Säsongens första fall av newcastlesjuk har brutit ut på en värphönsanläggning i Östergötland - 18 000 värphöns avlivas för att hindra att smittan sprids. Foto: Adobe Stock
21 oktober 2024
Newcastlesjuka har konstaterats på en värphönsanläggning i Ödeshög, Östergötlands län. Det visar provresultat från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Jordbruksverket har beslutat om att spärra gården vilket innebär att inga djur...
SKK välkomnar förändringar i Tillsynslagen i deras remissvar till Statskontorets rapport Hund under kontroll. Foto: Adobe Stock
21 oktober 2024
En sansad rapport och välkomna förändringar i Tillsynslagen för att komma tillrätta med hundar som ställer till skada, det skriver Svenska Kennelklubben i sitt remissvar angående rapporten Hund under kontroll...
WP_Query Object
(
[query] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
)
[query_vars] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
[error] =>
[m] =>
[p] => 0
[post_parent] =>
[subpost] =>
[subpost_id] =>
[attachment] =>
[attachment_id] => 0
[name] =>
[pagename] =>
[page_id] => 0
[second] =>
[minute] =>
[hour] =>
[day] => 0
[monthnum] => 0
[year] => 0
[w] => 0
[category_name] =>
[tag] =>
[cat] =>
[tag_id] =>
[author] =>
[author_name] =>
[feed] =>
[tb] =>
[paged] => 0
[meta_key] =>
[meta_value] =>
[preview] =>
[s] =>
[sentence] =>
[title] =>
[fields] =>
[menu_order] =>
[embed] =>
[category__in] => Array
(
)
[category__not_in] => Array
(
)
[category__and] => Array
(
)
[post__in] => Array
(
)
[post__not_in] => Array
(
)
[post_name__in] => Array
(
)
[tag__in] => Array
(
)
[tag__not_in] => Array
(
)
[tag__and] => Array
(
)
[tag_slug__in] => Array
(
)
[tag_slug__and] => Array
(
)
[post_parent__in] => Array
(
)
[post_parent__not_in] => Array
(
)
[author__in] => Array
(
)
[author__not_in] => Array
(
)
[search_columns] => Array
(
)
[ignore_sticky_posts] =>
[suppress_filters] =>
[cache_results] => 1
[update_post_term_cache] => 1
[update_menu_item_cache] =>
[lazy_load_term_meta] => 1
[update_post_meta_cache] => 1
[nopaging] =>
[comments_per_page] => 50
[no_found_rows] =>
[order] => DESC
)
[tax_query] => WP_Tax_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] => AND
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[queried_terms] => Array
(
)
[primary_table] => wp_posts
[primary_id_column] => ID
)
[meta_query] => WP_Meta_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] =>
[meta_table] =>
[meta_id_column] =>
[primary_table] =>
[primary_id_column] =>
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[clauses:protected] => Array
(
)
[has_or_relation:protected] =>
)
[date_query] =>
[request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS wp_posts.ID
FROM wp_posts
WHERE 1=1 AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
ORDER BY wp_posts.post_date DESC
LIMIT 2, 10
[posts] => Array
(
[0] => WP_Post Object
(
[ID] => 23531
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-18 10:32:48
[post_date_gmt] => 2024-10-18 08:32:48
[post_content] => Regeringen har beslutat om en förordningsändring som innebär att ersättning för kostnader för analys av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött kan ges till en bredare grupp. Tidigare har endast privatpersoner kunnat få ersättning för testning av vildsvinskött för privatbruk, men nu kommer även jägare som säljer små mängder vildsvinskött direkt till konsumenter kunna få ersättning.
– Regeringen vill underlätta för jägare att sälja vildsvinskött direkt till konsumenter och hoppas att vildsvinskött nu blir mer tillgängligt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Fler kan ersättas för analyskostnader
Beslutet innebär att fler jägare kan ersättas för sina analyskostnader. Genom förordningsändringen inkluderas nu jägare som registrerar sig hos länsstyrelsen för att överlåta små mängder vildsvinskött direkt till slutkonsumenter. De kommer därmed att kunna få sina kostnader för trikiner och cesium-137 ersatta så snart de har registrerat sig.
Inom ramen för det så kallade vildsvinspaketet har regeringen under de senaste åren vidtagit flera åtgärder för att öka volymerna av svenskt vildsvinskött på marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Regeringen har tidigare bland annat beslutat att göra det möjligt för jägare att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter.
