Forskare på SLU undersöker nu metoder för utvärdering av olika rengöringsrutiner. Foto:Hans Prinsen/Mostphotos 29 april 2025

SLU undersöker utvärderingsmetoder för rengöring och desinficering

God hygien och effektiva rengöringsrutiner är grundläggande för att upprätthålla en god hälsa i modern grisproduktion. Stallar kan rengöras på olika sätt och forskare på SLU undersöker nu metoder för...

Högriskområdet för fågelinfluensa upphävt. Foto: Adobe Stock 29 april 2025

Jordbruksverket: Nu upphävs högriskområdet för fågelinfluensa

Vi är nu inne i en varmare period och förekomsten av fågelinfluensa hos vilda fåglar bedöms vara avtagande. Den 28 april upphävde därför Jordbruksverket restriktionerna för alla fjäderfän och fåglar...

Nyhetsbrev Sök

Mest lästa

15 april 2025 - 632

Ny skyddad titel: Djurfysioterapeut från 1 september

#fysioterapeuterna, #titel, Politik

04 april 2025 - 606

Andelen akuta veterinärbesök ökar – det visar ny rapport

#akutvård, #djursjukvård, #djursjukvårdspriser, #grönarbetsgivare, Finansiering

16 april 2025 - 550

Från tidningen: Frey Veterinärklinik i framkant med koldioxidlaserkirurgi

#freyveterinärklinik, #veterinärklinik, Företagande

31 mars 2025 - 517

Hönsen tar över när andra lantbruksdjur försvinner

#dinaförsäkringar, Får, Fjäderfä, Grisar, Kor, Lantbrukets djur

Platsannonser

Länsveterinär till enheten för livsmedelssäkerhet, Kristianstad

Legitimerad djursjukskötare till Gamlebygymnasiet

Veterinär till Gamlebygymnasiet

Veterinär

Motala Djurklinik söker Leg. Veterinär som kan komplettera vårt härliga gäng

Veterinär

Är du en veterinär som gillar djur, djurägare och att bo nära hav & skog?

Till sommarvikariat 2025 söker vi nu leg. Veterinär och tf. veterinär

Norra Djurakuten söker leg. djursjukskötare/djurvårdare

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => all
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24694
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-28 15:06:13
                    [post_date_gmt] => 2025-04-28 13:06:13
                    [post_content] => 
Flera virus som aldrig tidigare rapporterats i Sverige – eller ens i Europa – har upptäckts i en ny SLU-studie av hästar. Virusens påverkan på hästars hälsa är fortfarande okänd.
Virusinfektioner utgör ett stort hot mot djurvälfärd och kan även orsaka stora ekonomiska förluster inom hästnäringen. Ett av de första tecknen på en virusinfektion är feber, men oftast misslyckas man med att i detta första stadium identifiera den bakomliggande orsaken till febern.

Viral metagenomik
I denna studie användes så kallade viral metagenomik, det vill säga storskalig sekvensering och bioinformatiska analyser, för att identifiera virus i serum och nässvabbar från hästar med och utan feber. Fördelen med denna metod, jämfört med mera traditionella diagnostiska metoder, är att alla virus i ett prov upptäcks simultant utan att man i förväg behöver bestämma vilket virus som man letar efter.
I nässvabbarna hittades främst olika typer av herpesvirus, vilket var väntat då det är känt att dessa virus cirkulerar i Sverige. Men intressant nog så upptäcktes även ekvint torque tenovirus och ekvint copiparvovirus i nässvabbarna. Dessa virus hittades också i blodproverna, tillsammans med bland annat ekvint circovirus och ekvint pegivirus.

Upptäckter bidrar till bättre smittskydd
Majoriteten av de olika virus som upptäcktes har aldrig tidigare rapporterats i Sverige – eller ens i Europa, utan är endast tidigare beskrivna i USA och i vissa fall i Kina och deras eventuella påverkan på hästars hälsa är fortfarande okänd. Eftersom dessa virus är nya för Sverige, och Europa, så karakteriserades i de flesta fall hela virusens arvsmassa.
Sammanfattningsvis så ger studien viktig ny kunskap om virusfloran hos svenska hästar och möjliggör för vidare studier kring spridning av dessa virus och deras möjliga kopplingar till sjukdom – något som i förlängningen kan bidra till bättre hästhälsa och smittskydd.
Källa: SLU

Läs artikeln hos MBC Veterinary Research klicka här:
                    [post_title] => Virus upptäckta för första gången hos svenska hästar
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => virus-upptackta-for-forsta-gangen-hos-svenska-hastar
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-28 15:06:13
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-28 13:06:13
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24694
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24688
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-28 09:10:57
                    [post_date_gmt] => 2025-04-28 07:10:57
                    [post_content] => 
En ny undersökning från Agria  visar att 69 procent av kattägarna väljer att låta sina katter leva större delen av sitt liv inomhus. Samtidigt som innekatter lever trygga liv, saknar många utekatter helt uppsikt och därmed också skydd från farorna som lurar. 
– Vi ser en övergripande trend där kattägare i allt större utsträckning vill skydda sina katter från risker som trafik, farliga ämnen och andra djur. Men en trygg tillvaro inomhus ställer också högre krav på att vi bidrar till och säkerställer att katten får den mentala och fysiska stimulans som krävs för att den ska må bra, säger Anna Jönsson Bergstedt, leg djursjukskötare med inriktning på katternas beteende på Agria sjukvårdsrådgivning.

Fler innekatter hos yngre ägare
Hela 69 procent av kattägare uppger att deras katt spenderar merparten av sin tid inomhus. Det blir extra tydligt bland de yngre djurägarna: i åldersgruppen 18–39 år hålls hela 79 procent av katterna inomhus, jämfört med 59 procent i åldersgruppen 55–74 år. En orsak till skillnader kan vara att yngre personer oftare bor i lägenheter i urbana miljöer.

