvpopulationer bidrar till att minska skador på känsliga fiskbestånd samt redogöra för hur en stärkt ekosystembaserad förvaltning främjar återhämtningen av fiskbestånd.

Uppdragen till Länsstyrelserna ska redovisas 30 oktober 2025. Uppdraget till Naturvårdsverket ska redovisas 15 november 2025. Uppdragen till SLU och Formas ska redovisas 31 mars 2028.
Källa: Regeringskansliet
                    [post_title] => Regeringen vill stärka fiskbestånden - nya uppdrag om jakt på säl och skarv
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => regeringen-vill-starka-fiskbestanden-nya-uppdrag-om-jakt-pa-sal-och-skarv
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-02-12 15:53:54
                    [post_modified_gmt] => 2025-02-12 14:53:54
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24260
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24254
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-02-12 14:28:31
                    [post_date_gmt] => 2025-02-12 13:28:31
                    [post_content] => Mjölkinvägningen minskade under 2024, där invägningen av ekologisk mjölk minskade kraftigt och var den lägsta invägningen sedan 2010. Slakt av nötkreatur, gris och fjäderfä ökade samtidigt som får och lamm minskade. Det visar Jordbruksverkets statistikrapport om animalieproduktion för helåret 2024.

Den totala invägningen av mjölk under 2024 var 2 799 900 ton vilket är en minskning med 18 600 ton (1 procent) jämfört med 2023. Invägningen av ekologisk mjölk utgjorde 295 200 ton av den totala mjölkinvägningen, en minskning med 66 100 ton (18 procent) jämfört med 2023.
Mjölken användes bland annat för att producera 678 600 ton konsumtionsmjölk och 224 300 ton syrade produkter. Produktionen av konsumtionsmjölk minskade med drygt 2 procent medan produktionen av syrade produkter ökade marginellt jämfört med statistiken för 2023. Vidare ökade produktionen av grädde och ost under 2024 medan produktionen av smör minskade.
 

Minskad slakt av får och lamm
Under 2024 ökade slakten av nötkreatur för andra året i rad. Slakten av gris ökade jämfört med 2023. Slakten av får och lamm minskade med 12 procent och var den lägsta noteringen sedan 2005. Slakten av fjäderfä ökade för första gången på tre år.

Utvecklingen per djurslag under 2024:

 	
Nötkreatur: 139 500 ton. Det slaktades 424 800 nötkreatur. Slakten av nötkreatur ökade med 1 procent jämfört med 2023.
 	
Gris: 245 700 ton. Det slaktades 2 579 100 grisar. I jämförelse med uppgifterna för 2023 ökade slakten av gris med 1 procent.
 	
Får och lamm: 4 200 ton. Det slaktades 201 200 får och lamm. Slakten av får och lamm minskade med 12 procent jämfört med 2023.
 	
Fjäderfä: 182 100 ton. Det slaktades 110 494 500 fjäderfän. Jämfört med 2023 ökade slakten av fjäderfä knappt 4 procent.


                    [post_title] => Jordbruksverkets statistikrapport visar att ekologisk mjölk minskade 2024
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => jordbruksverkets-statistikrapport-visar-att-ekologisk-mjolk-minskade-2024
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-02-12 14:28:31
                    [post_modified_gmt] => 2025-02-12 13:28:31
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24254
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24248
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-02-12 10:38:38
                    [post_date_gmt] => 2025-02-12 09:38:38
                    [post_content] => 
Antibiotikaresistens är ett växande globalt problem som påverkar både human- och veterinärmedicinen. Den 27 februari håller Professor Susanna Sternberg Lewerin en föreläsning om mekanismerna bakom antibiotikaresistens och hur problemet hanteras inom svensk veterinärmedicin.
Sverige har en restriktiv hållning till antibiotikaanvändning i djurhållning, där fokus ligger på att förebygga infektioner snarare än att behandla dem. Föreläsningen belyser varför detta är avgörande för att bevara antibiotikans effektivitet och minska risken för resistenta bakterier.
Evenemanget ingår i firandet av svensk veterinärmedicins 250-årsjubileum och arrangeras av SLU-biblioteket och Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.
Datum: 27 februari 2025
Plats: SLU, Uppsala & online
Tid: 12:15–13:00
Språk: Engelska
Föreläsningen kan följas live via Facebook och SLU Play, och kommer även att finnas tillgänglig i efterhand.
Källa: SLU
                    [post_title] => Föreläsning om antibiotikaresistens och veterinärmedicin
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => forelasning-om-antibiotikaresistens-och-veterinarmedicin
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-02-12 10:38:38
                    [post_modified_gmt] => 2025-02-12 09:38:38
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24248
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [3] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24240
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-02-11 09:46:21
                    [post_date_gmt] => 2025-02-11 08:46:21
                    [post_content] => 
Den årliga tankmjölksundersökningen med syftet att undersöka utbredningen av blåtunga i Sverige är nu klar. Resultatet speglar den geografiska spridningen av sjukdomen under hela säsongen då det är antikroppsförekomst som mäts, det vill säga inte aktiv infektion.  SVA konstaterar att infektionen under hösten spridits i hela sydvästra Sverige, både längs kust- och i inlandet och att Halland och Skåne län utmärker sig med hög andel provtagna besättningar med antikroppar mot blåtunga.
Majoriteten av besättningarna där antikroppar påvisats i tankmjölken ligger i områden som haft konstaterade, kliniska, fall av blåtunga man såg även enstaka besättningar med positiva tankmjölksresultat i områden där viruset inte tidigare har påvisats via klinisk misstanke om blåtunga hos sjuka djur. Dessa besättningar ligger såväl på fastlandet som på Öland och Gotland. Längs med Sveriges östkust har inga besättningar med antikroppar mot blåtunga i tankmjölken påvisats, detta rapporterar SVA.