[post_title] => Regeringen vill göra vildsvinskött mer tillgängligt
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => regeringen-vill-gora-vildsvinskott-mer-tillgangligt
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-18 10:32:48
[post_modified_gmt] => 2024-10-18 08:32:48
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23531
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[1] => WP_Post Object
(
[ID] => 23520
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-17 08:30:37
[post_date_gmt] => 2024-10-17 06:30:37
[post_content] => Smittsamma sjukdomar hos boskap utgör ett betydande hot mot djurens välfärd och produktivitet, och potentiellt även mot människors hälsa. Effektiviteten av de åtgärder som vidtas för att skydda boskap, gårdar och människor från dessa biologiska risker beror på hur de är utformade och genomförda.
Detta seminarium, som arrangeras av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, fokuserar på sektorns aktörers efterlevnad av god praxis, riktlinjer och regler för biosäkerhetsåtgärder. Deltagarna kommer att lyssna på internationell expertis inom området, exempel från folkhälsan samt flera konkreta fall från boskapssektorn. Vilka är utmaningarna för att anpassa mänskligt beteende för en effektiv biosäkerhet? Hur kan illegala aktörer och handlingar orsaka biologiska risker i livsmedelskedjan från djur, ur både nationellt och internationellt perspektiv? Dessa och andra relaterade frågor kommer att diskuteras under seminariet.
Förmiddagens presentationer och diskussioner hålls på engelska. Efter lunch fortsätter man på svenska.
Seminariet är organiserat av Kommittén för smittsamma djursjukdomar, KSLA, och tar plats 29 oktober, digitalt och fysiskt.
Källa: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
[post_title] => Mänskligt beteende och biologiska risker inom boskapssektorn – det goda och det dåliga
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => manskligt-beteende-och-biologiska-risker-inom-boskapssektorn-det-goda-och-det-daliga
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-16 05:31:57
[post_modified_gmt] => 2024-10-16 03:31:57
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23520
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[2] => WP_Post Object
(
[ID] => 23516
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-17 08:00:19
[post_date_gmt] => 2024-10-17 06:00:19
[post_content] => SVA lanserar en app där vildsvinsjägare kan beställa trikinanalyser, Trikintest. Med appen slipper jägare fylla i pappersremisser och användaruppgifter är redan ifyllt. Provtagningsmaterial och kuvert kan också beställas enkelt i förväg.
SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, digitaliserar kontinuerligt olika delar av verksamheten och nu är det framförallt vildsvinsjägarna som får det enklare.
– Appen Trikintest gör livet enklare för jägare och ger effektiv hantering på SVA. Det blir minde papper som används och vi ser fram emot att slippa tolka handstilar. Vi hoppas att appen gör att mer vildsvinskött hamnar på svenska tallrikar när ett tråkigt moment förenklas. För jägare som skjuter många vildsvin blir det mycket lättare att hålla koll på vilket test som är svar på vilken gris. Det har varit en trevlig utmaning att tillsammans med jägare göra en app som verkligen förenklar, säger Charlotta Fasth, laboratorieveterinär på SVA.
Visar appen på Elmia Lantruk i Jönköping
Under Elmia Lantbruk i Jönköping 16–18 oktober är SVA:s personal på plats och kan visa hur appen fungerar.
– Att jägare testar vildsvinskött för trikiner är en självklarhet. Även om det bara är några få vildsvin om året som är positiva vill alla känna att det är säkert att äta köttet. Med appen Trikintest blir det lätt för jägare att göra det som är rätt, att testa, säger Eva Osterman Lind, parasitolog och laboratorieveterinär på SVA.
Källa: SVA
[post_title] => SVA lansera app för smidigare trikintest
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => sva-lansera-app-for-smidigare-trikintest
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-16 11:20:30
[post_modified_gmt] => 2024-10-16 09:20:30
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23516
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[3] => WP_Post Object
(
[ID] => 23524
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-16 11:19:44
[post_date_gmt] => 2024-10-16 09:19:44
[post_content] => På polyneuropatidagen den 16 oktober uppmärksammas en sjukdom som påverkar nervsystemet hos människor och djur. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, deltar i forskning om polyneuropati hos häst.
Den svåra sjukdomen förvärvad polyneuropati hos häst har hittills i världen endast setts hos hästar i Sverige, Norge, Finland och Island. På SVA arbetar forskaren Gittan Gröndahl med sjukdomen hos de nordiska hästarna i ett svensk-norsk-tyskt forskningsprojekt.
– Polyneuropati hos hästar kan utlösas av vissa partier av foder - och just kopplingen till en viss matvara är inte det vanliga när det gäller polyneuropati hos människor, berättar Gittan Gröndahl, tillförordnad statsveterinär på SVA. Det vändande förloppet påminner om den variant som kallas Guillain-Barrés syndrom hos människa, men det finns skillnader på cellnivå, säger Gittan Gröndahl.
