Nya SLU- professorer föreläser
Professor Patricia Hedenqvist. Foto Jenny Svennås-Gillner

Nya SLU- professorer föreläser

Fredag 19 april två nya professorer som forskar inom veterinärmedicin sina korta populärvetenskapliga föreläsningar. Det handlar om Johan Dicksved och Patricia Hedenqvist. Föreläsningarna startar 10:40 respektive 11:20. De direktsänds och...

Veterinärutbildningen vid SLU stiger i världsrankning
VHC, Veterinär- och husdjursvetenskapligt centrum. Foto: Mikael Wallerstedt

Veterinärutbildningen vid SLU stiger i världsrankning

SLU stiger i jämförelsen med andra veterinärhögskolor i världen. Det visar QS World University Rankings, som för tionde året i rad har rankat de 50 bästa universiteten. I år hamnar...

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => 
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22271
                    [post_author] => 3
                    [post_date] => 2024-04-15 12:25:41
                    [post_date_gmt] => 2024-04-15 10:25:41
                    [post_content] => Den enklaste åtgärden är ibland den bästa. På Ida Wallins kliniker har man infört fyradagarsvecka med bibehållen lön. Frånvaron ligger på ett minimum medan trivseln är maxad.

Ida Wallin äger och driver två kliniker i Småland: Kronobäcks Veterinärklinik i Mönsterås, samt Lindsdals Veterinärklinik norr om Kalmar. Den första startade hon 2020, mitt i pandemin, den andra har hon haft lite över ett år. Totalt har hon 21 anställda.

–Jag jobbade som leg djursjukskötare på de stora kedjorna, men kände att något fattades. Jag vill skapa något eget som skulle präglas av värme och glädje i kundbemötandet, och där de anställda trivdes och ville vara kvar, säger hon.

Ida Wallin identifierade arbetsmiljön som central för att de andra bitarna skulle falla på plats. Det finns mängder av litteratur, kurser och övningar i det ämnet, men ibland är den enklaste lösningen också den rätta: Ida beslöt sig för att införa fyradagarsvecka med bibehållen lön. Omställningen ägde rum i januari 2022.

–Hur man än vrider och vänder på det, är det återhämtningen som är det viktiga för att man ska orka med ett jobb som ofta är stressigt och krävande. Det räcker inte med fredagsfika, säger hon.

Förra året omsatte hennes företag nästan 20 miljoner, och vinsten blev omkring 1 miljon. Det är en avkastning som ligger aningen över bankernas bästa fastränta, och det är Ida Wallin är nöjd med. Pengarna återinvesteras genom att företaget satsar på utbildning och utrustning.

Ida Wallin har svårt att mäta de ekonomiska för- och nackdelarna kopplat till sättet att arbeta, eftersom företaget under alla fyra år har expanderat i snabb takt.

–Men utan fyradagarsveckan hade jag haft högre kostnader för sjukskrivningar och rekryteringar, och jag hade fått mer administration i samband med det, säger hon.

Det är värt mycket att ha en trevlig arbetsmiljö där personalen mår bra, känner sig återhämtade och vill stanna kvar, anser Ida.

–Det gör att vi orkar driva ett förbättringsarbete och ta de utmanande samtalen med varandra och med kunderna. Vi får väldigt fin feedback från våra kunder, säkert beroende på att vi orkar lyssna på dem och bemöta dem på rätt sätt.

Ida Wallin önskar att fler kliniker skulle våga prova att sänka arbetstiden.

–Det är det enda sättet jag kan se som verkligen fungerar. Kortare arbetsdagar leder ofta till mer stress, så det är bättre att ha ledigt en hel arbetsdag.

Enligt Ida Wallin finns det mycket forskning som visar på fördelarna med fyradagarsarbetsvecka. Hon har själv föreläst om det och berättat om vad som fungerat på hennes företag. Ett tips är att kolla upp organisationen 4 Day Week Global (www.4dayweek.com), som påbörjat pilotstudie i Sverige.

–Man kan anmäla sig till att vara med och testa, säger Ida Wallin.

Text: Ingrid Kindahl Bilden föreställer klinikägaren Ida Wallin.

 

 

 

 

 
                    [post_title] => "Fyradagarsvecka bäst för personalen"
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => fyradagarsvecka-bast-for-personalen
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-04-15 12:25:41
                    [post_modified_gmt] => 2024-04-15 10:25:41
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22271
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22257
                    [post_author] => 3
                    [post_date] => 2024-04-12 07:36:48
                    [post_date_gmt] => 2024-04-12 05:36:48
                    [post_content] => SVA fick in rapporter till projektet Rapportera Fästing även under december, januari och februari, enligt ett pressmeddelande. Totalt har 22 000 bilder skickats in under året.