Utekatter utan tillsyn
Samtidigt som innekatter lever tryggt och skyddat, är många av de katter som får ströva fritt utomhus helt utan uppsikt. Enligt undersökningen saknar 86 procent av utekatterna all form av tillsyn.
Endast nio procent av kattägarna att de använder GPS-spårning, medan endast två procent håller sin katt kopplad.
– Det är uppenbart att våra katter lever i en värld skapad för människor, vilket innebär faror som trafikolyckor, kattslagsmål och att de springer bort. De påverkar också den lokala faunan genom att jaga fåglar och smådjur, vilket kan vara särskilt problematiskt i tätbebyggda områden och som man runt om i världen ser har stor påverkan särskilt på fågelbestånden, säger Anna Jönsson Bergstedt.
För de kattägare som låter sina katter vistas utomhus finns flera sätt att öka säkerheten:


 	
GPS-spårare: Håller koll på kattens rörelsemönster och gör det lättare att agera vid avvikelser. 
 	
Inhägnade utegårdar/trädgårdar: Ger katten frihet att utforska omvärlden utan att utsättas för onödiga faror.
 	
Promenader med din katt: Att vänja katten vid sele kan vara ett sätt att ta den på säkra promenader i naturen och bidra till stimulans i vardagen. Men viktigt att vara observant på hur katten reagerar på selen, vissa katter kan bli frustrerade eftersom de själva inte kan bestämma när och hur, samt undvik så kallade ”kattryggsäckar” då de är för små för att sitta bekvämt, är dåligt ventilerade och riskerar att stressa katten.

Tips för innekatten
Att hålla sin katt inomhus betyder dock inte att den lever ett mestadels stillasittande liv, men med rätt stimulans kan även den mest bekväma soffkatten få utlopp för sina naturliga beteenden:


 	
Matjakt i hemmet: Sprid ut kattens torrfoder eller godbitar på olika platser för att uppmuntra dess jaktinstinkt. Aktiveringsskålar i stället för en klassisk matskål och klickerträning med positiv förstärkning är också effektiva sätt att stimulera katten mentalt.
 	
Lek och rörelse: Fjädervippor, bollar och interaktiva leksaker triggar jaktreflexerna, medan klösträd och hyllor i olika höjder ger extra rörelsefrihet. Katter lever inte bara på de få kvadratmetrar golvyta som vi kan bidra med, så se till att bygga på höjden och ge dem möjlighet till ett större revir.
 	
Berikad hemmiljö: Kartonger, tunnlar, fönsterplatser och en kattsäkrad balkong gör vardagen mer spännande att utforska och ger katten en känsla av kontroll över sitt revir.

Om undersökningen:
Den har utförts av Xtreme Insight på uppdrag av Agria och baseras på svar från drygt 300 kattägare.
Källa: Agria
                    [post_title] => Majoriteten av svenska katter är innekatter – ny statistik från Agria
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => majoriteten-av-svenska-katter-ar-innekatter-ny-statistik-fran-agria
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-28 09:10:57
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-28 07:10:57
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24688
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24684
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-25 14:24:27
                    [post_date_gmt] => 2025-04-25 12:24:27
                    [post_content] => 
Regeringen har utsett Jan Cedervärn till vikarierande generaldirektör och chef för Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. 
Jan Cedervärn kommer närmast från Statens jordbruksverk, där han haft rollen som överdirektör och ställföreträdande generaldirektör. Han har även varit avdelningschef och vikarierande generaldirektör på Tillväxtanalys och haft roller som ställföreträdande generaldirektör på Folkhälsoinstitutet samt Glesbygdsverket.
– Jag kommer från en myndighet som arbetar inom samma sakområde som SVA och därför känner jag till delar av SVA ganska väl. Andra delar av verksamheten har jag inte varit i kontakt med och behöver fördjupa mig inom. Det ska bli mycket roligt och intressant att arbeta på SVA och lära känna dess breda verksamhetsområde. Jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter, säger Jan Cedervärn.