Vindburen spridning - en förklaring
Det kan finnas flera förklaringar till förekomsten av tankmjölkspositiva besättningar på Öland och Gotland men inte på det närliggande fastlandet. En möjlig förklaring kan vara den vindburna spridningen av svidknott.  Smittan skulle också kunnat komma till öarna via förflyttningar av djur som varit infekterade med blåtungeviruset. Väderdata visar att det under hösten var varmare på Öland och Gotland jämfört med fastlandet. Skillnaden i temperatur innebär att svidknotten kan ha varit aktiva och uppförökat virus på öarna medan detta inte var möjligt längs med ostkusten.

Omfattande spridning av blåtunga under hösten 2024
Det var i september 2024 som kliniska fall av blåtunga för första gången påvisades i Sverige. Blåtungevirus smittar med svidknott och smittan kom med största sannolikhet till Sverige via inblåsande knott från Danmark och kanske även norra Tyskland. Smittan spred sig snabbt längs med västkusten och även in åt landet med klinisk sjukdom hos får och nöt som följd.
Från upptäckten av det första fallet till slutet av januari 2025 har cirka 370 får- och nötbesättningar med kliniska symptom på blåtunga varit PCR-positiva för blåtungevirus. Smittspridningen har sedan mitten av november varit låg och sen dess har viruset bara påvisats i en fårbesättning och cirka tio nötbesättningar. Varför vi fortsätter att se fall hos nötkreatur är inte helt klarlagt men en liknande infektionsdynamik, med enstaka blåtungefall under vintern, har också rapporterats från Danmark och Tyskland.

Hur blir spridningen under 2025?
Blåtunga är en sjukdom som vi har begränsad erfarenhet av under svenska förhållanden, saknas ännu mycket kunskap om infektionsdynamik och virusövervintring. SVA:s bedömning är dock att det är en hög risk för nya utbrott och spridning av blåtunga i Sverige också under 2025 års svidknottsäsong. Sannolikt kommer smittspridningen att börja tidigare under 2025 jämfört med 2024 vilket skulle leda till en mer omfattande utbredning av blåtunga i Sverige än den som sågs förra året.
Smittspridningen och sjukdomens utbredning påverkas bland annat av andelen djur som vaccinerats eller utvecklat naturlig immunitet i Sverige och Europa under 2024 men även av klimat- och väderfaktorer under knottsäsongen 2025. Viss övervintring av virus i den svenska djurpopulationen kommer troligen att ske, men SVA bedömer att inblåsande svidknott från smittade områden i länder med mildare vintrar troligen kommer vara den dominerande epidemiologiska faktorn som påverkar smittspridningen i Sverige under 2025.
Källa: SVA
Läs mer hos SVA:
                    [post_title] => Resultatet från tankmjölksundersökningen visar hur utbredd blåtunga är
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => resultatet-fran-tankmjolksundersokningen-visar-hur-utbredd-blatunga-ar
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-02-11 09:46:21
                    [post_modified_gmt] => 2025-02-11 08:46:21
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24240
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [4] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24234
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-02-10 12:34:53
                    [post_date_gmt] => 2025-02-10 11:34:53
                    [post_content] => 
Pälsdjursallergi påverkar många djurälskare, men kan rätt pälsvård minska allergiska reaktioner? Svenska Allergenius har utvecklat en serie produkter som syftar till att reducera allergener hos hundar och katter. Enligt företaget kan detta underlätta för allergiker att umgås med sina djur.
Det är inte själva pälsen som orsakar allergiska reaktioner, utan de allergener som djuren utsöndrar via hud, saliv och urin. Genom specialutvecklade schampon och balsam kan nivåerna av dessa allergener sänkas, enligt företaget.
– Vi vill att fler ska få uppleva glädjen med husdjur utan att allergier blir ett hinder, säger Michaela Ahlberg Brander, Trade Marketing Manager på Allergenius.
Allergenius produkter är tillverkade i Sverige, parfymfria och rekommenderas för regelbunden tvättning för bästa effekt.
                    [post_title] => Kan rätt pälsvård göra det lättare för allergiker att ha husdjur?
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => kan-ratt-palsvard-gora-det-lattare-for-allergiker-att-ha-husdjur
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-02-10 12:34:53
                    [post_modified_gmt] => 2025-02-10 11:34:53
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24234
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [5] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24227
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-02-07 10:07:44
                    [post_date_gmt] => 2025-02-07 09:07:44
                    [post_content] => 
World Animal Protection firar 75 år av arbete för djurens välfärd. Organisationen, som startade 1950, har utvecklats till en global aktör med verksamhet i ett femtiotal länder. Deras insatser spänner över katastrofhjälp, kampanjer för djurvänligare lagstiftning och initiativ för bättre förhållanden inom livsmedelsindustrin.
I Sverige arbetar World Animal Protection bland annat för att bevara kors rätt att vistas utomhus och för en mer hållbar livsmedelsproduktion. På global nivå har organisationen bidragit till förbud mot burägg, avveckling av pälsindustrin och räddningsinsatser för vilda djur som drabbas av bränder och naturkatastrofer.
– Genom våra insatser för att hjälpa djur och skapa större uppmärksamhet om djurskyddsproblem bidrar vi också till att lösa akuta globala problem – som klimathotet från djurindustrins stora utsläpp av växthusgaser, skogsskövling och smittspridning mellan djur och människor. Det är viktigt att vi ser de här frågorna i ett helhetsperspektiv och inser hur de hänger ihop: om djuren behandlas illa är det också ett allvarligt hot mot människors hälsa och hela planeten, säger Roger Pettersson, generalsekreterare för World Animal Protection Sverige.
World Animal Protections resa:


