Distriktsveterinärer somnar till vid ratten
Hillevi Lindström, chef för Distriktsveterinärerna. Foto: Distriksveterinärerna

Distriktsveterinärer somnar till vid ratten

Det händer att veterinärer på Distriktsveterinärerna blir så trötta att de somnar till vid ratten. Ny statistik pekar på att problemet minskar – men utgör fortfarande en fara. – Jag...

Vill använda drönare vid vildsvinsjakt
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vill använda drönare vid vildsvinsjakt

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har skickat en promemoria med förslag om vildsvinsjakt på remiss. Där föreslås dels att drönare i vissa fall ska få användas för att söka efter vildsvin vid...

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => 
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22704
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-06-11 11:20:49
                    [post_date_gmt] => 2024-06-11 09:20:49
                    [post_content] => 

Landets mest kattäta kommun finns i Småland, medan flera kommuner från Norrbotten hamnar längst ner på listan. Det visar en undersökning av Kattly.se, som har sammanställt statistik från Jordbruksverket och SCB.

Totalt fanns det 423 000 registrerade katter och 278 000 registrerade kattägare i Sverige vid årsskiftet 2023/2024, enligt statistik från Jordbruksverket. Det innebär att genomsnittet för hela landet är 40 katter per 1000 invånare.

– Det faktiska antalet katter är sannolikt högre än vad statistiken visar. Från och med 1 januari 2023 ska varje katt vara ID-märkt och registrerad hos Jordbruksverket, men det är inte alla kattägare som känner till att man ska registrera sin katt, säger Joakim Flisberg, grundare av Kattly.se.

Småland sticker ut

Sammanställning  visar att landets mest kattälskande kommun finns i södra Sverige – i småländska Torsås fanns det 84 katter per 1000 invånare. Strax bakom finns Lekeberg (Örebro län) och Heby (Uppsala län), båda hade drygt 82 katter per 1000 invånare. Av landets län hamnar Gotland i topp med 74,9 katter per 1000 invånare.

I botten av listan finns två kommuner från Norrbotten – Kiruna och Pajala. Där fanns det endast 14,1 och 15,5 katter per 1000 invånare. Norrbottens län hade den näst lägsta siffran (27,0), bara Stockholms län (26,3) hade färre katter sett till antalet invånare.

Katternas snitt för hela landet var 40,1 katter per 1000 invånare. Jämfört med antalet hundar är det en låg siffra. Vid årsskiftet fanns det 106,4 hundar per 1000 invånare, enligt statistiken från Jordbruksverket.

Läs mer hos Kattly.se

[post_title] => Här är Sveriges mest kattälskande kommuner [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => har-ar-sveriges-mest-kattalskande-kommuner [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-06-11 11:20:49 [post_modified_gmt] => 2024-06-11 09:20:49 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22704 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [1] => WP_Post Object ( [ID] => 22695 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-06-10 07:53:25 [post_date_gmt] => 2024-06-10 05:53:25 [post_content] => Jordbruksverket häver de flesta restriktionerna i området i Västmanland som drabbats av afrikansk svinpest. Till exempel blir alla slags skogsbruksåtgärder tillåtna i hela den smittade zonen. Som grund för lättnaderna ligger en ny riskvärdering från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Sökinsatser efter vildsvinskadaver i det så kallade kärnområdet har genomförts under maj månad och är nu avslutade. Inga fynd som förändrar den nuvarande bilden av utbrottet har gjorts och det finns inga tecken på pågående smittspridning. Med SVA:s riskvärdering som utgångspunkt beslutar Jordbruksverket därför att lätta på det stora flertalet av restriktionerna. Exempel på lättnader är: Lättnaderna gäller från och med den 5 juni. – Vår utgångspunkt har hela tiden varit att vi inte ska ha kraftigare restriktioner än vad bekämpningen av smittan kräver. Med lättnaderna minskar de negativa konsekvenserna för skogsnäring och lantbruk samt för tävlings- och träningsverksamhet. Många har efterfrågat lättnader, och det känns naturligtvis bra att vi i dag är i ett läge i smittbekämpningen där vi kan häva flertalet av restriktionerna, säger Johannes Van den Weghe, teamledare för Jordbruksverkets ASF-team.