Börjar omgående
Anställningen gäller från och med den 1 maj 2025 och längst till dess att en ny generaldirektör och chef tillträder sin anställning.
- Lantbruks- och infrastrukturdepartementet har gjort ett bra arbete med att hitta en vikarie med denna bredd som kan komma till oss så fort. Jan Cedervärn har kompetenser vi behöver och vi ser fram mot att jobba under hans ledning, säger Torsten Hökby, avdelningschef och ställföreträdande generaldirektör på SVA.
Källa: SVA
                    [post_title] => Regeringen utser Jan Cedervärn till vikarierande generaldirektör för SVA
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => regeringen-utser-jan-cedervarn-till-vikarierande-generaldirektor-for-sva
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-25 14:24:27
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-25 12:24:27
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24684
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [3] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24680
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-24 14:16:41
                    [post_date_gmt] => 2025-04-24 12:16:41
                    [post_content] => 
Ny AI-metod gör det möjligt att upptäcka hälta hos häst – med en vanlig mobilkamera. Forskaren Marie Rhodin berättar mer i nya avsnittet av Fatta forskningen.
I det femte avsnittet av Fatta forskningen berättar SLU-forskaren Marie Rhodin om en ny AI-baserad metod som kan upptäcka hälta hos hästar – med hjälp av en vanlig mobilkamera.
Hälta är ett vanligt problem hos hästar, men att avgöra vilket ben som är påverkat kan vara en utmaning – även för erfarna veterinärer. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utvecklat en metod som använder mobilkamera och artificiell intelligens för att identifiera hälta tidigt och exakt, utan behov av dyr utrustning. 
I det femte avsnittet av SLU:s satsning Fatta forskningen förklarar Marie Rhodin hur tekniken fungerar och hur den kan bidra till tidigare diagnoser och bättre behandlingar. Metoden har potential att förbättra djurhälsan och göra avancerad diagnostik mer tillgänglig för både veterinärer och hästägare.
Se filmen här: Fatta forskningen med Marie Rhodin 
                    [post_title] => Mobilkamera och AI kan avslöja hälta hos häst
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => mobilkamera-och-ai-kan-avsloja-halta-hos-hast
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-24 14:16:41
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-24 12:16:41
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24680
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [4] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24672
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-23 12:37:34
                    [post_date_gmt] => 2025-04-23 10:37:34
                    [post_content] => 
Även om hund och katt med diabetes mellitus inte är svåra att diagnostisera kliniskt så utgör de en utmanande patientgrupp. Den största utmaningen är att informera och utbilda djurägarna till att känna sig trygga med en vardag där de plötsligt behöver hantera en väldigt komplex sjukdom och fatta behandlingsbeslut ofta, ibland dagligen.
Text: Viktoria Hjärtenfalk
Den här texten publicerades först i nummer 1/2025 av VeterinärMagazinet. Vill du prenumera klicka här:
Heidi Nilsen är en del av diabetesteamet på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Att låta veterinärer och djursjukskötare arbeta i team med denna specifika patientgrupp har man valt för att ta vara på kompetens, erfarenhet och resurser både för att ge djurägarna hög servicenivå och för att skapa en trygghet hos personal som inte är van att hantera dessa patienter. Heidi tycker att arbetssättet är både trevligt och ett bra sätt att möta djurägarna. Diabetespatienter förekommer också som inskrivna med andra sjukdomar och kräver speciell kunskap då de kanske ska sövas inför operation och tandåtgärder eller insjuknar i ketoacidos och behöver ligga på intensivvård. Diabetesteamet utbildar därför även övrig personal och arbetar hårt för att patienterna ska hamna ”rätt” på alla avdelningar.
Vill bidra till ökad kunskap
Heidi Nilsen har arbetat på Blå Stjärnans Djursjukhus sedan 2006 och är samtidigt deltidsdoktorand på Köpenhamns universitet. Hon tycker att patienter med diabetes är en spännande patientgrupp, både när det gäller hund och katt, och vill bidra till att öka kunskapsnivån om sjukdomen. En av de största utmaningarna, som hon ser det, är att den rådgivande och instruerande funktionen kräver mycket tid som är svår att planera in och svår att ta betalt för. På Blå Stjärnans Djursjukhus har därför även djursjukskötaren en viktig roll i detta arbete.
– Speciellt vid diagnostillfället är det viktigt att sätta av tillräckligt med tid för att ta reda på djurägarens förutsättningar. Initialt kommer den diagnostiserade patienten på ganska täta återbesök för att sedan övergå mer till kontakt via telefon och e-post. De symtom som patienterna uppvisar är klassiska med ökad törst och urinering samt ökad aptit med samtidig viktnedgång. Förloppet från insjuknande till diagnos går relativt fort, från dagar till någon vecka, då symtomen oftast är tydliga för djurägaren. Vi initierar en kronisk behandling och har ett ansvar att utbilda djurägaren samt ha regelbunden uppföljning av patienten, säger Heidi.[MB1]
Behöver behandling hela livet
Många patienter behöver behandling hela sin livstid vilket innefattar att ta blodprov i hemmet, ge insulininjektioner, anpassa tid för måltider och bedöma djurets allmäntillstånd. Heidi berättar att man har utarbetat protokoll som djurägarna har som stöd för att kunna följa och anteckna objektiva parametrar. En nyckel till att lyckas med behandlingen är just att djurägaren blir tillräckligt utbildad gällande sjukdomen.
– Om de förstår sjukdomen och dess förlopp kan de fatta beslut om något ändras, till exempel att inte ge fulldos insulin till en hund som av någon anledning inte äter sin frukost eller till en katt som gått i remission.
Heidi säger med eftertryck att vi måste ha respekt för insulin som läkemedel i och med att en felaktig giva kan ge hypoglykemi. Förutom tillräcklig kunskap måste djurägarna också rent praktiskt ha möjlighet att ge den vård som krävs. Det kan innefatta att planera och hålla strikta rutiner och att med stöd av veterinären kontrollera blodglukosnivån och ge insulin.