 	
1950: World Federation for the Protection of Animals (WFPA) grundades för 75 år sedan. Syftet vara att påverka regeringar i Europa och Afrika att förbättra djurens välfärd och öka allmänhetens medvetenhet om djurens lidande.
 	
1959: Internationella sällskapet för djurskydd (ISPA) bildas. Med kopplingar till Storbritanniens RSPCA inriktade sig ISPA på kampanjer och djurräddningsarbete främst i Latinamerika, Europa och Afrika.
 	
1981: ISPA och WFPA slås ihop till en enda stor internationell djurskyddsorganisation: World Society for the Protection of Animals (WSPA).
 	
2010: WSPA startar sin verksamhet i Sverige.
 	
2014: Vi får vårt nuvarande namn World Animal Protection.

Källa: World Animal Protection Sverige
                    [post_title] => World Animal Protection firar 75 år av djurskyddsarbete
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => world-animal-protection-firar-75-ar-av-djurskyddsarbete
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-02-07 10:07:44
                    [post_modified_gmt] => 2025-02-07 09:07:44
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24227
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [6] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24221
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-02-06 08:25:56
                    [post_date_gmt] => 2025-02-06 07:25:56
                    [post_content] => 
Det finns en etablerad resistens hos hästens spolmask mot fenbendazol som är det vanligaste läkemedlet i Sverige. Detta enligt en ny SLU-studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Veterinary Parasitology. Resultaten oroar forskare givet att parasiten kan orsaka livshotande skador på föl.
Spolmasken är en parasit som primärt drabbar föl och unga hästar, då dessa saknar den motståndskraft mot parasiten som den vuxna individen utvecklat. I de flesta fall orsakar spolmasken inga eller milda symptom, så som viktminskning, hosta och näsflöde, men en stor parasitbörda kan orsaka allvarlig förstoppning i fölets tunntarm, med tveksam prognos för dess överlevnad. Rekommendationen för behandling av föl i Sverige är att avmaska samtliga föl mot spolmask vid 8-10 och 16-18 veckors ålder.

Utbredd resistens
Historiskt sett har flera grupper av avmaskningsmedel varit möjliga behandlingsalternativ, men sedan början på 2000-talet har en utbredd resistens utvecklats mot medel inom läkemedelsgruppen makrocykliska laktoner.
Rekommendation är numera att använda andra läkemedelsgrupper för behandling av spolmask, så som pyrantel och fenbendazol, men även här finns dokumenterad resistens de senaste åren. Denna globala och successivt tilltagande problematik med utveckling av multiresistens hos hästens spolmask mot våra i dag tillgängliga avmaskningsmedel utgör ett reellt hot mot fölens hälsa.