Finns ingen behandling
Hästar som drabbas av polyneuropati uppvisar långsamma nervimpulser och svaghet i benen. Benen viker sig, så kallad överkotning. Det finns ingen verksam behandling för nervsjukdomen hos hästar, men den kan vända spontant och många blir återställda efter en längre tids vila, ett halvt till ett år. En del hästar som utvecklar svår svaghet eller förlamning måste dock avlivas av djurskyddsskäl.
Sjukdomen upptäcktes först på 1990-talet och forskningen om hästarnas polyneuropati har pågått sedan dess, och belönades med Stiftelsen Hästforsknings stora forskningspris 2018.
Påvisat ovanliga förändringar i Schwanncellerna
– Vi har kartlagt sjukdomen och dess riskfaktorer i Sverige och Norge, analyserat tusentals nervtrådar från drabbade hästar och påvisat ovanliga förändringar i Schwanncellerna, som bildar nervernas isolerande myelinskidor. Vår grupp kan nu odla Schwannceller från hästar för att studera dem utanför kroppen, och vi undersöker betydelsen av hur de sjuka hästarnas immunförsvar reagerar och hur signalerna i de utåtledande nerverna påverkas. För varje delprojekt tillfogar vi nya pusselbitar till bilden, säger Gittan Gröndahl.
I projektet om förvärvad polyneuropati hos hästar samarbetar SVA med forskare från Norges veterinärhögskola, NMBU i Oslo, samt Ludwig Maximilian-universitetet i München, Tyskland.
Källa: SVA
[post_title] => I dag är det polyneuropatidagen - nervsjukdom som drabbar djur och människor
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => i-dag-ar-det-polyneuropatidagen-nervsjukdom-som-drabbar-djur-och-manniskor
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-16 11:19:44
[post_modified_gmt] => 2024-10-16 09:19:44
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23524
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[4] => WP_Post Object
(
[ID] => 23512
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-16 08:35:02
[post_date_gmt] => 2024-10-16 06:35:02
[post_content] => I den årliga djurräkning som Jordbruksverket genomför framkommer att antalet nötkreatur och antalet får har minskat mellan juni 2023 och juni 2024. Antalet kor har aldrig varit så lågt i juni månad. Däremot har antalet grisar ökat under samma period.
Det totala antalet nötkreatur har minskat mellan juni 2023 och juni 2024 och var i juni 2024 cirka 34 000 färre än vid samma tidpunkt 2023. Det innebar att det fanns 1 410 300 nötkreatur på svenska jordbruk. Främst minskade antalet kor för uppfödning av kalvar och antalet kalvar men även antalet mjölkkor minskade.
Antalet gårdar med nötkreatur fortsätter att minska och då främst gårdar med mjölkkor där drygt 4 procent försvunnit sedan juni 2023. Detta innebär samtidigt att varje mjölkgård har fler kor. I juni 2024 hade en genomsnittlig mjölkgård 113 mjölkkor vilket ska jämföras med 110 stycken i juni 2024.
Antalet får har minskat
Mellan juni 2023 och juni 2024 har antalet får på svenska jordbruk minskat med uppskattningsvis 31 500 djur vilket motsvarar 6,5 procent. Sedan 2017 har antalet får minskat vid de flesta djurräkningar och cirka 25 procent av fåren har försvunnit sedan dess.
En ökning av antalet grisar
Antalet grisar har under året ökat något och då främst på grund av fler suggor och smågrisar, men även antalet slaktgrisar har ökat något sedan juni 2023. Totalt var det 34 000 fler grisar i juni 2024 jämfört med juni 2023. Sett över en längre period så har antalet grisar minskat i antal, sedan 2000 med 30 procent.
Fler höns vid räkningsdagen
Antalet höns var vid räkningstillfället fler än i juni 2023 men resultaten i djurräkningarna har varierat mycket, främst till följd av diverse sjukdomsutbrott i besättningar.
Läs mer hos Jordbruksverkets blogg, klicka här:blogg, klicka här:
Källa: Jordbruksverket
[post_title] => Antalet betande djur minskar
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => antalet-betande-djur-minskar
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-16 04:50:33
[post_modified_gmt] => 2024-10-16 02:50:33
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23512
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[5] => WP_Post Object
(
[ID] => 23508
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-15 15:23:28
[post_date_gmt] => 2024-10-15 13:23:28
[post_content] => Många ridskolor och privatstall har svårt att göra det som behövs för att förhindra kolik hos hästarna. Veterinärer som kallas ut bör tipsa om längre vistelse i hagen och att utfodra vid fler tillfällen per dag.
Det sade veterinären Katarina Nostell, docent i hästmedicin vid SLU vid en föreläsningsdag som Agria anordnat vid Ridskolan Strömsholm. Publiken kom för att höra hur man bäst kan undvika att hästar drabbas av kolik.