Det känns bra att kunna erbjua ett alternativ då vissa djurägare inte känner sig motivierade för insulinbehandling.
Nytt läkemedel underlättar
För kattägare som inte har möjlighet att ge insulininjektioner morgon och kväll har det glädjande nog kommit ett nytt läkemedel, velagliflozin (Senvelgo), som endast ges en gång per dag, per oralt. Heidi berättar att djursjukhuset hittills behandlat cirka femton katter och att det för de flesta fungerat bra och djurägarna har varit väldigt nöjda.
– Det känns bra att kunna erbjuda ett alternativ då vissa djurägare inte känner sig motiverade för insulinbehandling, säger Heidi. [MB2] Patientselektionen är dock viktig då katter med andra samtidiga sjukdomar eller nedsatt allmäntillstånd inte är lämpade för velagliflozin.
I studier har man inte observerat hypoglykemi vid giva av velagliflozin men en ovanlig komplikation (särskilt i början av behandlingen) är så kallad euglykemisk ketoacidos. Det innebär att patienten utvecklar ketoacidos med normala blodglukosvärden. Därför bör ketonkroppsvärden i blod eller urin monitoreras hos katter som behandlas med velagliflozin.
Fler katter än hundar diagnostiseras
Kliniskt finns det fler katt- än hundpatienter diagnostiserade med diabetes mellitus. Det är oftast äldre djur som insjuknar. Katter kan få vad som liknar människans typ 2-diabetes där insulinresistens spelar stor roll. Förutom att behandla med läkemedel är det viktigt att hålla katter på en kolhydratsnål diet, gärna blötmat. Det finns möjlighet att djuret kan gå i remission, vilket innebär att det inte längre behöver behandling. Hundar får i stället en insulindeficient variant, mer motsvarande människans typ 1-diabetes. Hos människa kan autoimmunitet ligga till grund men hos hund är etiologin inte klarlagd. Om det är en tik som insjuknar väljer man alltid att kastrera då tikens hormoner kan störa insulinets verkan.
Som doktorand vid Köpenhamns universitet leder Heidi två kliniska studier gällande hundar där hon samlar data från de patienter som hon träffar i sitt kliniska arbete. I den första studien tittar hon ur ett kardiologiskt perspektiv på hundar som är diagnostiserade med diabetes för att få en ökad förståelse för hur sjukdomen påverkar hjärtat. Den andra studien är lite mindre. Den undersöker hur tarmmikrobiotan hos hundar diagnostiserade med diabetes skiljer sig från friska hundar, för att eventuellt utröna samband mellan sjukdomen och mikrobiota. Hon anser hundar vara intressanta ur forskningssynpunkt då de bor nära oss människor; delar hus, miljö och ibland till och med säng.

                    [post_title] => Från tidningen: Diabetes mellitus – Att utbilda djurägaren för bästa vårdkvalitet
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => fran-tidningen-diabetes-mellitus-att-utbilda-djuragaren-for-basta-vardkvalitet
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-23 12:37:34
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-23 10:37:34
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24672
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [5] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24667
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-23 10:17:49
                    [post_date_gmt] => 2025-04-23 08:17:49
                    [post_content] => 
Lärande i Sverige och Granngården inleder ett samarbete för att elever på Realgymnasiets naturbruksprogram med inriktning djurvård. Genom att kombinera teori med praktisk erfarenhet på APL (arbetsplatsförlagt lärande) får eleverna inte bara värdefull kunskap – de får också en naturlig väg in i branschen och på arbetsmarknaden.
Realgymnasiet är Sveriges största utbildningsaktör inom djurvård, och samarbetet med Granngården – en ledande detaljhandelskedja inom djur och trädgård - knyter samman skola och arbetsliv. Under sin APL får eleverna lära sig yrket i verkliga arbetsmiljöer, något som både stärker deras kompetens och gör dem mer attraktiva för framtida arbetsgivare.
– Vi vill att våra elever ska känna sig trygga inför framtiden. Genom att kombinera teori och praktik får de en stark grund att stå på, oavsett om de väljer att börja jobba direkt eller studera vidare. Samarbetet med Granngården ger dem en fantastisk möjlighet att lära av de bästa i branschen och skapa värdefulla kontakter, säger Anneli Larsson, vd för Lärande Partner.

Öppnar dörrar
– Att få vara med och forma nästa generations djurvårdare är något vi är stolta över. Vi ser fram emot att välkomna Realgymnasiets elever till våra verksamheter och ge dem både kunskap och erfarenhet som gör skillnad, säger Conny Carlsson, Affärsutvecklare på Granngården.
Samarbetet öppnar dörrar för eleverna, de som genomför en godkänd APL hos Granngården garanteras en jobbintervju efter examen och det finns goda möjligheter till anställning, antingen direkt efter gymnasiet eller genom sommarjobb under studietiden.
Samarbetet är en del av Realgymnasiets satsning på att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv. Målet är att rusta eleverna för en framtid inom djurvårdsbranschen och samtidigt bidra till att minska den växande kompetensbristen i branschen.

Källa: Lärandegruppen
                    [post_title] => Nytt samarbete för djurvårds-studerande
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => nytt-samarbete-for-djurvards-studerande
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-23 10:17:49
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-23 08:17:49
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24667
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [6] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24663
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-23 10:01:01
                    [post_date_gmt] => 2025-04-23 08:01:01
                    [post_content] => 
Regeringen har utsett Ann Lindberg till ny generaldirektör och chef för Läkemedelsverket. Det meddelade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson på en pressträff. 
Ann Lindberg är generaldirektör för Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) sedan december 2019. Hon är professor, epidemiolog och legitimerad veterinär, och har varit verksam vid SVA sedan 2007. År 2016 utnämndes hon till statsepizootolog och avdelningschef, med ansvar för myndighetens beredskap mot epizootier.
– Jag är glad och hedrad över förtroendet att få leda Läkemedelsverket framöver. Det är en välskött myndighet som är uppskattad av sina målgrupper och respekterad för sin kompetens. Läkemedelsverket har på många sätt en nyckelroll i allt från hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap till att Sverige har en konkurrenskraftig life science-industri, och uppdraget växer. Min uppgift blir att skapa bästa möjliga förutsättningar för att vi ska leverera på vårt breda uppdrag även fortsättningsvis, säger Ann Lindberg.