Högre risk på större stuterier
I syfte att undersöka det aktuella resistensläget i Sverige mot det i dag främst använda avmaskningsmedlet för behandling av spolmask, fenbendazol, undersöktes effekten av detta läkemedel på elva svenska gårdar med totalt 92 föl under ett års ålder. Resistens mot fenbendazol påvisades på fyra gårdar, med en effekt på mellan 45-96 procent.
Det förekom en statistiskt säkerställd ökad risk för resistenta spolmaskar på gårdar med fler än 40 fölningar per år. Dessutom var det vanligare att stora gårdar avmaskade sina föl oftare än de nationellt rekommenderade två behandlingstillfällena. Anmärkningsvärt var att endast en av de studerade gårdarna avmaskade enligt de nationella rekommendationerna, och sex av gårdarna avmaskade sina föl tre eller fler gånger under fölens första levnadsår.
Sammanfattningsvis visar studien på förekomst av etablerad resistens hos hästens spolmask mot fenbendazol. Resultaten från denna studie är mycket oroväckande, givet de allvarliga skador som parasiten kan orsaka. Trots att flera gårdar i studien uttryckte en oro över avmaskningsmedelsresistens, var det endast fyra av gårdarna som regelbundet kontrollerade läkemedelseffekten vid avmaskning av sina föl.
Källa: SLU

Länk till studien här:
                    [post_title] => Oroande resultat: Läkemedelsresistens hos spolmask på svenska stuterier
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => oroande-resultat-lakemedelsresistens-hos-spolmask-pa-svenska-stuterier
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-02-06 08:25:56
                    [post_modified_gmt] => 2025-02-06 07:25:56
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24221
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [7] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24212
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-02-05 11:00:12
                    [post_date_gmt] => 2025-02-05 10:00:12
                    [post_content] => 
Världens befolkning blir allt mer stillasittande och med det ökar livsstilsrelaterade sjukdomar. Även om hundägare anses mer fysiskt aktiva än befolkningen i stort, så ses i dag hälsoproblem som kan kopplas till en stillasittande livsstil hos både ägare och hundar. Men ett gemensamt träningsprogram kan gynna hälsan hos både ägare och hund, visar nya forskningsresultat från SLU.
I projektet undersöktes effekter av fysisk aktivitet hos ägare och hund som utförde ett åtta veckor långt träningsprogram tillsammans. Hundägarna kunde välja en målsträcka på två till tio kilometer, med målsättningen att klara av att springa den valda sträckan tillsammans med sin hund under träningsprogrammets sista vecka.
Löpträningen utfördes gemensamt två till tre gånger per vecka med tillägg av att ägare och hund också genomförde ett gemensamt cirkelträningspass en gång per vecka. Upplägget var att växla mellan gång och löpning för att gradvis bygga upp kondition och styrka. Tjugotvå ekipage fullföljde hela studien och blev utvärderade med enkätfrågor och kroppsmätningar för både ägare och hund, före studiens början och i studiens sista vecka.
Efter genomfört träningsprogram upplevde hundägarna en förbättrad livskvalitet och en förbättrad kroppsacceptans, detta trots att inga kroppsmått hade ändrats. Tydligt var också att hundägarnas motivation för att träna tillsammans med sin hund hade ökat efter träningsprogrammet.

Positiva resultat
Intressanta förändringar upptäcktes i hundens kroppssammansättning. Hull-, bröst- och bukomfång minskade enligt mätningar med måttband, samtidigt som lårmusklernas omfång ökade. Kroppsvikten förblev däremot oförändrad. Resultaten tyder på att även en relativt liten mängd ökad fysisk aktivitet kan ge en omfördelning mellan hundens fett- och muskelmassa, men fynden behöver bekräftas i större studier som också inkluderar jämförelser med radiologisk mätning av fett- och muskelmassa.
Mätningar med måttband som ett komplement till en hullbedömning är något som kan komma till användning kliniskt. Likväl som att lindrig övervikt hos i övrigt friska hundar i framtiden kan komma att behandlas med ett träningsprogram istället för med ett traditionellt bantningsfoder. Studien visar att hunden kan vara en motivator för att på ett hållbart sätt öka fysisk aktivitet hos både ägare och hund. Med en fysiskt aktiv livsstil kommer ofta många hälsofördelar, vilket här kunde bekräftas för båda parter.
Studien och projektet som helhet finansieras av:
Agria och Svenska kennelklubbens forskningsfond, SLU Future One Health, SLU Urban Futures, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Uppsala Diabetescentrum och Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.
Källa: SLU
                    [post_title] => Ny studie visar: Träna tillsammans bra för både hund och ägare
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => ny-studie-visar-trana-tillsammans-bra-for-bade-hund-och-agare
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-02-05 11:00:12
                    [post_modified_gmt] => 2025-02-05 10:00:12
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24212
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [8] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24208
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-02-04 15:30:23
                    [post_date_gmt] => 2025-02-04 14:30:23
                    [post_content] => 
I dag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Hagens önskade virtuella gränser programmeras in i en app, och djuren bär halsband som varnar dem med ljud vid gränsen och svaga stötar om de inte vänder tillbaka in i hagen. Tekniken är ännu inte godkänd, men studier visar att virtuella stängsel kan vara ett snabbt och flexibelt verktyg för nötkreatur på naturbetesmarker, det rapporterar SLU.
Lotten Wahlund har i en licentiatavhandling från SLU undersökt hur nötkreatur lär sig virtuell stängselteknik och hur de påverkas beteendemässigt och fysiologiskt av tekniken jämfört med vanliga elstängsel. Många av de tidigare studierna har gjorts på betesvallar med öppna plana ytor utan buskar och träd och med relativt enkla virtuella gränser. Det Lotten Wahlund ville se var hur djuren lär sig och anpassar sig till tekniken i naturbetesmarker, där forskarna tror att användningen kan bli vanligast och göra mest nytta i framtiden.
– På naturbeten finns många typer av vegetation och underlag och även höjdskillnader, vilket skulle kunna göra det svårare för djuren att anpassa sig till tekniken. Men vår övergripande slutsats är att det fungerade väldigt bra, säger Lotten Wahlund.