För Agria är det angeläget att minska antalet fall av kolik, eftersom det efter hälta är den vanligaste diagnosen för häst och därmed orsak till att försäkringsersättning betalas ut. Därför avsätter företaget varje år en del av premiepengarna till forskning. Alla parter har mycket att vinna på att minska antalet kolikfall – inte minst hästarna.
Hästägarens mardröm
Katarina Nostell kallade kolik för ”hästägarens mardröm”, troligen för att den kan ta sig dramatiska uttryck och är så vanlig. Men inte alltid så allvarlig. Hon bedömde att 27 procent blir bra utan behandling, och dessa fall ser man alltså inte som veterinär. Men hela 63 procent behöver någon typ av behandling.
Generellt är det inte säkert att hästägare är medvetna om hur liten magsäck en häst egentligen har och vad som händer om den står tom för länge eller matas med fel foder.
– Hästägare vill gärna ge kraftfoder, det känns bra för dem. Men de tänker inte på att det är lättlösliga kolhydrater som snabbt kommer ut i tarmen och kan skapa obalans i hästens tarmflora och risk för bakterieöverväxt, gasbildning och i värsta fall diarré, sade Katarina Nostell.
Får för lite motion
I många stall tar man in hästarna från hagen för tidigt på dagen, ofta redan vid 14-tiden – av praktiska skäl. Därmed får många för lite utevistelse i hagen och för lite motion. Av samma skäl utfodrar man också för sällan. Eftersom hästens magsäck är gjord för att äta kontinuerligt är det viktigt att hästen fodras ofta eller helst har tillgång till grovfoder större delen av dygnet. Många hästägare har blivit bättre på att tillgodose hästens behov av långa ättider, enligt Katarina Nostell.
– Tidigare utfodrade man kanske tre gånger per dag, nu är det vanligare att man ger fyra-sex gånger per dag, sade hon.
Men så ser det inte alltid ut. Som veterinär kan man alltså uppmana till längre utevistelse och fler utfodringar för att förebygga kolik, samt till att se till att hästen har tillgång till vatten i hagen.
Tyst mage dåligt tecken
Men det finns mer kunskap som veterinärer kan bidra med. Om en häst inte vill äta är det ett tydligt tecken på att något är fel, och hästägare kan själva skaffa sig ett enkelt stetoskop och lyssna på magen. Berätta för ägaren att hästens tarmar ska låta hela tiden och är det tyst kan detta vara ett tecken på kolik. Stetoskopet kan också användas till att räkna hjärtfrekvensen för den som har svårt att ta pulsen på hästen. Att ta pulsen och kolla slemhinnorna på hästen är bra sätt för lekmän att bedöma om hästen är svårt sjuk eftersom den då ofta får hög puls och bleka eller mörkröda slemhinnor. Kunskap om hur munslemhinnan ska se ut är alltså viktig, liksom hur man tempar en häst.
En annan sak som veterinärer kan hjälpa hästägare med är att lära sig bedöma hullet på en häst.
– Precis som vi människor kan hästar sätta fett på olika ställen, men många hästägare tittar bara på buken.
Sprid ut fodret på olika platser
En annan föredragshållare var Linda Kjellberg, husdjursagronom, forskare och huvudlärare i hästkunskap på Ridskolan Strömsholm. Hon talade en del om att lösdrift främjar social kontakt och att den inhysningsformen även kan minska antalet fall av kolik eftersom det bland annat främjar hästarnas möjlighet till motion jämfört med att stå i box.
Hon sade också att det är en utmaning att utfodra rätt när hästarna är i grupp eftersom de bland annat äter olika fort:
– Finns fri tillgång till foder vid en plats är det risk att hästarna stannar vid maten och inte rör sig särskilt mycket därifrån. Då kan det vara bättre att sprida ut fodret på olika platser i hagen så att de tvingas leta efter maten.
Också något att tipsa hästägare om. Samt att lösdrift sparar en del arbete, men att andra arbetsuppgifter tillkommer eftersom hästarna måste tittas till ofta.
Text: Ingrid Kindahl
[post_title] => Så kan du tipsa hästägare att undvika kolik
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => sa-kan-du-tipsa-hastagare-att-undvika-kolik
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-15 15:23:28
[post_modified_gmt] => 2024-10-15 13:23:28
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23508
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[6] => WP_Post Object
(
[ID] => 23503
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-14 15:51:54
[post_date_gmt] => 2024-10-14 13:51:54
[post_content] => Antalet katter ökar med stormsteg i landet och säkrar därmed tronen som landets vanligaste husdjur. Antalet hundar ligger på stabil nivå, utom i barnfamiljer där de bli fler. I drygt en tredjedel (34 procent) av landets hushåll lever svenskar tillsammans med något eller flera husdjur. Det visar Agria SKK Stora djurundersökning som har utförts av Novus.