Syftet med Rapportera Fästing är att upptäcka ovanliga fästingar och att få information om den inhemska fästingpopulation. Trots att fästingar är i dvala vid minusgrader har SVA fått in 146 rapporter med bilder under december, januari och februari.

–Rapporterna visar att det inte är någon tvekan om att vår vanliga fästing kan vara aktiv även på vintern. Vi vet ännu inte varför men en hypotes är att fästingarna kan finnas i närheten av vilda djurs sovplatser. Värmen från djuren kan få fästingarna vakna och när till exempel en hund går genom legan, kan fästingen haka fast i hundens päls, säger Anna Omazic, forskare på SVA.

Verktyget har förfinats och bilder har bytts ut för att göra det lättare för användaren. Det har också gjorts flera ändringar för att bedömarens arbete ska gå fortare. Det finns nu också en sida med frågor och svar med de vanligaste frågorna från rapportörerna. Nytt för i år är också att i de fall SVA önskar få in fästingen för analys av fästingburna smittämnen står SVA för portot.

– Det vi fortfarande arbetar intensivt med är att få klart vår bildanalysmodell som ska hjälpa oss att snabbare kunna identifiera vilken fästingart som hittats. Vi hoppas hinna få klart detta under säsongen men modellen behöver först testas och utvärderas så att rapportörer får rätt information, säger Anna Omazic.

Det är med allmänhetens hjälp som fynd av fästingar rapporteras. Informationen används för att kunna studera fästingpopulationens utbredning i landet och identifiera vilka arter som finns. Alla i Sverige är välkomna att fortsätta att rapportera vanliga och ovanliga fästingar. I år är tajgafästingen i fokus och de som bor i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland kan skicka in alla fästingfynd till SVA för artbestämning och analys av TBE-virus. Taigafästingen är nästan identisk med den vanliga fästingen och det krävs molekylära analyser för att särskilja de två arterna. Varje rapport är viktig för övervakningen av tajgafästingen och spridningen av TBE i Sverige.

– Ett stort tack till alla som hittar en fästing och använder Rapportera Fästing! Vi är fortsatt särskilt intresserade av ovanliga eller exotiska fästingar. Då kan vi identifiera nya arter tidigt och skapa en grund för framtida övervakning av nya fästingburna sjukdomar. Vi ser fram emot att också få in mycket fästingar från norra Sverige i år för att få ny kunskap om tajgafästingens utbredning i landet, säger Anna Omazic.

Klimatförändringen är en av orsakerna till återkommande utbrott och spridning av infektionssjukdomar i Europa. För att kunna möta denna utmaning krävs ett helhetsperspektiv. EU-projektet IDAlert har ett fokus på kopplingen mellan djur, människor och miljö, med målet att tillsammans uppnå en mer aktuell och effektiv beredskap i Europa. Kartläggningen av fästingpopulationen är viktig för att kunna arbeta med övervakning av fästingburna sjukdomar. Tillsammans med EU-projektet OH4Surveillance kan även utbredningen av tajgafästingen i norr i år övervakas och inskickade taigafästingar analyseras för förekomst av TBE-virus.

Källa: SVA
                    [post_title] => SVA: Fästingar rapporterades in även på vintern
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => sva-fastingar-rapporterades-in-aven-pa-vintern
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-04-12 07:36:48
                    [post_modified_gmt] => 2024-04-12 05:36:48
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22257
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22249
                    [post_author] => 3
                    [post_date] => 2024-04-10 08:13:09
                    [post_date_gmt] => 2024-04-10 06:13:09
                    [post_content] => 

En kort utbildning av djurtransportörer på SLU kan ge en dramatisk förbättring av hanteringen av grisar, visar ny forskningsstudie.

Forskaren Sofia Wilhelmsson på SLU hade inte väntat sig så bra resultat av utbildningen, som varade i två dagar. Hon berättar att sannolikheten för måttligt till starkt negativa beteenden hos transportörerna, som hårdhänt drivning, minskade med 55 procent efter utbildningen – och att sannolikheten för att positiva beteenden skulle förekomma, som att klappa lugnande på grisarna, ökade med hela 97 procent.