Vissa restriktioner fortsätter att gälla

Samtidigt som flera lättnader görs fortsätter vissa av Jordbruksverkets restriktioner att gälla. Det är fortsatt viktigt att smittskyddsavlivning samt jakt av vildsvin i området genomförs för att reducera vildsvinsstammen. Även i detta arbete finns restriktioner kvar:

Stängslet kvar

Hela kärnområdet har sökts igenom minst tre gånger. I den senaste sökomgången nu i maj gjordes många fynd av ben, vilket visar på hur noggrant sökarbetet genomförts. I några av benen var benmärgen positiv för ASF-virus, vilket dock inte är detsamma som att viruset är smittförande. Det finns tvärtom ingenting som tyder på att smittspridning skett sedan september 2023, och sannolikheten för att det finns smittförande virus kvar i området bedöms som mycket låg. Under sommaren sjunker risken dessutom för varje dag som går, eftersom virus neutraliseras i varmare temperaturer. – Jägarna har gjort otroliga insatser under hela utbrottet, och nu igen under den tredje sökomgången. Nu är vi nästan i mål och för att ytterligare minska risken är det viktigt att hålla kärnområdet fritt från vildsvin över sommaren, säger Erika Chenais, statsveterinär på SVA. Därför kommer stängslet runt kärnområdet fortsatt sitta kvar. Det är också viktigt att grindarna till stängslet hålls stängda även i fortsättningen. Genom att säkerställa att vildsvinspopulationen fortsatt hålls på en minimal nivå i kärnområdet reduceras sannolikheten för smittspridning i princip till noll.

Fortsätt rapportera döda vildsvin

– Vi vill också påminna alla som rör sig i kärnområdet och ytterområdet att fortsätta rapportera in döda vildsvin på rapporteravildsvin.sva.se. Genom att rapportera fynd bidrar man till att vi fortsätter ha en bra koll på läget, säger Erika Chenais. Under förutsättning att ingen ny smittspridning uppstår kan Sverige återigen vara formellt fritt från afrikansk svinpest i oktober. Först då kan samtliga restriktioner hävas. Källa: Jordbruksverket [post_title] => Flera restriktioner tas bort i området som drabbats av afrikansk svinpest [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => flera-restriktioner-tas-bort-i-omradet-som-drabbats-av-afrikansk-svinpest [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-06-10 07:53:25 [post_modified_gmt] => 2024-06-10 05:53:25 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22695 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [2] => WP_Post Object ( [ID] => 22687 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-06-07 10:22:53 [post_date_gmt] => 2024-06-07 08:22:53 [post_content] => Det startade i ett samarbete kring att utbilda djurägare, och tycke uppstod. Nu väljer hundprofilen Fredrik Steen att gå in i den nystartade försäkringsförmedlaren Petson. Fredrik Steen är hundtränare, föreläsare och författare och välkänd för många som hundexpert i TV4:s Nyhetsmorgon. Han har en stor och engagerad följarskara i sina egna kanaler och brinner för att coacha hundägare. När han mötte teamet på Petson insåg han att de delade övertygelsen om att alla tjänar på välutbildade djurägare. – Jag vill att alla ska kunna ta hand om sina djur på det absolut bästa sättet. Det är bra både för hälsan, själen och plånboken, säger Fredrik Steen i ett pressmeddelande.

Nystartad försäkringsförmedlare

Petson är en nystartad försäkringsförmedlare för hundar och katter där djurägaren får lägre premie om den har erfarenhet och kunskap. Grundarna är själva veterinärer, uppfödare och passionerade djurälskare, och samarbetet med Fredrik Steen startade med just en utbildning – Hundägarcertifieringen – en onlinekurs om ansvarsfullt hundägande och om vanliga sjukdomar och skador. Webbutbildningen är framtagen av Fredrik Steen, Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings Universitet samt några av Sveriges främsta hundexperter och veterinärer. Den lutar sig mot de lagar och regler som gäller kring ansvarsfullt hundägande. Fredrik leder kursen och djurägare som deltar får rabatt på sin försäkring.

Vill bidra till sunt djurägande

Petsons vision är att få ner de totala kostnaderna för ett sunt djurägande, något som Fredrik Steen vill vara med och driva. – Vanligtvis brukar jag få betalt för samarbeten, men den här gången är det jag som har betalat för att få vara med, skrattar Fredrik. Skämt å sido, jag gillar verkligen att utveckla tjänster som gagnar djur och deras ägare. Våra värderingar går hand i hand. Petson erbjuder sina kunder veterinärstöd och prenumerationer på bra foder och ser fram emot den ytterligare förstärkningen i kompetensen kring djurs liv och hälsa. – Vi är väldigt stolta och glada över vårt samarbete med Fredrik. Hans långa erfarenhet och stora kunskap om hundar och deras beteende kompletterar vårt team och ger oss möjlighet att ytterligare utveckla vårt erbjudande, säger Sofia Müller chefsveterinär på Petson. Bakgrunden inom djursjukvården gör att medarbetarna på Petson vet vad veterinärvård faktiskt kostar och vilket försäkringsskydd som behövs. Man vill att alla ska ha råd att ta hand om sitt djur på ett bra sätt, oavsett ekonomiska förutsättningar. Genom att använda kunskap som valuta främjas djurens hälsa samtidigt som djurägarnas kostnader minskar, ett upplägg som gynnar alla. Källa: Petson [post_title] => Välkänd hundcoach till Petson [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => valkand-hundcoach-till-petson [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-06-07 10:22:53 [post_modified_gmt] => 2024-06-07 08:22:53 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22687 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [3] => WP_Post Object ( [ID] => 22674 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-06-05 09:59:33 [post_date_gmt] => 2024-06-05 07:59:33 [post_content] =>
Sedan 2021 ska alla platser där hästar finns registreras hos Jordbruksverket. EU:s regler gäller alla stall, ridskolor, beten och även den som har hästar i hobbysyfte. I dag finns drygt 31 400 hästanläggningar registrerade. Uppskattningsvis saknas fortfarande mer än 48 000 anläggningar i registret.