- Vi ser att allt fler hushåll i landet väljer att leva tillsammans med djur, och framför allt är det katterna som fortsätter att öka i popularitet och blir fler, säger Patrik Olsson, chef för sällskapsdjur på Agria
I 34 procent av hushållen i landet lever människor tillsammans med någon typ av husdjur, jämfört med 32 procent för fyra år sedan. Katterna sitter säkert på tronen som landets vanligaste husdjur som finns i 20 procent av alla hushåll, medan 14 procent har en hund och fem procent ett mindre husdjur som kanin eller fågel.
Antalet katter i Sverige är 1 641 000
Antalet katter i landet har ökat med 200 000 individer sedan förra undersökningen gjordes 2020. Allra flest katter bor det i västra delarna av landet, i Halland och Västra Götaland, där det huserar totalt 355 000 katter. Medan det bor minst antal katter i norra delarna av mellansverige som Värmland, Dalarna och Gävleborg. Majoriteten av katterna bor tillsammans med en eller flera vuxna utan barn i hushållet. Av katthushållen har 56 procent en katt, medan 32 procent har två katter och 12 procent har tre eller flera katter.
Antalet hundar i Sverige är 926 000
Antalet hundar ligger på ungefär samma nivå som för fyra år sedan. Allra flest hundar har sin korg hemma i Halland och Västra Götaland, totalt 185 000 hundar, medan minst antal hundar huserar i Jönköping, Kronoberg, Gotland och Kalmar län, totalt 84 000 hundar i de fyra länen.
De flesta hussar och mattar, 77 procent, nöjer sig med en hund, medan 18 procent har två hundar och runt fem procent av hushållen äger tre eller flera hundar. I en femtedel av hundarnas hushåll bor en liten matte eller husse som är yngre än femton år.
Antalet smådjur är 310 000
Allra vanligaste mindre djur är kaniner och akvariefiskar som finns i ungefär 78 000 hushåll per djurslag, Andra vanliga smådjur är fågel, reptiler, hamster, marsvin, mus eller råtta.
Svenskarnas favoritdjur är:
-
- Katt
- Hund
- Kanin
- Akvariefiskar (delad plats med kaninerna)
- Fågel
- Reptil
- Hamster
- Marsvin
- Mus (delad plats med råtta)
- Råtta
Om undersökningen
Agria SKK Stora djurundersökning genomförs av Novus vart fjärde år för att fördjupa kunskapen om hundar, katter och smådjur. Undersökningen baseras på svar från 9 854 personer mellan 18–89 år som deltagit i en webbpanel. Djurägarna fördelas på 2 119 kattägare, 1 555 hundägare och 562 smådjursägare. Resterande respondenter i undersökningen har inga djur.
Källa: Agria
[post_title] => Katter befäster sin plats på tronen
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => katter-befaster-sin-plats-pa-tronen
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-14 15:51:54
[post_modified_gmt] => 2024-10-14 13:51:54
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23503
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[7] => WP_Post Object
(
[ID] => 23488
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-14 10:47:03
[post_date_gmt] => 2024-10-14 08:47:03
[post_content] => En undersökning visar att merparten av lantbrukarna är nöjda med de djurskyddskontroller som länsstyrelsen utför och de flesta upplever att djurskyddshandläggarna är professionella och sakliga. Resultaten visar också att bemötandet är centralt för hur lantbrukare upplever kontrollen och vilket förtroende man känner för djurskyddshandläggaren. Flertalet lantbrukare beskriver att de har upplevt ett bra bemötande vid kontrollen.
Jordbruksverket har genomfört en enkätundersökning av hur lantbrukare med djurhållning upplever länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Enkäten skickades ut till nästan 2 000 lantbrukare som nyligen haft en djurskyddskontroll. Av dessa svarade 42 procent – 827 djurhållare – på enkäten.
Viktigt att veta hur kontroller upplevs
Syftet med djurskyddskontrollerna är att säkra att djurskyddsreglerna följs. Resultatet från kontrollerna sammanställs årligen i en nationell djurskyddsrapport som Jordbruksverket publicerar. Precis som tidigare år visade rapporten för 2023 att de flesta lantbrukare följer djurskyddsreglerna men också att det upptäcks brister vid kontrollen som lantbrukare behöver rätta till.
Det är också viktigt att veta hur kontrollen upplevs av lantbrukare för att bedöma hur den fungerar och kan utvecklas. Rådet för djurskyddskontroll* tog därför ett initiativ till en enkätundersökning där frågor ställs till lantbrukare för att få en bild av hur de upplever djurskyddskontrollen. Målet är att resultaten i undersökningen ska kunna användas för att utveckla djurskyddskontrollen.