Sofia Wilhelmsson och hennes forskarkolleger på SLU fick fram resultaten genom att bland annat använda en Gopro-kamera som var uppsatt över rampen på djurtransportbilar och sedan i detalj analysera videosekvenser före och efter utbildningen.

Deltog i studien gjorde tio djurtransportörer från olika åkerier som till vardags körde grisar till slakt på några av landets största slakterier. Intresset för att vara med var stort, berättar Sofia Wilhelmsson.

– Det var fler transportörer som ville vara med än vi kunde ta emot av tidsskäl. De tyckte det var jätteintressant att vi lyfte deras arbetssituation.

I dagsläget får djurtransportörer väldigt lite utbildning i djurs beteende när de går den ordinarie lagstadgade utbildningen för att kunna få kompetensbevis av Jordbruksverket.

Sofia Wilhelmsson kunde tydligt se en beteendeförändring hos transportörerna efter utbildningen. Bland annat minskade alltså hårdhänt användande av drivredskap – till förmån för ett lugnare drivningssätt.

– Att ge grisarna lite mer tid och lägga en lugn hand på de grisar som stannade till vid pålastning ökade.

Vad var det enskilt viktigaste transportörerna fick med sig genom er tvådagarsutbildning?

– Kanske sambanden mellan deras arbetsmiljö och grisarnas välfärd och att det inte går snabbare och lättare att lasta om jag slår på grisarna och är stressad själv, säger Sofia Wilhelmsson.

Nyligen startade Sofia Wilhelmsson, tillsammans med bland annat Gård&Djurhälsan, ett nytt forskningsprojekt som finansierats av forskningsrådet Formas som syftar till att i framtiden kunna erbjuda formell utbildning till både transportörer och djurskötare som arbetar med grisar.

Text Håkan Frisell, frilansjournalist. Bilden föreställer lastade grisar. Foto SofiaWilhelmsson

 