Virtuella stängsel via app
Tekniken består av ett halsband på djuren och en app i en telefon. Den virtuella hagen ritas upp med hjälp av GPS-punkter på en karta i appen och när djuret kommer till hagens yttre gräns börjar halsbandet att låta. Målet är att djuren ska vända tillbaka in i den virtuella hagen på ljudsignalen för att undvika en elstöt från halsbandet. I de fallen djuret inte vänder tillbaka ökar tonens ljudstyrka under cirka 5–20 sekunder beroende på hur snabbt djuret rör sig, innan det till slut får en stöt som motsvarar ungefär tio procent av styrkan i ett vanligt elstängsel. Om djuret fortfarande inte går tillbaka in i hagen upprepas proceduren med ljudsignal och sedan elstöt maximalt två gånger till, innan systemet stängs av och djurägaren får ett meddelande i telefonen om att djuret har rymt. Halsbandet fortsätter dock att sända ut djurets position, så det blir lätt att hitta och ta tillbaka djuret till hagen. Om djuret går tillbaka frivilligt aktiveras systemet automatiskt igen. Hagen går att rita om mycket lätt och systemet kan därför användas för att flytta djuren till olika delar av marken på ett enkelt sätt.

Tränar djuren i en vanlig hage
Innan man börjar använda stängslet fullt ut måste man träna djuren att vända på ljudsignal och det gör man i en vanlig hage där en av gränserna är virtuell. När djuren lärt sig att vända kan man börja flytta gränsen eller lägga till fler sidor. En studie i Lotten Wahlunds avhandling visar att djuren lär sig att vända på ljudsignalen inom några dagar, och det har också observerats hos andra djur än de som ingick i Lottens avhandling.
– Detta försök hade en begränsning i hur många elstötar som fick registreras under inlärningsperioden (max 15 under de fem första dagarna), vilket ledde till att två av kvigorna fick tas bort från studien dag två i försöket. Vi tror att detta till stor del berodde på en stark motivation att ta sig till en liggplats utanför den virtuella gränsen. Detta är en viktig lärdom inför framtiden för att minimera antalet elstötar under inlärningen, säger Lotten Wahlund.
Efter inlärningsperioden förekom i det stora hela få elstötar och djuren anpassade sig bra, oavsett hur många av hagens sidor som var virtuellt stängslade och om dessa gränser förflyttades.

Djurens beteende verkar inte påverkas
När kvigor med virtuella stängsel jämfördes med sådana som gick i en hage med vanliga elstängsel syntes inga tecken på långvariga beteendeförändringar som skulle kunna bero på stress, varken när det gällde beteende, kroppsvikt eller halter av stresshormonet kortisol i päls. Däremot fanns en kortvarig förhöjd halt av kortisol i träcken hos gruppen med virtuellt stängsel, men den skillnaden fanns redan innan det virtuella stängslet aktiverades, vilket tyder på att det var andra faktorer än själva stängslet som var orsaken.
– Vi kunde också se att djuren gärna uppehöll sig nära den virtuella gränsen och att de snabbt märkte när vi flyttade den. I många fall var de ute på den nya ytan inom 30 minuter. Detta tyder på att de inte är rädda för gränsen, säger Lotten Wahlund.
– Att djuren testar vanliga elstängsel kan man ju också misstänka. Erfarenheter från lantbrukare säger att det kan gå fort för djuren att upptäcka om strömmen försvinner, och någon måste ju vara där och testa. Kunskapen kring hur många elstötar som nötkreatur får under inlärning och över tid från vanliga elstängsel är dock väldigt begränsad. Ska vi jämföra hur djur mår i system med virtuella stängsel respektive elstängsel behövs mer forskning om detta.