– Kontrollerna är viktiga för att samhället ska kunna ha förtroende för livsmedelsproduktionen, och samtidigt är det viktigt att den som blir kontrollerad känner ett förtroende för att kontrollen går rätt till. Det är därför viktigt att vi får reda på hur kontrollen upplevs och hur den kan utvecklas, säger Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket och ordförande i rådet för djurskyddskontrollen.
Bemötandet har betydelse
Djurhållarna fick även möjlighet att lämna fritextkommentarer i enkäten. De flesta fritextkommentarerna handlar om djurskyddshandläggarens bemötande, där de flesta djurhållare skriver att de har upplevt ett bra bemötande vid kontrollen. Sedan flera år tillbaka arbetar länsstyrelserna på flera sätt med bemötande, bland annat med motiverande samtal.
– Det är glädjande att de flesta som svarat på enkäten är nöjda med kontrollen och att många är mycket nöjda. Det visar på att dialogen mellan lantbrukare och myndighet fungerar i de flesta fall och bemötandet är en viktig del av detta. En liten grupp är dock mindre nöjda och deras synpunkter tar vi med oss i arbetet för att fortsätta utveckla kontrollen tillsammans med länsstyrelserna, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.
Kompetens inom djurskyddskontroll – och kompetens på djurhållning
I enkäten har lantbrukarna även kunnat ge förslag på förbättringar. Flera lantbrukare önskar att djurskyddshandläggarna har större sakkunskap och praktisk erfarenhet av de djurhållningar de kontrollerar.
Det är viktigt att komma ihåg att det är djurhållarna som behöver, och har krav på sig, att vara tillräckligt kunniga inom den djurhållning de har och det är också djurhållarna som har ansvaret för att lagstiftningen följs. Myndigheternas ansvar är att kontrollera att djurskyddslagstiftningen följs och behöver ha tillräcklig kompetens för detta.
– Vi ser att djurskyddshandläggarens kunskaper, erfarenheter och förståelse både för en viss typ av djurhållning och för lantbrukarens förutsättningar i stort kan påverka bland annat förtroendet för kontrollerna. Detta är också en av flera anledningar till varför det är viktigt att länsstyrelserna har möjlighet att prioritera kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling av djurskyddshandläggarna, säger Anna Tilly, enhetschef på djurvälfärdsenheten på Jordbruksverket.
Resultatet av enkäten visar bland annat att:
- Mer än 80 procent är nöjda med hur länsstyrelsen genomförde den senaste djurskyddskontrollen, och av dessa är 34 procent är mycket nöjda.
- Mer än 80 procent upplever att deras senaste djurskyddskontroll genomfördes på ett professionellt och sakligt sätt, och av dessa svarade nästan 40 procent med det högsta positiva svarsvärdet.
- Mer än 80 procent upplever att de har haft goda möjligheter att föra dialog med djurskyddshandläggaren vid kontrollen, och av dessa svarade nästan 50 procent med det högsta positiva svarsvärdet.
Fakta: Rådet för djurskyddskontroll
I rådet för djurskyddskontroll ingår representanter från länsstyrelserna, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Rådet ska verka för att djurskyddskontrollen utvecklas mot att bli mer rättssäker, likvärdig och effektiv.
Rådet ska särskilt samordna löpande strategiska frågor som rör djurskyddskontrollen, och identifiera områden där samsyn och samverkan inom kontrollen brister.
Rådet träffas fyra gånger per år. Jordbruksverkets generaldirektör är ordförande i rådet. Rådet rapporterar om sitt arbete till regeringen.
Källa: Jordbruksverket
[post_title] => Lantbrukare överlag nöjda med länsstyrelsens djurskyddskontroll
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => lantbrukare-overlag-nojda-med-lansstyrelsens-djurskyddskontroll
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-14 10:47:03
[post_modified_gmt] => 2024-10-14 08:47:03
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23488
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[8] => WP_Post Object
(
[ID] => 23481
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-11 14:18:53
[post_date_gmt] => 2024-10-11 12:18:53
[post_content] => Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter har ändrats vad gäller handelsnormerna för ägg genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2464. Ändringen innebär att märkningen, från och med den 8 november 2024, ska äga rum på produktionsenheten.
I Sverige levereras majoriteten av de ägg som släpps ut på marknaden från primärproducenten till en godkänd förpackningscentral där äggen sorteras, märks och packas. Svenska förpackningscentraler bedöms generellt sett ha ett bra system för att märka äggen korrekt och upprätthålla en god spårbarhet.