[post_title] => Kort utbildning av transportörer ger stor förbättring för grisar [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => kort-utbildning-av-transportorer-ger-stor-forbattring-for-grisar [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-09 17:15:23 [post_modified_gmt] => 2024-04-09 15:15:23 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22249 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [3] => WP_Post Object ( [ID] => 22246 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-09 17:03:07 [post_date_gmt] => 2024-04-09 15:03:07 [post_content] => Nu kommer en ny säsong av Distriktsveterinärernas podcast 'Uppdrag Veterinär'. Den kommer bland annat att ge lyssnarna en djupare insikt i katternas värld och deras hälso- och sjukvårdsbehov. Podcasten 'Uppdrag Veterinär' har snabbt blivit en favorit bland såväl veterinärer som veterinärstudenter och djurägare. Samtidigt som den erbjuder en unik inblick i veterinärens vardag, ger den också lyssnarna möjlighet att lära sig mer om djur. - Vi är mycket glada över att kunna presentera ytterligare en ny säsong till våra lyssnare, säger Robert ter Horst, biträdande chef hos Distriktsveterinärerna. Även om vi i huvudsak riktar innehållet till personal inom djurens hälso- och sjukvård, så vill vi också ge alla som är intresserande en inblick i vår vardag. Han hoppas därför på att just denna säsong blir särskilt värdefull för alla som  funderar på att plugga till djursjukskötare eller veterinär. 2024 handlar förstås inte bara om katter, utan ger även inblick i alla de olika djur och djurslag samt den geografi som Distriktsveterinärerna arbetar i. Allt ifrån vardagen på hästkliniken till jakthundar eller hur det är att arbeta i en fiskbesättning. Under året kommer Distriktsveterinärerna i flera avsnitt ge lyssnaren en inblick i Distriktsveterinärens arbete. I det första avsnittet i år träffar lyssnarna bland andra Amelia, en distriktsveterinär i Östhammar. Genom hela säsongen bjuds fler experter och gäster in för att ge lyssnarna en ännu djupare förståelse för ämnet. - Har du tips på ämnen, får man gärna höra av sig till oss på Distriktsveterinärernas marknadsavdelning, säger Sofia Rönneke, marknadskoordinator hos Distriktsveterinärerna Podcasten finns tillgänglig på alla stora podcastplattformar. Källa och foto: Distriktsveterinärerna   [post_title] => Ny säsong av Distriktsveterinärernas podd startar [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => ny-sasong-av-distriktsveterinarernas-podd-startar [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-09 17:03:07 [post_modified_gmt] => 2024-04-09 15:03:07 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22246 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [4] => WP_Post Object ( [ID] => 22240 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-09 16:28:23 [post_date_gmt] => 2024-04-09 14:28:23 [post_content] => Nu har djurägare och slakterier större möjligheter att slakta djur på den gård de kommer från. Den första slakten har nu skett under lugna förhållanden i hagen på en gård i Södermanland. I november 2023 blev De Vilda det första företaget som godkändes för att utföra slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån. Den 8 april utfördes den första slakten på en gård i Södermanland. Det gällde två kor av rasen highland cattle. –Highland cattle är en ras som kan vara svår att transportera till slakteriet. Därför valde vi att göra slakten på gården, säger Mikael Löf, vd på De Vilda. Den här lösningen är ett komplement för de djur som inte passar in i det vanliga systemet för slakt. Slakt på gården i sådana fall är inte bara bra för djuren utan det finns en viktig miljöaspekt i det också, eftersom det köttet kan tas tillvara. Slakten gick lugnt till, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Bedövningen av djuren utfördes i hagen tillsammans med de andra djuren, men avskilt. En veterinär från Livsmedelsverket närvarade. 58 minuter senare var slaktkropparna transporterade till slakteriet. Nu väntar köttbesiktning från Livsmedelsverket. –Jag tycker det funkade väldigt bra, säger Mikael Löf. Det går åt mer tid, men det är ett bra komplement till övrig slakt. EU:s regler har tillåtit slakt på jordbruksanläggning av ett begränsat antal nötkreatur, hästar och tamsvin sedan hösten 2021. Året därpå tog Livsmedelsverket fram hur reglerna ska fungera i praktiken. Det arbetet gjordes tillsammans med en bred grupp intressenter, bland annat lantbrukare, slakterier och branschorganisationer. –Det är glädjande att slakt på gård blivit verklighet, säger Eiríkur Einarsson, avdelningschef på Livsmedelsverket. Och att vi har kunnat införa regelverket i samråd med intressenterna, så att det kan komma till nytta i livsmedelskedjan. Slakterier kan ansöka hos Livsmedelsverket för att bli godkända för slakt på gård. En djurägare som vill få sitt djur slaktat på gård kan anmäla intresse till sitt lokala slakteri. Källa: Livsmedelsverket. Bilden är en genrebild tagen av Jessica Hanson/Mostphoto. [post_title] => Första slakten på gård genomförd i sörmländsk hage [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => forsta-slakten-pa-gard-genomford-i-sormlandsk-hage [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-09 16:28:23 [post_modified_gmt] => 2024-04-09 14:28:23 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22240 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [5] => WP_Post Object ( [ID] => 22228 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-08 07:49:17 [post_date_gmt] => 2024-04-08 05:49:17 [post_content] =>
Jordbruksverket har tagit fram en modell för att beräkna mängden mat i det svenska livsmedelssystemet, som en del i uppbyggnaden av det civila försvaret. Modellen för att beräkna mängden mat i livsmedelssystemet är baserad på data från den officiella konsumtionsstatistiken som Jordbruksverket och SCB tar fram. Beräkningen utgår ifrån hur stor konsumtionen är av olika livsmedelsprodukter samt hur stor den inhemska produktionen är av samma produkter. Det visar det svenska importberoendet av mat samt hur mycket som behöver importeras för att täcka nuvarande konsumtionsmönster. -Syftet med modellen är att snabbt kunna beräkna hur mycket mat vi har i landet om vi skulle få störningar i samhället på grund av kris eller krig. Beräkningarna kan ligga till grund för beslut om hur en matbristsituation skulle kunna hanteras, säger Saranda Daka, utredningsledare på Jordbruksverket. Sedan början av 1940-talet har Jordbruksverket och dess föregångare tagit fram beräkningar av livsmedelskonsumtionen i landet och kostens näringsinnehåll. Beräkningarna tillkom bland annat för att man under krigsåren skulle kunna följa utvecklingen av livsmedelsförsörjningen och förändringar i näringsstandarden. –Det är en enkel men bra modell som utgår ifrån hur mycket mat som vi producerar i landet samt hur mycket som vi importerar, minus det som exporteras. I en kristid skulle vi kunna snabba upp processen för statistikframtagning och få fram beräkningarna på ett snabbt sätt, säger Saranda Daka. Jordbruksverket har identifierat möjligheter att utveckla modellen och kommer under året att arbeta vidare med tre områden. Det handlar om att: • Med hjälp av Livsmedelsverket kunna räkna ut kaloriinnehållet i den mängd mat som finns i livsmedelssystemet. I en kris- eller krigssituation är det viktigt att befolkningen får tillräckligt med näring och energi. • Utreda hur stor lagerhållningen av olika varor är i landet. • Utveckla statistiken om inhemsk produktion och handel med fisk. Fisket är en viktig näring i livsmedelssystemet både i freds- och kristider. Fakta om uppdraget Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen: Utredningen om att beräkna mängden mat i livsmedelssystemet är en av flera utredningar inom uppbyggnaden av livsmedelsberedskap och civilt försvar som nu lämnas till regeringen. JordI regleringsbreven för 2021 fick Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA ett flertal uppdrag inom ramen för uppbyggnaden av det civila försvaret. Källa: Jordbruksverket
   