Allvarliga smittsamma sjukdomar måste kunna spåras snabbt

Syftet med registret är att ansvariga myndigheter snabbt och säkert ska kunna spåra allvarliga smittsamma sjukdomar om de kommer in i Sverige. Jordbruksverket uppmanar nu därför alla som ännu inte registrerat sin hästanläggning att göra det omgående. - Flera av de mest allvarliga smittsamma hästsjukdomarna har vi tack och lov ännu inte fått in i Sverige, men när första fallet kommer in i landet måste vi få bukt med smittan snabbt. Enda sättet att klara smittspårningen är att veta var hästar finns. Det är därför det är viktigt att alla registrerar sina hästanläggningar och de hästindivider som finns på platsen. För det krävs att alla tar ansvar för att lägga in sina uppgifter och att sedan hålla dessa aktuella, säger Milan Mirosavljevic, handläggare på Jordbruksverket. Läs mer här: Jordbruksverket: Källa: Jordbruksverket
[post_title] => Många hästplatser saknas i Jordbruksverkets register - försvårar arbetet att stoppa smittsamma sjukdomar [post_excerpt] => Trots att det är tre år sedan som nya regler började gälla, saknas fortfarande många platser som håller hästar i Jordbruksverkets register. Det försvårar möjligheten att snabbt få bukt med allvarliga smittsamma sjukdomar. Jordbruksverket uppmanar nu därför alla som ännu inte gjort det att fylla i sina uppgifter i anläggningsregistret. [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => manga-hastarplatser-saknas-i-jordbruksverkets-register-forsvarar-arbetet-att-stoppa-smittsamma-sjukdomar [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-06-05 14:58:07 [post_modified_gmt] => 2024-06-05 12:58:07 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22674 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [4] => WP_Post Object ( [ID] => 22665 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-06-04 10:13:08 [post_date_gmt] => 2024-06-04 08:13:08 [post_content] => En viktig del i Agrias arbete med att bromsa höga skadekostnader för djursjukvård är att veterinärvårdsbesöket sker på rätt klinik. I dag samarbetar Agria med 135 utvalda kliniker över hela landet. I dagsläget har Agria en överenskommelse med 135 utvalda kliniker över hela landet om att vara del i arbetet att följa djurägare hela vägen när djuret mår dåligt, från första kontakten med Agria till besök på en veterinärklinik. Det handlar om både större och mindre kliniker, bland annat ingår 45 av Distriktsveterinärernas fysiska kliniker. - Det är glädjande att så många kliniker vill vara med och utveckla nya vägar till hållbar djursjukvård. Tillsammans kan vi erbjuda djuren rätt typ av vård utifrån den aktuella skadan till en relevant kostnad. Det gagnar oss alla; framför allt djur och djurägare, kommenterar Patrik Olsson, affärsområdeschef på Agria. Agria besöker alla utvalda kliniker för att kartlägga kompetens, utrustning och prisnivå. - Via vår sjukvårdsrådgivning hänvisar vi djurägare till en utvald klinik med den kompetens och tillgänglighet som skadan eller sjukdomen kräver, säger Patrik Olsson. Djuret får också med sig en journal från sjukvårdsrådgivningen som underlättar arbetet på kliniken samt i många fall ett förhandsbesked om försäkringen gäller för djurets symtom. - Vårt samarbete med klinikerna är ett helt nytt sätt att se på djursjukvård. Målet är att skapa långsiktigt hållbara kostnader och förutsättningar för en fortsatt bra djurhälsa, säger Patrik Olsson. Källa: Agria [post_title] => Agria hittar nya samarbeten för en hållbar djursjukvård [post_excerpt] => I dagsläget har Agria en överenskommelse med 135 utvalda kliniker över hela landet om att vara del i arbetet att följa djurägare hela vägen när djuret mår dåligt, från första kontakten med Agria till besök på en veterinärklinik. Det handlar om både större och mindre kliniker, bland annat ingår 45 av Distriktsveterinärernas fysiska kliniker. [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => agria-hittar-nya-samarbeten-for-en-hallbar-djursjukvard [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-06-05 14:45:45 [post_modified_gmt] => 2024-06-05 12:45:45 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22665 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [5] => WP_Post Object ( [ID] => 22661 