Stort förtroende
Ann Lindberg har lett flera projekt inom sjukdomsövervakning, både nationellt och internationellt, med fokus på förebyggande åtgärder och smittskydd i gränslandet mellan djur- och folkhälsa. År 2020 valdes hon in som ledamot i Kungl. skogs- och lantbruksakademiens jordbruksavdelning.
– Vi är glada över att nu få en ny generaldirektör – en akademiskt meriterad person med statlig erfarenhet och stort förtroende. Ann Lindbergs kompetens och erfarenhet är värdefulla i den fortsatta utvecklingen av Läkemedelsverkets verksamhet, säger Nils Gunnar Billinger som är Läkemedelsverkets styrelseordförande.
Källa: Läkemedelsverket
                    [post_title] => SVA:s generaldirektör går till Läkemedelsverket
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => svas-generaldirektor-gar-till-lakemedelsverket
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-23 10:01:01
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-23 08:01:01
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24663
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [7] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24658
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-22 12:49:12
                    [post_date_gmt] => 2025-04-22 10:49:12
                    [post_content] => 
Efter medierapportering om mul- och klövsjuka har SVA uppdaterat informationen på hemsidan - risken för utbrott i Sverige är förhöjd men fortsatt låg. 
I januari påvisades mul- och klövsjuka i en mindre besättning med vattenbufflar Tyskland, det utbrottet fick ingen vidare spridning vilket är ganska unikt för ett virus som är så pass smittsamt som mul- och klövsjuka. Innan påsk kom beskedet att Tyskland har återfått sin status som land fritt från mul- och klövsjuka.
Bekämpning pågår i Ungern och Slovakien
Den sjunde mars kom rapporter om mul- och klövsjukeutbrott i en större mjölkbesättning i Ungern, orsakat av en annan virusstam än den som påvisats i Tyskland. Det utbrottet fick spridning i och fler besättningar i både Ungern och Slovakien har drabbats. Geografiskt ligger fallen i Ungern och Slovakien nära gränsen till Österrike och alla tre länder omfattas av restriktioner. Omfattande bekämpningsarbete pågår i de drabbade länderna. I detta ingår avlivning av smittade djur, restriktioner vad gäller förflyttningar av djur och produkter, smittspårning, samt övervakning av besättningar i närområdet för att upptäcka om fler besättningar är smittade. Totalt har fyra fall konstaterats i Ungern och sex i Slovakien och innan påsk hade inga nya fall har rapporterats på närmare två veckor.
Förhöjd men fortfarande låg risk
SVA har tidigare gjort en bedömning av risken för introduktion av mul- och klövsjuka till Sverige och risken bedöms som förhöjd med anledningen av utbrottet i Ungern och Slovakien, men fortfarande på en mycket låg nivå. Med nuvarande läge i utbrottet kvarstår den bedömningen. Maria Nöremark är biträdande statsepizootolog på SVA.
– När smittan är längre bort från Sverige, så som fallet är nu, handlar de möjliga smittvägarna om transporter av smittade djur, produkter från smittade djur, eller att man får med sig med sig virus via föremål, transportfordon eller kläder som varit i kontakt med utsöndringar från smittade djur och som sedan i sin tur kommer i kontakt med mottagliga djur i Sverige. Det finns både regler och rekommendationer för att minska risken för denna typ av smittspridning säger Maria Nöremark.
I områden där det finns få mottagliga djur blir risken att få in smitta lägre, men annars finns det inte självklara geografiska samband eller områden där risken är högre när smittan inte finns i Sveriges närområde. SVA har inte heller gjort några beräkningar för att ta fram geografiska skillnader i risk.
– Vi kan jämföra med fågelinfluensa som sprids mellan länder med vilda fåglar. Då finns det områden med hög förekomst av vilda fåglar där vi vid flera tillfällen påvisat fågelinfluensa på vilda fåglar och även utbrott på tamfjäderfä. Dessa områden blir högriskområden, men vi har inte motsvarande mönster för mul- och klövsjuka, fortsätter Maria Nöremark.
Reglerad sjukdom
Mul- och klövsjuka är den allra mest smittsamma sjukdomen som drabbar lantbrukets djur men den är också en av de mest reglerade sjukdomarna. Regelverket finns till för att upptäcka utbrott och förhindra spridning och därmed minska de negativa konsekvenser sjukdomen kan orsaka. Internationellt regleras sjukdomen både på EU-nivå och av World Animal Health Organisation (WOAH). Organisationen bildades 1924 att motverka spridning av djursjukdomar mellan länder, både genom att länder rapporterar förekomst av olika sjukdomar samt genom att ta fram standarder som ska följas. I sammanhanget kan nämnas att nationella regelverk för att upptäcka och bekämpa sjukdomsutbrott har funnits ännu längre tid. Redan 1750 fanns det svensk lagstiftning för att upptäcka och bekämpa sjukdomar. År 2025 firar svensk veterinärutbildning 250 år och en viktig anledning att utbildningen startade var behovet av att bekämpa sjukdomsutbrott.
Kopplat till utbrotten av mul- och klövsjuka inom EU hålls regelbundna möten då de drabbade länderna informerar övriga medlemsstater och då EU-gemensamma beslut fattas utifrån de regelverk som finns. EU uppdaterar kontinuerligt de beslut som fattas och de presentationer som de drabbade länderna håller tillgängliggörs också på webben.
SVA påminner även djurägare om att vara uppmärksamma på symptom på mul- och klövsjuka och kontakta veterinär.
Läs mer om mul- och klövsjuka hos SVA klicka här:

Källa: SVA

 
                    [post_title] => Förhöjd men låg risk för utbrott av mul- och klövsjuka i Sverige
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => forhojd-men-lag-risk-for-utbrott-av-mul-och-klovsjuka-i-sverige
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-22 12:49:12
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-22 10:49:12
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24658
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [8] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24654
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-17 08:30:29
                    [post_date_gmt] => 2025-04-17 06:30:29
                    [post_content] => 
Våren är här och tävlingssäsongen har dragit igång. Det pratas mycket om vikten av att planera inför träning och tävling, men långt ifrån alla ryttare har en tydlig plan. En ny undersökning* från Agria har kartlagt hur planeringen ser ut och det visar sig att 66 procent saknar ett strukturerat veckoschema för träning, medan 58 procent saknar en tävlingsplan inför säsongen. 
Undersökningen visar att det finns stora brister i hästägares och ryttares planering av hästens löpande träning, men också för ett planerat upplägg när det gäller att delta i tävlingar. Resultatet visar att totalt 66 procent saknar veckoscheman för träning och ungefär hälften menar att de i stället bestämmer träningsupplägg från dag till dag. 
Av de 302 deltagarna i undersökningen uppgav sju procent att de inte har någon plan överhuvudtaget. Bryts frågan ned på kön saknar 15 procent av männen planer för både träning och tävling. 
- För att bygga en långsiktigt frisk och hållbar häst är det viktigt att planera både träning och tävling samt tid för återhämtning. En tränings- och tävlingsplan kan se ut på många sätt, i bästa fall nedskriven och kanske framtagen i samarbete med tränaren, men att inte ens ha en plan i sitt huvud känns oansvarigt gentemot hästen, säger Anette Graf, hästveterinär på Agria.

Saknar tid för återhämtning
En annan oroande trend som undersökningen avslöjar är att 58 procent av deltagarna dessutom saknar en plan för säsongens tävlingar. Bland männen är det 15 procent som strävar efter att delta i så många tävlingar som möjligt, medan 8 procent av kvinnorna följer samma strategi. Nära sex av tio personer planerar inte in tid för återhämtning, och bland de manliga ryttarna är det hela 69 procent som inte tar hänsyn till hästens behov av vila.
– En tävlingsplan kan ändras under säsongen av olika skäl, men att ha en strategi som går ut på att tävla så mycket som möjligt utan att ta hänsyn till återhämtning är ohållbart. Vi ser tyvärr en del hästar som startar i princip varje helg under stora delar av säsongen, säger Anette Graf. 
Att sätta upp mål och delmål från början kan vara fördelaktigt för både häst och ryttare, och bidra till en mer hållbar och framgångsrik tävlingssäsong. Anette Graf skickar med ett sista tips – överväg att starta i en lägre klass om utvecklingskurvan inte följer den uppsatta planen. 
Om undersökningen 
*Undersökningen genomfördes av Xtreme på uppdrag av Agria under 2025. Totalt deltog 302 hästägare och ryttare i åldrarna 18-74 år.
Källa: Agria
                    [post_title] => Ny undersökning visar på brist på planering vid träning och tävling
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => ny-undersokning-visar-pa-brist-pa-planering-vid-traning-och-tavling
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-16 13:11:32
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-16 11:11:32
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24654
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [9] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24647
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-16 09:06:49
                    [post_date_gmt] => 2025-04-16 07:06:49
                    [post_content] => Rebecka Frey, grundare av Frey Veterinärklinik, har gjort en imponerande resa som både veterinär och entreprenör. Kliniken, som öppnade i december 2021, är i dag en specialistmottagning med hög kompetens inom dermatologi och laserkirurgi – och en förebild för mindre, nischade verksamheter som vill ligga i teknikens framkant. 

Text: Jenny Persson

 Den här texten publicerades först i nummer 2/2025 av VeterinärMagazinet. Vill du prenumera klicka här:

Specialistkliniken som ligger i Norrköping började som en vision där Rebecka Frey, specialist inom dermatologi och pionjär inom laserkirurgi i Sverige och Europa, hade arbetat länge i branschen men ville förverkliga sin egen idé om hur en klinik borde fungera. 

– Vi byggde om lokalen från grunden, anpassade allt för att skapa optimala flöden, med tanke på hygien och arbetsmiljö. Det har gett oss möjligheten att erbjuda precision i allt från medicinska undersökningar till kirurgi, berättar Rebecka. 

I dag är de nio personer i teamet, med två heltidsveterinärer, tre legitimerade djursjukskötare, två djurvårdare, en veterinärkonsult och en ekonomiansvarig. Kliniken har specialiserat sig på dermatologiska utredningar, laseroperationer och avancerade bilddiagnostiska lösningar. 

Laserkirurgi – en exakt och skonsam kirurgisk metod 

Laserkirurgi som har stora fördelar för både kirurg och patient var Rebecka först med att börja använda i Sverige och Norden och blev snabbt remissinstans för tassoperationer på hund. Orsaken var att det inte fanns några alternativ för behandling av kroniska tassproblem som interdigitala cystor och furunkulos. Med laserkirurgi kunde hundarna slippa sitt lidande när medicinsk behandling inte hjälpte och vanlig kirurgi inte gav ett bra resultat. 

– Med lasern får vi millimeterprecision, minimalt med blödning och en mer skonsam läkningsprocess. Hundar som tidigare hade svår tassmärta kan ofta gå hem direkt efter operationen utan att behöva mer än vanlig smärtlindring som NSAID eller paracetamol, förklarar Rebecka. 

Lasern används också för operation av diffust växande tumörer där traditionell kirurgi innebär stor åverkan. Tekniken är dessutom effektiv för operation av ceruminös cystadenomatos i kattöron – ytterligare ett område där lasern kan åstadkomma stor skillnad. 

Först i Sverige med CBCT-teknik 

Kliniken var även först i Sverige med att investera i CBCT (cone beam computed tomography) – en mindre, veterinäranpassad CT-scanner (Planmed Verity Vet), som ursprungligen kommer från humanvården. Tekniken möjliggör detaljerade 3D-röntgenbilder av exempelvis mellanörat hos hundar och katter och är dessutom användbar för CT av små djur som kaniner. 