  [post_title] => Jordbruksverket beräknar livsmedelsbehovet i krig och kris [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => jordbruksverket-beraknar-livsmedelsbehovet-i-krig-och-kris [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-06 07:52:55 [post_modified_gmt] => 2024-04-06 05:52:55 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22228 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [6] => WP_Post Object ( [ID] => 22225 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-06 07:16:28 [post_date_gmt] => 2024-04-06 05:16:28 [post_content] => Myndigheter från olika områden bör samarbeta med ett One Health-perspektiv för att begränsa exponeringen av däggdjur, inklusive människor, för fågelinfluensavirus. Det skriver Efsa och ECDC i en vetenskaplig rapport. Efsa står för europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten och ECDC är Europeiskt centrum för förebyggande av och kontroll över sjukdomar. I sin rapport bedömer de riskfaktorerna för en potentiell influensapandemi och ger råd om åtgärder för riskminskning. Fågelinfluensavirus fortsätter att sprida sig inom EU och globalt, vilket orsakar hög dödlighet bland vilda fåglar, överföring till vilda och domesticerade däggdjur samt utbrott på gårdar. Experter har identifierat vissa arter av uppfödda pälsdjur (som mink eller räv), som möjliga smittspridare. Anledningen är att dessa arter är mycket mottagliga för influensavirus. Vilda däggdjur fungera som broar mellan vilda fåglar, domesticerade djur och människor. Sällskapsdjur, såsom katter, som lever i hushåll och har tillgång till utomhusmiljöer, kan också vara smittspridare. Jordbruk i områden med rikt fågelliv och utomhusproduktion och/eller bristande biosäkerhet kan underlätta introduktionen av viruset på gårdar och vidare spridning. Extrema väderhändelser och klimatförändringar spelar en ytterligare roll i utvecklingen av situationen eftersom de kan påverka ekologin och demografin för vilda fåglar och därigenom påverka hur sjukdomen utvecklas över tid. Djur- och människoövervakning bör förstärkas, tillsammans med genomisk analys och delning av sekvensdata. På gårdar bör biosäkerheten stärkas för att förhindra att djur kommer i kontakt med infektionen och sprider den. Vid årets slut kommer EFSA och ECDC att publicera en vetenskaplig bedömning av hur en potentiell influensapandemi kan utvecklas med vägledning till riskhanterare för att minska risken för människors hälsa. Källa: Efsa [post_title] => Efsa: Stärk övervakningen av fågelinfluensan [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => efsa-stark-overvakningen-av-fagelinfluensan [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-06 07:16:28 [post_modified_gmt] => 2024-04-06 05:16:28 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22225 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [7] => WP_Post Object ( [ID] => 22222 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-05 14:30:08 [post_date_gmt] => 2024-04-05 12:30:08 [post_content] => Under påskhelgen rapporterades en sadeldelfin strandad strax norr om Kalmar. Sadeldelfinen har undersökts hos SVA, som konstaterat att den strandat levande utan känd orsak. Delfinen bärgades med hjälp av polisen i Kalmar och transporterades till SVA. Ett team av veterinärer och marinbiologer från både SVA och Naturhistoriska riksmuseet hjälptes åt att artbestämma och undersöka delfinen som visade sig vara en vuxen hane. Delfinen visade inga tecken på drunkning utan tros ha strandat levande och därefter dött. Det är ännu oklart varför delfinen strandade. Prover har tagits för vidare mikroskopiska och mikrobiologiska undersökningar. – Vi hittade luft i lungorna hos den så vi kan utesluta att den drunknat eller dött ute till havs. Den har strandat levande och därefter dött. Den är väldigt fin i övrigt, inga tydliga tecken på frakturer eller skador, ingen tydlig sjukdomsbild. Den var lite mager, den har inte ätit på ett tag men vi kan inte veta varför den strandat och sedan dött. Diagnosen heter att den strandat levande, det händer då och då runt om i världen och vi vet inte varför de gör så, säger Moa Engman, marinbiolog på SVA. SVA och Naturhistoriska Riksmuseet har på uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten ett hälso-och sjukdomsövervakningsprogram för marina däggdjur. Årligen undersöks flera tumlare, knubbsälar och gråsälar, men ibland ingår mer sällsynta arter när dessa påträffas döda i Sverige. Källa: SVA   [post_title] => Sadeldelfinen