För att möjliggöra för livsmedelsföretag att även fortsatt märka ägg på antingen produktionsenheten eller den första förpackningscentral som äggen levereras till införs en undantagsmöjlighet i Livsmedelsverkets nya samlade föreskrifter om handelsnormer för hönsägg, LIVSFS 2024:4. Undantagsmöjligheten innebär att det utan hinder av bestämmelserna i del VI, punkt III.2 i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 är tillåtet att märka ägg på den första förpackningscentral som äggen levereras till, förutsatt att förpackningscentralen är belägen i Sverige.
När träder författningen i kraft och när ska den börja tillämpas?
Livsmedelsverkets föreskrifter om handelsnormer för hönsägg, LIVSFS 2024:4, träder i kraft den 8 november 2024.
Genom LIVSFS 2024:5 upphävs 40–41 §§ LIVSFS 2005:20 från och med den 8 november 2024.
Vilka berörs av författningen?
Livsmedelsföretagare, verksamhetsutövare (äggproducenter och förpackningscentraler) och kontrollmyndigheter.
Källa: Livsmedelsverket
Läs mer hos Livsmedelsverket klicka här:Läs mer hos Livsmedelsverket klicka här:
[post_title] => Handelsnormer för ägg får nya föreskrifter
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => handelsnormer-for-agg-far-nya-foreskrifter
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-11 14:18:53
[post_modified_gmt] => 2024-10-11 12:18:53
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23481
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[9] => WP_Post Object
(
[ID] => 23475
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-11 10:34:49
[post_date_gmt] => 2024-10-11 08:34:49
[post_content] => Målmedveten avel av hundar sker globalt, både inom renrasiga och blandrasmiljöer. Detta tar IPFD och World Small Animal Veterinary Association (WSAVA) fasta på när de anordnar ett gratis webinar om att föda upp friska, kvalitativa hundar och vilken roll veterinärer, uppfödare och allmänheter har. Med Jerold S. Bell, DVM, och Aimée Llewellyn-Zaidi, projektledare för HGTD.
Vilka är rimliga och ansvarsfulla riktlinjer för att producera friska hundar och hälsosamma raser? Hur ska vår kunskap om hundpopulationer och genetisk dynamik påverka urvalet av avelshundar och deras partners? Vilka roller har olika intressenter, inklusive uppfödare, kennelklubbar och avelssällskap, veterinärer, lagstiftande och styrande organ samt allmänheten? Detta är frågor som man kommer ta upp den 23 oktober.
Gratis webinar
Man kommer att belysa användbara verktyg och visa upp logiska steg och motsvarande roller för att avla fram kvalitativa, friska hundar. Alla deltagare kommer att ha möjlighet att delta i live-omröstningar och en frågestund. Eventet arrangeras av IPFD och WSAVA den 23 oktober.
Läs mer klicka här:
[post_title] => Webinar: Veterinärens, uppfödarens och allmänhetens roller i uppfödning av friska hundar
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => webinar-veterinarens-uppfodarens-och-allmanhetens-roller-i-uppfodning-av-friska-hundar
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-11 10:34:49
[post_modified_gmt] => 2024-10-11 08:34:49
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23475
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
)
[post_count] => 10
[current_post] => -1
[before_loop] => 1
[in_the_loop] =>
[post] => WP_Post Object
(
[ID] => 23531
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-10-18 10:32:48
[post_date_gmt] => 2024-10-18 08:32:48
[post_content] => Regeringen har beslutat om en förordningsändring som innebär att ersättning för kostnader för analys av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött kan ges till en bredare grupp. Tidigare har endast privatpersoner kunnat få ersättning för testning av vildsvinskött för privatbruk, men nu kommer även jägare som säljer små mängder vildsvinskött direkt till konsumenter kunna få ersättning.
– Regeringen vill underlätta för jägare att sälja vildsvinskött direkt till konsumenter och hoppas att vildsvinskött nu blir mer tillgängligt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Fler kan ersättas för analyskostnader
Beslutet innebär att fler jägare kan ersättas för sina analyskostnader. Genom förordningsändringen inkluderas nu jägare som registrerar sig hos länsstyrelsen för att överlåta små mängder vildsvinskött direkt till slutkonsumenter. De kommer därmed att kunna få sina kostnader för trikiner och cesium-137 ersatta så snart de har registrerat sig.
Inom ramen för det så kallade vildsvinspaketet har regeringen under de senaste åren vidtagit flera åtgärder för att öka volymerna av svenskt vildsvinskött på marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Regeringen har tidigare bland annat beslutat att göra det möjligt för jägare att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter.