Ser många fördelar
Att djuren snabbt anpassar sig efter det virtuella stängslet är viktig kunskap, då det gör det lättare att styra betet på ett effektivt sätt. I en naturbetesmark kan det till exempel handla om att hålla djuren borta från vissa delar av ytan, t.ex. sankmarker där djuren riskerar att fastna, eller om naturvårdshänsyn. I mer intensiva betessystem kan det handla om att utnyttja marken mer effektivt genom strip-bete.
En annan fördel med virtuella stängsel är att tekniken ger så mycket data till lantbrukaren. Systemet registrerar inte bara antalet signaler och elstötar utan ger också position och mäter aktivitet. Det gör att man snabbt kan upptäcka djur som får ett förändrat beteende, vilket kan tyda på skada eller sjukdom. Det kan även spara mycket tid i den dagliga tillsynen, då lantbrukaren i förväg vet var djuren är och inte behöver lägga tid på att leta reda på dem i hagen.

Måste vara lätt att göra rätt
Problemen som kan uppstå handlar främst om hur tekniken används. Lotten Wahlund betonar att det är viktigt att den fungerar som den ska och används på rätt sätt. Det måste vara lätt för djuren att förstå och att göra rätt. Det kan exempelvis röra sig om hur de virtuella gränserna placeras. Tekniken är inte tänkt att ge djuren elstötar utan endast styra dem med ljud, och då är det extra viktigt att det är förutsägbart och enkelt för djuren att förstå åt vilket håll de ska gå för att ljudet ska stängas av. Det handlar exempelvis om hur gränser placeras i förhållande till varandra.

Ännu inte godkänd
I dag är tekniken inte godkänd i Sverige. Det är förbjudet att styra djurs beteende med hjälp av el. Resultaten från den här och andra studier som görs med virtuella stängsel kommer att ge stöd till beslutsfattare för ett eventuellt godkännande av tekniken i framtiden. Om så blir fallet kan processen ske antingen genom en ändring i djurskyddslagens föreskrifter, så att virtuella stängsel får samma undantag som vanliga elstängsel har idag, eller att politiken ändrar lagstiftningen i grunden.
– Intresset är i alla fall väldigt stort. Många hör av sig, både lantbrukare och intresseorganisationer men även från politiskt håll finns ett intresse för tekniken, så förhoppningsvis kan den här avhandlingen vara till hjälp för beslutsfattarna, avslutar Lotten Wahlund.
Källa: SLU
                    [post_title] => Virtuella stängsel fungerar för nötkreatur i naturbetesmarker
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => virtuella-stangsel-fungerar-for-notkreatur-i-naturbetesmarker
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-02-04 15:30:23
                    [post_modified_gmt] => 2025-02-04 14:30:23
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24208
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [9] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24199
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-02-04 08:21:27
                    [post_date_gmt] => 2025-02-04 07:21:27
                    [post_content] => 
Svenska Kennelklubben förlänger sitt samarbetsavtal med fodertillverkaren Royal Canin med ytterligare ett år. 
Avtalet gäller till och med den 31 december 2025, med option om förlängning med tre år. Royal Canin fortsätter därmed att ha sponsorstatus som Premiumpartner till SKK.
– Vi är glada att Royal Canin väljer att vara premiumpartner till oss i ytterligare ett år. Vårt samarbete gynnar våra medlemmar både i form av den kunskap man får tillgång till och genom att vi tillförs ekonomiska medel som gör det möjligt för oss att genomföra delar av vår verksamhet, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.
Även sponsor till utmärkelse 
En viktig del av avtalet är att skapa mervärde för SKKs uppfödare och medlemmar genom attraktiva erbjudanden, rabatter och näringsinformation. Under de senaste åren har Royal Canin bland annat delat med sig av kunskap kring reproduktion och utfordring av aktiva, arbetande hundar via webbinarier, föreläsningar och träffar. 
Avtalet omfattar även fodersponsring i samband med evenemang och i samband med utmärkelserna Årets Polishund, Årets Narkotikasökhund, Årets Tjänstehund och Årets Bragdhund.
Källa: SKK
                    [post_title] => Royal Canins avtal förlängt med SKK
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => royal-canins-avtal-forlangt-med-skk
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-02-04 08:21:27
                    [post_modified_gmt] => 2025-02-04 07:21:27
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24199
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

        )