strandade levande utanför Kalmar - och dog [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => sadeldelfinen-strandade-levande-utanfor-kalmar-och-dog [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-05 14:30:08 [post_modified_gmt] => 2024-04-05 12:30:08 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22222 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [8] => WP_Post Object ( [ID] => 22212 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-05 07:57:35 [post_date_gmt] => 2024-04-05 05:57:35 [post_content] => Riksdagen har röstat nej till riksdagsledamoten Fredrik Kärrholms motion att förbjuda vissa hundraser. Det välkomnas av Svenska Kennelklubben. –Vi är glada och tacksamma för att riksdagsledamöterna visat att de verkligen vill försöka lösa det komplexa problemet kring varför vissa hundar biter. Ingen hundägare ska i sitt grannskap behöva ha olämpliga hundägare vars hundar är farliga för sin omgivning – oavsett hundras eller om det är en blandras, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben. Riksdagsbeslutet var i enlighet med Miljö- och jordbruksutskottets förslag till beslut. Utskottets beslutsförslag är baserat på att Statskontoret nyligen lämnat en rapport om brister i länsstyrelsernas och polisens hantering av hundar som attackerar andra hundar och människor. Beredning av rapporten pågår i Regeringskansliet. SKK har redan tidigare uttryckt stöd för de slutsatser och förslag som Statskontorets utredare lagt fram i sin rapport. De ligger i linje med klubbens egna förslag, bland annat att myndigheterna måste få resurser och befogenhet att gå in tidigare än i dag samt att polisen ska testa fler hundar och i ett tidigare skede än i dag. Ett regionöverskridande rapporteringssystem är under utveckling, enligt Statskontorets rapport. EU-kommissionen har även lagt fram ett förslag om auktorisering av hunduppfödare, vilket är något som SKK stödjer, men utan det undantag på upp till två kullar per år som EU-kommissionen föreslår. SKK menar att auktorisation från första kullen, och därmed möjlighet att stoppa uppfödning genom att dra tillbaka auktorisationen, är nödvändig för att komma åt oseriösa uppfödare och hundsmugglare. Källa: SKK [post_title] => Riksdagen röstade nej till rasförbud [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => riksdagen-rostade-nej-till-rasforbud [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-05 08:11:36 [post_modified_gmt] => 2024-04-05 06:11:36 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22212 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [9] => WP_Post Object ( [ID] => 22209 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-04 10:32:49 [post_date_gmt] => 2024-04-04 08:32:49 [post_content] => En person i Texas har smittats av fågelinfluensan H5N1 via mjölkkor, skriver Dagens Nyheter. Personen har mycket lindriga symtom. Det är första gången som en människa smittats av fågelinfluensa via mjölkkor, enligt tidningen. Det högpatogena viruset upptäcktes i mjölkkobesättningar på fyra gårdar i Texas i mars i år. Den människa som smittades håller på att tillfriskna. Röda ögon har varit det enda symtomet. SVA bedömer det som osannolikt att något liknande ska inträffa på svenska mjölkgårdar. Totalt har enigt WHO 887 människor i 23 länder smittats av H5N1, och hälften har dött. De flesta fall härstammar från andra varianter av viruset än som nu cirkulerar i USA, Europa och och Sydamerika. – Den variant som cirkulerar nu är mindre smittsam för människor och ger lindrigare symtom. Den kom till Europa första gången 2014, säger Malin Grant, epidemiolog på SVA till DN. Källa: Dagens Nyheter [post_title] => Amerikansk människa smittad av fågelinfluensa via ko [post_excerpt] => En person i Texas har smittats av fågelinfluensan H5N1 via mjölkkor, skriver Dagens Nyheter. Personen har mycket lindriga symtom. Det är första gången som en människa smittats av fågelinfluensa via mjölkkor, enligt tidningen. Det högpatogena viruset upptäcktes i mjölkkobesättningar på fyra gårdar i Texas i mars i år. Den människa som smittades håller på att tillfriskna. [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => amerikansk-manniska-smittad-av-fagelinfluensa-via-ko [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-06 07:54:22 [post_modified_gmt] => 2024-04-06 05:54:22 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22209 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) ) [post_count] => 10 [current_post] => -1 [before_loop] => 1 [in_the_loop] => [post] => WP_Post Object ( [ID] => 22271 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-04-15 12:25:41 [post_date_gmt] => 2024-04-15 10:25:41 [post_content] => Den enklaste åtgärden är ibland den bästa. På Ida Wallins kliniker har man infört fyradagarsvecka med bibehållen lön. Frånvaron ligger på ett minimum medan trivseln är maxad. Ida Wallin äger och driver två kliniker i Småland: Kronobäcks Veterinärklinik i Mönsterås, samt Lindsdals Veterinärklinik norr om Kalmar. Den första startade hon 2020, mitt i pandemin, den andra har hon haft lite över ett år. Totalt har hon 21 anställda. –Jag jobbade som leg djursjukskötare på de stora kedjorna, men kände att något fattades. Jag vill skapa något eget som skulle präglas av värme och glädje i kundbemötandet, och där de anställda trivdes och ville vara kvar, säger hon. Ida Wallin identifierade arbetsmiljön som central för att de andra bitarna skulle falla på plats. Det finns mängder av litteratur, kurser och övningar i det ämnet, men ibland är den enklaste lösningen också den rätta: Ida beslöt sig för att införa fyradagarsvecka med bibehållen lön. Omställningen ägde rum i januari 2022. –Hur man än vrider och vänder på det, är det återhämtningen som är det viktiga för att man ska orka med ett jobb som ofta är stressigt och krävande. Det räcker inte med fredagsfika, säger hon. Förra året omsatte hennes företag nästan 20 miljoner, och vinsten blev omkring 1 miljon. Det är en avkastning som ligger aningen över bankernas bästa fastränta, och det är Ida Wallin är nöjd med. Pengarna återinvesteras genom att företaget satsar på utbildning och utrustning. Ida Wallin har svårt att mäta de ekonomiska för- och nackdelarna kopplat till sättet att arbeta, eftersom företaget under alla fyra år har expanderat i snabb takt. –Men utan fyradagarsveckan hade jag haft högre kostnader för sjukskrivningar och rekryteringar, och jag hade fått mer administration i samband med det, säger hon. Det är värt mycket att ha en trevlig arbetsmiljö där personalen mår bra, känner sig återhämtade och vill stanna kvar, anser Ida. –Det gör att vi orkar driva ett förbättringsarbete och ta de utmanande samtalen med varandra och med kunderna. Vi får väldigt fin feedback från våra kunder, säkert beroende på att vi orkar lyssna på dem och bemöta dem på rätt sätt. Ida Wallin önskar att fler kliniker skulle våga prova att sänka arbetstiden. –Det är det enda sättet jag kan se som verkligen fungerar. Kortare arbetsdagar leder ofta till mer stress, så det är bättre att ha ledigt en hel arbetsdag. Enligt Ida Wallin finns det mycket forskning som visar på fördelarna med fyradagarsarbetsvecka. Hon har själv föreläst om det och berättat om vad som fungerat på hennes företag. Ett tips är att kolla upp organisationen 4 Day Week Global (www.4dayweek.com), som påbörjat pilotstudie i Sverige. –Man kan anmäla sig till att vara med och testa, säger Ida Wallin. Text: Ingrid Kindahl Bilden föreställer klinikägaren Ida Wallin.           [post_title] => "Fyradagarsvecka bäst för personalen" [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => fyradagarsvecka-bast-for-personalen [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-04-15 12:25:41 [post_modified_gmt] => 2024-04-15 10:25:41 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22271 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [comment_count] => 0 [current_comment] => -1 [found_posts] => 3039 [max_num_pages] => 304 [max_num_comment_pages] => 0 [is_single] => [is_preview] => [is_page] => [is_archive] => [is_date] => [is_year] => [is_month] => [is_day] => [is_time] => [is_author] => [is_category] => [is_tag] => [is_tax] => [is_search] => [is_feed] => [is_comment_feed] => [is_trackback] => [is_home] => 1 [is_privacy_policy] => [is_404] => [is_embed] => [is_paged] => [is_admin] => [is_attachment] => [is_singular] => [is_robots] => [is_favicon] => [is_posts_page] => [is_post_type_archive] => [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d [query_vars_changed:WP_Query:private] => [thumbnails_cached] => [allow_query_attachment_by_filename:protected] => [stopwords:WP_Query:private] => [compat_fields:WP_Query:private] => Array ( [0] => query_vars_hash [1] => query_vars_changed ) [compat_methods:WP_Query:private] => Array ( [0] => init_query_flags [1] => parse_tax_query ) )
”Fyradagarsvecka bäst för personalen” Ida Wallin, ägare till Kronobäcks Veterinärklinik, satsar på kortare arbetstid för sin personal