– CBCT är en enorm tillgång. Vi får nu ännu fler remisser för avancerade utredningar och kan nu själva göra all den diagnostik som krävs vid kroniska öronproblem på hund och katt, säger Rebecka. 

En entreprenörsresa med tydlig vision  

Att kombinera entreprenörskap med specialistkunskap har varit en framgångsfaktor för Frey Veterinärklinik. Rebecka har vågat satsa, med investeringar i teknik som CBCT och laserkirurgi, och har samtidigt byggt upp en arbetsplats som fokuserar på balans och välmående för både patienter och personal. 

– Vi har valt att hålla oss specialiserade och inte bli för stora. Här är varje individ i arbetsteamet viktig – från djurvårdare till veterinär. Det är en personlig verksamhet där vi tillsammans styr flödet, bokningar och arbetsdagar, säger Rebecka. 

Kliniken har en väntelista på flera veckor, något som visar på det stora behovet av deras spetskompetens. Rebecka, som även föreläser och utbildar veterinärer i Sverige och internationellt, ser en spännande framtid för kliniken: 

– Utmaningen på sikt blir att hitta en till kollega som vill specialisera sig inom dermatologi med tanke på den stora efterfrågan vi har på våra tjänster. Det är ett nischat område, men otroligt givande för den som vill göra skillnad. 

[caption id="attachment_24649" align="alignleft" width="225"] Rebecka Frey.[/caption]

Faktaruta: Frey Veterinärklinik 

Grundare: Grundades 2021 av Rebecka Frey, veterinär och specialist inom dermatologi. 

Plats: Norrköping. 

Inriktning: Specialistklinik med fokus på dermatologi, laserkirurgi och avancerad bilddiagnostik. 

Team: Nio personer, inklusive två heltidsveterinärer, legitimerade djursjukskötare, djurvårdare, veterinärkonsult och ekonomiansvarig 

Tjänster:  

Remissmottagning inom dermatologi. 

Utredning och behandling av komplicerade öronsjukdomar med CBCT och videoendoskopering. 

Koldioxidlaserkirurgi.  

Rehabilitering med vattentrask och medicinsk laser. 

Medicinska utredningar med ultraljud, välutrustat internt labb och digital röntgen. 

Vision: Att erbjuda högkvalitativ specialistvård med personlig service och modern teknik. 

 
                    [post_title] => Från tidningen: Frey Veterinärklinik i framkant med koldioxidlaserkirurgi
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => fran-tidningen-frey-veterinarklinik-i-framkant-med-koldioxidlaserkirurgi
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-16 09:06:49
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-16 07:06:49
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24647
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

        )

    [post_count] => 10
    [current_post] => -1
    [before_loop] => 1
    [in_the_loop] => 
    [post] => WP_Post Object
        (
            [ID] => 24694
            [post_author] => 21
            [post_date] => 2025-04-28 15:06:13
            [post_date_gmt] => 2025-04-28 13:06:13
            [post_content] => 
Flera virus som aldrig tidigare rapporterats i Sverige – eller ens i Europa – har upptäckts i en ny SLU-studie av hästar. Virusens påverkan på hästars hälsa är fortfarande okänd.
Virusinfektioner utgör ett stort hot mot djurvälfärd och kan även orsaka stora ekonomiska förluster inom hästnäringen. Ett av de första tecknen på en virusinfektion är feber, men oftast misslyckas man med att i detta första stadium identifiera den bakomliggande orsaken till febern.

Viral metagenomik
I denna studie användes så kallade viral metagenomik, det vill säga storskalig sekvensering och bioinformatiska analyser, för att identifiera virus i serum och nässvabbar från hästar med och utan feber. Fördelen med denna metod, jämfört med mera traditionella diagnostiska metoder, är att alla virus i ett prov upptäcks simultant utan att man i förväg behöver bestämma vilket virus som man letar efter.
I nässvabbarna hittades främst olika typer av herpesvirus, vilket var väntat då det är känt att dessa virus cirkulerar i Sverige. Men intressant nog så upptäcktes även ekvint torque tenovirus och ekvint copiparvovirus i nässvabbarna. Dessa virus hittades också i blodproverna, tillsammans med bland annat ekvint circovirus och ekvint pegivirus.

Upptäckter bidrar till bättre smittskydd
Majoriteten av de olika virus som upptäcktes har aldrig tidigare rapporterats i Sverige – eller ens i Europa, utan är endast tidigare beskrivna i USA och i vissa fall i Kina och deras eventuella påverkan på hästars hälsa är fortfarande okänd. Eftersom dessa virus är nya för Sverige, och Europa, så karakteriserades i de flesta fall hela virusens arvsmassa.
Sammanfattningsvis så ger studien viktig ny kunskap om virusfloran hos svenska hästar och möjliggör för vidare studier kring spridning av dessa virus och deras möjliga kopplingar till sjukdom – något som i förlängningen kan bidra till bättre hästhälsa och smittskydd.
Källa: SLU

Läs artikeln hos MBC Veterinary Research klicka här:
            [post_title] => Virus upptäckta för första gången hos svenska hästar
            [post_excerpt] => 
            [post_status] => publish
            [comment_status] => closed
            [ping_status] => closed
            [post_password] => 
            [post_name] => virus-upptackta-for-forsta-gangen-hos-svenska-hastar
            [to_ping] => 
            [pinged] => 
            [post_modified] => 2025-04-28 15:06:13
            [post_modified_gmt] => 2025-04-28 13:06:13
            [post_content_filtered] => 
            [post_parent] => 0
            [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24694
            [menu_order] => 0
            [post_type] => post
            [post_mime_type] => 
            [comment_count] => 0
            [filter] => raw
        )