    [post_count] => 10
    [current_post] => -1
    [before_loop] => 1
    [in_the_loop] => 
    [post] => WP_Post Object
        (
            [ID] => 24260
            [post_author] => 21
            [post_date] => 2025-02-12 15:53:54
            [post_date_gmt] => 2025-02-12 14:53:54
            [post_content] => 
På flera håll i landet återhämtar sig inte fiskbestånden trots långvariga fiskeförbud. Samtidigt har populationerna av säl och skarv ökat kraftigt under 2000-talet och de påverkar i stor utsträckning fiskbestånden. Regeringen har därför beslutat om uppdrag om jakt på säl och skarv. 
Regeringen ger uppdrag till Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt flertalet länsstyrelser för att stärka fiskbeståndens utveckling och återhämtning. Syftet med uppdragen är att integrera förvaltningen av havslevande predatorer, så som säl och skarv, i havsmiljöarbetet.
– De här predatorerna, säl och skarv, konsumerar stora mängder fisk. Det har betydande konsekvenser för både ekosystemen och fiskbestånden. Uppdragen vi beslutat om i dag är därför viktiga åtgärder för att stärka fiskbestånden, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
– De kraftigt ökade populationerna av säl och skarv skapar stor skada för vår havsmiljö och särskilt för våra fiskbestånd. Nu genomför regeringen efterlängtade åtgärder för att vända utveckligen genom ökad jakt på säl och skarv. Det här ger fiskbestånden en chans att återhämta sig, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

En del i regeringens arbete med hållbar fiskeförvaltning
Uppdragen är en del av regeringens arbete med hur en hållbar fiskförvaltning samt förvaltning av predatorer ska kunna integreras starkare i, och växelverka med, havsmiljöarbetet. De uppdrag som getts är bland annat:


 	
Naturvårdsverket ska underlätta för jakt till skydd av sårbara fiskbestånd och lämna förslag på åtgärder för att kunna genomföra begränsningar i säl- och skarvpopulationerna.
 	
Länsstyrelserna i Gävleborgs, Södermanlands, Skåne och Västra Götalands län ska göra en översyn av sälskyddsområden som inte längre är nödvändiga för att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för säl.
 	
SLU ska undersöka hur minskning eller frånvaro av säl och skarv i ett område påverkar återhämtningen av fiskbestånd.
 	
Formas ska sammanställa erfarenheter av experiment och studier om, och i så fall hur, begränsade säl- och skarvpopulationer bidrar till att minska skador på känsliga fiskbestånd samt redogöra för hur en stärkt ekosystembaserad förvaltning främjar återhämtningen av fiskbestånd.

Uppdragen till Länsstyrelserna ska redovisas 30 oktober 2025. Uppdraget till Naturvårdsverket ska redovisas 15 november 2025. Uppdragen till SLU och Formas ska redovisas 31 mars 2028.
Källa: Regeringskansliet
            [post_title] => Regeringen vill stärka fiskbestånden - nya uppdrag om jakt på säl och skarv
            [post_excerpt] => 
            [post_status] => publish
            [comment_status] => closed
            [ping_status] => closed
            [post_password] => 
            [post_name] => regeringen-vill-starka-fiskbestanden-nya-uppdrag-om-jakt-pa-sal-och-skarv
            [to_ping] => 
            [pinged] => 
            [post_modified] => 2025-02-12 15:53:54
            [post_modified_gmt] => 2025-02-12 14:53:54
            [post_content_filtered] => 
            [post_parent] => 0
            [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24260
            [menu_order] => 0
            [post_type] => post
            [post_mime_type] => 
            [comment_count] => 0
            [filter] => raw
        )

    [comment_count] => 0
    [current_comment] => -1
    [found_posts] => 3362
    [max_num_pages] => 337
    [max_num_comment_pages] => 0
    [is_single] => 
    [is_preview] => 
    [is_page] => 
    [is_archive] => 
    [is_date] => 
    [is_year] => 
    [is_month] => 
    [is_day] => 
    [is_time] => 
    [is_author] => 
    [is_category] => 
    [is_tag] => 
    [is_tax] => 
    [is_search] => 
    [is_feed] => 
    [is_comment_feed] => 
    [is_trackback] => 
    [is_home] => 1
    [is_privacy_policy] => 
    [is_404] => 
    [is_embed] => 
    [is_paged] => 
    [is_admin] => 
    [is_attachment] => 
    [is_singular] => 
    [is_robots] => 
    [is_favicon] => 
    [is_posts_page] => 
    [is_post_type_archive] => 
    [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
    [query_vars_changed:WP_Query:private] => 
    [thumbnails_cached] => 
    [allow_query_attachment_by_filename:protected] => 
    [stopwords:WP_Query:private] => 
    [compat_fields:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => query_vars_hash
            [1] => query_vars_changed
        )

    [compat_methods:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => init_query_flags
            [1] => parse_tax_query
        )

)

Regeringen har beslutat om uppdrag om jakt på säl och skarv. På bild landsbygdsminister Peter Kullgren. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

12 februari 2025

Regeringen vill stärka fiskbestånden – nya uppdrag om jakt på säl och skarv

På flera håll i landet återhämtar sig inte fiskbestånden trots långvariga fiskeförbud. Samtidigt har populationerna av säl och skarv ökat kraftigt under 2000-talet och de påverkar i stor utsträckning fiskbestånden....