”Fyradagarsvecka bäst för personalen”

Den enklaste åtgärden är ibland den bästa. På Ida Wallins kliniker har man infört fyradagarsvecka med bibehållen lön. Frånvaron ligger på ett minimum medan trivseln är maxad. Ida Wallin äger...

SVA: Fästingar rapporterades in även på vintern En blodfylld fästing ska in i ett provrör för vidare artbestämning och analys av TBE-virus. Bild: Annika Karlsson/SVA.

SVA: Fästingar rapporterades in även på vintern

SVA fick in rapporter till projektet Rapportera Fästing även under december, januari och februari, enligt ett pressmeddelande. Totalt har 22 000 bilder skickats in under året. Syftet med Rapportera Fästing...

Kort utbildning av transportörer ger stor förbättring för grisar

Kort utbildning av transportörer ger stor förbättring för grisar

En kort utbildning av djurtransportörer på SLU kan ge en dramatisk förbättring av hanteringen av grisar, visar ny forskningsstudie. Forskaren Sofia Wilhelmsson på SLU hade inte väntat sig så bra...

Ny säsong av Distriktsveterinärernas podd startar

Ny säsong av Distriktsveterinärernas podd startar

Nu kommer en ny säsong av Distriktsveterinärernas podcast ’Uppdrag Veterinär’. Den kommer bland annat att ge lyssnarna en djupare insikt i katternas värld och deras hälso- och sjukvårdsbehov. Podcasten ’Uppdrag...

Första slakten på gård genomförd i sörmländsk hage

Första slakten på gård genomförd i sörmländsk hage

Nu har djurägare och slakterier större möjligheter att slakta djur på den gård de kommer från. Den första slakten har nu skett under lugna förhållanden i hagen på en gård...

Jordbruksverket beräknar livsmedelsbehovet i krig och kris

Jordbruksverket beräknar livsmedelsbehovet i krig och kris

Jordbruksverket har tagit fram en modell för att beräkna mängden mat i det svenska livsmedelssystemet, som en del i uppbyggnaden av det civila försvaret. Modellen för att beräkna mängden mat...

Efsa: Stärk övervakningen av fågelinfluensan

Efsa: Stärk övervakningen av fågelinfluensan

Myndigheter från olika områden bör samarbeta med ett One Health-perspektiv för att begränsa exponeringen av däggdjur, inklusive människor, för fågelinfluensavirus. Det skriver Efsa och ECDC i en vetenskaplig rapport. Efsa...

Sadeldelfinen strandade levande utanför Kalmar – och dog Den strandade sadeldelfinen tvättas inför undersökningen på SVA. Foto SVA

Sadeldelfinen strandade levande utanför Kalmar – och dog

Under påskhelgen rapporterades en sadeldelfin strandad strax norr om Kalmar. Sadeldelfinen har undersökts hos SVA, som konstaterat att den strandat levande utan känd orsak. Delfinen bärgades med hjälp av polisen...

Riksdagen röstade nej till rasförbud

Riksdagen röstade nej till rasförbud

Riksdagen har röstat nej till riksdagsledamoten Fredrik Kärrholms motion att förbjuda vissa hundraser. Det välkomnas av Svenska Kennelklubben. –Vi är glada och tacksamma för att riksdagsledamöterna visat att de verkligen...

Amerikansk människa smittad av fågelinfluensa via ko

Amerikansk människa smittad av fågelinfluensa via ko

En person i Texas har smittats av fågelinfluensan H5N1 via mjölkkor, skriver Dagens Nyheter. Personen har mycket lindriga symtom. Det är första gången som en människa smittats av fågelinfluensa via mjölkkor, enligt tidningen. Det högpatogena viruset upptäcktes i mjölkkobesättningar på fyra gårdar i Texas i mars i år. Den människa som smittades håller på att tillfriskna.