[post_title] => Regeringen vill göra vildsvinskött mer tillgängligt
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => regeringen-vill-gora-vildsvinskott-mer-tillgangligt
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-10-18 10:32:48
[post_modified_gmt] => 2024-10-18 08:32:48
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23531
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[comment_count] => 0
[current_comment] => -1
[found_posts] => 3234
[max_num_pages] => 324
[max_num_comment_pages] => 0
[is_single] =>
[is_preview] =>
[is_page] =>
[is_archive] =>
[is_date] =>
[is_year] =>
[is_month] =>
[is_day] =>
[is_time] =>
[is_author] =>
[is_category] =>
[is_tag] =>
[is_tax] =>
[is_search] =>
[is_feed] =>
[is_comment_feed] =>
[is_trackback] =>
[is_home] => 1
[is_privacy_policy] =>
[is_404] =>
[is_embed] =>
[is_paged] =>
[is_admin] =>
[is_attachment] =>
[is_singular] =>
[is_robots] =>
[is_favicon] =>
[is_posts_page] =>
[is_post_type_archive] =>
[query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
[query_vars_changed:WP_Query:private] =>
[thumbnails_cached] =>
[allow_query_attachment_by_filename:protected] =>
[stopwords:WP_Query:private] =>
[compat_fields:WP_Query:private] => Array
(
[0] => query_vars_hash
[1] => query_vars_changed
)
[compat_methods:WP_Query:private] => Array
(
[0] => init_query_flags
[1] => parse_tax_query
)
)
Landsbygdsministern Peter Kullgren. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
18 oktober 2024
Regeringen har beslutat om en förordningsändring som innebär att ersättning för kostnader för analys av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött kan ges till en bredare grupp. Tidigare har endast privatpersoner...
Seminarium: Mänskligt beteende och biologiska risker inom boskapssektorn – det goda och det dåliga. Foto: Adobe Stock
17 oktober 2024
Smittsamma sjukdomar hos boskap utgör ett betydande hot mot djurens välfärd och produktivitet, och potentiellt även mot människors hälsa. Effektiviteten av de åtgärder som vidtas för att skydda boskap, gårdar...
SVA lanserar en app där vildsvinsjägare kan beställa trikinanalyser, Trikintest. Foto: Adobe Stock
17 oktober 2024
SVA lanserar en app där vildsvinsjägare kan beställa trikinanalyser, Trikintest. Med appen slipper jägare fylla i pappersremisser och användaruppgifter är redan ifyllt. Provtagningsmaterial och kuvert kan också beställas enkelt i...
Forskaren Gittan Gröndahl undersöker en häst med polyneuropati med hjälp av tekniken transkranial magnetstimulering.
16 oktober 2024
På polyneuropatidagen den 16 oktober uppmärksammas en sjukdom som påverkar nervsystemet hos människor och djur. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, deltar i forskning om polyneuropati hos häst. Den svåra sjukdomen förvärvad...
Antalet kor har aldrig varit så lågt i juni månad - enligt Jordbruksverkets årliga djurräkning. Foto: Adobe Stock
16 oktober 2024
I den årliga djurräkning som Jordbruksverket genomför framkommer att antalet nötkreatur och antalet får har minskat mellan juni 2023 och juni 2024. Antalet kor har aldrig varit så lågt i...
Kolik kan vara hästägarens värsta mardröm - här är de bästa tipsen för att förebygga kolik. Foto: Adobe Stock
15 oktober 2024
Många ridskolor och privatstall har svårt att göra det som behövs för att förhindra kolik hos hästarna. Veterinärer som kallas ut bör tipsa om längre vistelse i hagen och att...
I 34 procent av hushållen i landet lever människor tillsammans med någon typ av husdjur. Foto: Adobe Stock
14 oktober 2024
Antalet katter ökar med stormsteg i landet och säkrar därmed tronen som landets vanligaste husdjur. Antalet hundar ligger på stabil nivå, utom i barnfamiljer där de bli fler. I drygt...
Christina Nordin, GD. Jordbruksverket. Foto: Anna Hållams
14 oktober 2024
En undersökning visar att merparten av lantbrukarna är nöjda med de djurskyddskontroller som länsstyrelsen utför och de flesta upplever att djurskyddshandläggarna är professionella och sakliga. Resultaten visar också att bemötandet...
Nya föreskrifter om handelsnormer för hönsägg träder i kraft den 8 november. Bild: Adobe Stock
11 oktober 2024
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter har ändrats vad gäller handelsnormerna för ägg genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2464. Ändringen innebär...
Webinar om veterinärens, uppfödarens och allmänhetens roller när det kommer till att få fram friska avelshunder. Bild: Adobe Stock
11 oktober 2024
Målmedveten avel av hundar sker globalt, både inom renrasiga och blandrasmiljöer. Detta tar IPFD och World Small Animal Veterinary Association (WSAVA) fasta på när de anordnar ett gratis webinar om...