    [comment_count] => 0
    [current_comment] => -1
    [found_posts] => 3442
    [max_num_pages] => 345
    [max_num_comment_pages] => 0
    [is_single] => 
    [is_preview] => 
    [is_page] => 
    [is_archive] => 
    [is_date] => 
    [is_year] => 
    [is_month] => 
    [is_day] => 
    [is_time] => 
    [is_author] => 
    [is_category] => 
    [is_tag] => 
    [is_tax] => 
    [is_search] => 
    [is_feed] => 
    [is_comment_feed] => 
    [is_trackback] => 
    [is_home] => 1
    [is_privacy_policy] => 
    [is_404] => 
    [is_embed] => 
    [is_paged] => 
    [is_admin] => 
    [is_attachment] => 
    [is_singular] => 
    [is_robots] => 
    [is_favicon] => 
    [is_posts_page] => 
    [is_post_type_archive] => 
    [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
    [query_vars_changed:WP_Query:private] => 
    [thumbnails_cached] => 
    [allow_query_attachment_by_filename:protected] => 
    [stopwords:WP_Query:private] => 
    [compat_fields:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => query_vars_hash
            [1] => query_vars_changed
        )

    [compat_methods:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => init_query_flags
            [1] => parse_tax_query
        )

    [query_cache_key:WP_Query:private] => wp_query:45236a7c14d2da31e8765687a15f46c5:0.13378200 1745996474
)

Ny studie hittar virus för första gången hos svenska hästar. Foto: Adobe Stock

28 april 2025

Virus upptäckta för första gången hos svenska hästar

Flera virus som aldrig tidigare rapporterats i Sverige – eller ens i Europa – har upptäckts i en ny SLU-studie av hästar. Virusens påverkan på hästars hälsa är fortfarande okänd....

Hela 69 procent av kattägare uppger att deras katt spenderar merparten av sin tid inomhus. Foto: Mostphotos

28 april 2025

Majoriteten av svenska katter är innekatter – ny statistik från Agria

En ny undersökning från Agria  visar att 69 procent av kattägarna väljer att låta sina katter leva större delen av sitt liv inomhus. Samtidigt som innekatter lever trygga liv, saknar...

Regeringen har utsett Jan Cedervärn till vikarierande gd för SVA. Foto: Jordbruksverket

25 april 2025

Regeringen utser Jan Cedervärn till vikarierande generaldirektör för SVA

Regeringen har utsett Jan Cedervärn till vikarierande generaldirektör och chef för Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.  Jan Cedervärn kommer närmast från Statens jordbruksverk, där han haft rollen som överdirektör och ställföreträdande...

Forskaren Marie Rhodin vid SLU har utvecklat en metod som med hjälp av mobilkamera och AI kan identifiera hälta – tidigare, säkrare och billigare än traditionella metoder. Bild från SLU:s Youtube-kanal.

24 april 2025

Mobilkamera och AI kan avslöja hälta hos häst

Ny AI-metod gör det möjligt att upptäcka hälta hos häst – med en vanlig mobilkamera. Forskaren Marie Rhodin berättar mer i nya avsnittet av Fatta forskningen. I det femte avsnittet...

Heidi Nilsen är en del av diabetesteamet på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, här med hunden Isa. Foto: Blå Stjärnan

23 april 2025

Från tidningen: Diabetes mellitus – Att utbilda djurägaren för bästa vårdkvalitet

Även om hund och katt med diabetes mellitus inte är svåra att diagnostisera kliniskt så utgör de en utmanande patientgrupp. Den största utmaningen är att informera och utbilda djurägarna till...

Elever vid Naturbruksprogrammet undersöker en hund. Foto: Lärandegruppen

23 april 2025

Nytt samarbete för djurvårds-studerande

Lärande i Sverige och Granngården inleder ett samarbete för att elever på Realgymnasiets naturbruksprogram med inriktning djurvård. Genom att kombinera teori med praktisk erfarenhet på APL (arbetsplatsförlagt lärande) får eleverna...

Ann Lindberg tillträder tjänsten som generaldirektör och chef för Läkemedelsverket den 1 maj 2025. Foto: Jonas Förare/SVA

23 april 2025

SVA:s generaldirektör går till Läkemedelsverket

Regeringen har utsett Ann Lindberg till ny generaldirektör och chef för Läkemedelsverket. Det meddelade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson på en pressträff.  Ann Lindberg är generaldirektör för Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)...

Det finns både regler och rekommendationer för att minska risken för denna typ av smittspridning, säger Maria Nöremark biträdande statsepizootolog. Foto: Göran Ekeberg/AddLight

22 april 2025

Förhöjd men låg risk för utbrott av mul- och klövsjuka i Sverige

Efter medierapportering om mul- och klövsjuka har SVA uppdaterat informationen på hemsidan – risken för utbrott i Sverige är förhöjd men fortsatt låg.  I januari påvisades mul- och klövsjuka i...

Det är viktigt att ha en plan, inte bara för träning och tävling utan även tid för vila måsta in i planeringen. Bild: Adobe Stock

17 april 2025

Ny undersökning visar på brist på planering vid träning och tävling

Våren är här och tävlingssäsongen har dragit igång. Det pratas mycket om vikten av att planera inför träning och tävling, men långt ifrån alla ryttare har en tydlig plan. En...

Kliniken som öppnade 2021 har i dag ett team på nio personer.

16 april 2025

Från tidningen: Frey Veterinärklinik i framkant med koldioxidlaserkirurgi

Rebecka Frey, grundare av Frey Veterinärklinik, har gjort en imponerande resa som både veterinär och entreprenör. Kliniken, som öppnade i december 2021, är i dag en specialistmottagning med hög kompetens inom...