Ekologisk mjölk minskade kraftigt och var den lägsta invägningen sedan 2010. Foto: Adobe Stock

12 februari 2025

Jordbruksverkets statistikrapport visar att ekologisk mjölk minskade 2024

Mjölkinvägningen minskade under 2024, där invägningen av ekologisk mjölk minskade kraftigt och var den lägsta invägningen sedan 2010. Slakt av nötkreatur, gris och fjäderfä ökade samtidigt som får och lamm...

Den 27 februari håller Professor Susanna Sternberg Lewerin en föreläsning om mekanismerna bakom antibiotikaresistens och hur problemet hanteras inom svensk veterinärmedicin. Foto: Skapad med hjälp av AI

12 februari 2025

Föreläsning om antibiotikaresistens och veterinärmedicin

Antibiotikaresistens är ett växande globalt problem som påverkar både human- och veterinärmedicinen. Den 27 februari håller Professor Susanna Sternberg Lewerin en föreläsning om mekanismerna bakom antibiotikaresistens och hur problemet hanteras...

Den årliga tankmjölksundersökningen med syftet att undersöka utbredningen av blåtunga i Sverige är nu klar. Foto: Bild skapad med hjälp av AI/Adobe Stock

11 februari 2025

Resultatet från tankmjölksundersökningen visar hur utbredd blåtunga är

Den årliga tankmjölksundersökningen med syftet att undersöka utbredningen av blåtunga i Sverige är nu klar. Resultatet speglar den geografiska spridningen av sjukdomen under hela säsongen då det är antikroppsförekomst som...

Pälsdjursallergi påverkar många djurälskare, men kan rätt pälsvård minska allergiska reaktioner? Foto: Adobe Stock

10 februari 2025

Kan rätt pälsvård göra det lättare för allergiker att ha husdjur?

Pälsdjursallergi påverkar många djurälskare, men kan rätt pälsvård minska allergiska reaktioner? Svenska Allergenius har utvecklat en serie produkter som syftar till att reducera allergener hos hundar och katter. Enligt företaget...

World Animal Protection firar 75 år av arbete för djurens välfärd. Foto: Mostphotos

07 februari 2025

World Animal Protection firar 75 år av djurskyddsarbete

World Animal Protection firar 75 år av arbete för djurens välfärd. Organisationen, som startade 1950, har utvecklats till en global aktör med verksamhet i ett femtiotal länder. Deras insatser spänner...

Ny SLU-studie visar på resistens hos hästens spolmask mot det vanligaste läkemedlet i Sverige. Foto: Adobe Stock

06 februari 2025

Oroande resultat: Läkemedelsresistens hos spolmask på svenska stuterier

Det finns en etablerad resistens hos hästens spolmask mot fenbendazol som är det vanligaste läkemedlet i Sverige. Detta enligt en ny SLU-studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Veterinary Parasitology....

Gemensamt träningsprogram kan gynna hälsan hos både ägare och hund, visar nya forskningsresultat från SLU. Foto: Birgitta Sjöstedt/Mostphotos

05 februari 2025

Ny studie visar: Träna tillsammans bra för både hund och ägare

Världens befolkning blir allt mer stillasittande och med det ökar livsstilsrelaterade sjukdomar. Även om hundägare anses mer fysiskt aktiva än befolkningen i stort, så ses i dag hälsoproblem som kan...

Lotta Wahlunds licentiatavhandling från SLU visar att virtuella stängsel fungerar Foto: Jenny Jewert

04 februari 2025

Virtuella stängsel fungerar för nötkreatur i naturbetesmarker

I dag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Hagens önskade virtuella gränser programmeras in i en app, och djuren bär halsband som varnar dem med ljud vid...

Svenska Kennelklubbens vd Kees de Jong och Mia Umaerus Kempe, Royal Canin Nordics, på Stockholm Hundmässa. Foto: Måns Engelbrektsson.

04 februari 2025

Royal Canins avtal förlängt med SKK

Svenska Kennelklubben förlänger sitt samarbetsavtal med fodertillverkaren Royal Canin med ytterligare ett år. Avtalet gäller till och med den 31 december 2025, med option om förlängning med tre år. Royal...