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-06-03 10:42:56 [post_date_gmt] => 2024-06-03 08:42:56 [post_content] => Fyra av de sex personer som  har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år är verksamma i Sverige: VD Kenneth Alness, Knivsta; företagsledare Antonia Ax:son Johnson, Upplands Väsby; biolog Mats Karström, Vuollerim och agronom Hans Lindberg, Bollnäs. De övriga är professorna Tom Hobbs och Delia Grace Randolph, som är verksamma i USA respektive Storbritannien och Kenya. Årets hedersdoktorer uppmärksammas för insatser inom bland annat naturskydd, livsmedelssäkerhet, framtidens mat, miljövänligt växtskydd, viltförvaltning och jordbruksrådgivning. [caption id="attachment_22662" align="alignleft" width="300"] Veterinär Delia Grace Randolp är en av de sex hedersdoktorerna som SLU meddelat. Foto: ILRI/Dinish[/caption] Veterinär och professor för livsmedelssäkerhet Veterinär Delia Grace Randolph är professor i system för livsmedelssäkerhet vid University of Greenwich i Storbritannien och har under många år arbetat vid International Livestock Research Institute i Kenya. Hennes forskning är inriktad på informella marknader i Afrika och Asien, och hon har gjort omfattande insatser för att minska förekomsten av smittämnen och toxiner i framförallt animaliska livsmedel. Hon har ett gediget nätverk både inom akademin och FN-systemet och medverkar i internationellt arbete för att förbättra regelverk och beslutsunderlag för trygg livsmedelsförsörjning och förbättrad livsmedelssäkerhet och nutrition. Hennes expertkunskaper inom forskningsområdet ”one health”, om kopplingarna mellan djurhälsa, humanhälsa och ekosystemhälsa, har varit och är en viktig tillgång för flera forskare vid SLU. Läs mer om övriga här: Källa: SLU [post_title] => Nya hedersdoktorer hos SLU [post_excerpt] => Fyra av de sex personer som  har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år är verksamma i Sverige: VD Kenneth Alness, Knivsta; företagsledare Antonia Ax:son Johnson, Upplands Väsby; biolog Mats Karström, Vuollerim och agronom Hans Lindberg, Bollnäs. De övriga är professorna Tom Hobbs och Delia Grace Randolph, som är verksamma i USA respektive Storbritannien och Kenya. [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nya-hedersdoktorer-hos-slu [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-06-05 14:40:47 [post_modified_gmt] => 2024-06-05 12:40:47 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22661 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [6] => WP_Post Object ( [ID] => 22658 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-05-31 12:45:59 [post_date_gmt] => 2024-05-31 10:45:59 [post_content] => Livsmedelsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) föreslår ett nytt system för nationell insamling och lagring av information om dricksvattenförsörjning. Det framgår av ett pressmeddelande. Förslaget underlättar för dricksvattenleverantörer och ger samtidigt en samlad översiktsbild av dricksvattensituationen i Sverige, skriver Livsmedelsverket. I dag rapporterar dricksvattenleverantörer in information om råvatten och dricksvatten till flera olika myndigheter för olika ändamål. Nu föreslår Livsmedelsverket och Sveriges SGU en gemensam rapporteringsportal för nationell insamling och lagring av information om dricksvattenförsörjning. Det skulle förenkla rapporteringen och uppföljningen. - Det system som föreslås underlättar för dricksvattenleverantörerna. På köpet skapas också en bättre översiktsbild över dricksvattensituationen i Sverige. Det är även bra ur ett beredskapsperspektiv, särskilt med tanke på klimatförändringar och det rådande omvärldsläget, säger Åsa Kjellgren, enhetschef på Livsmedelsverket. Föreslaget är en del av en rapport som myndigheterna lämnat till regeringen. I rapporten presenteras även ett lagförslag som ska göra det obligatoriskt för dricksvattenleverantörerna att lämna information. Om förslaget antas kan informationen börja samlas in under 2027. Det gäller bland annat information om analyser av råvatten och dricksvatten. Informationen utgör också underlag för miljöbedömningar och ingår i de olika rapporteringar som Sverige ska göra till EU. Källa: Livsmedelsverket [post_title] => Livsmedelsverket och SGU vill ha nationell insamling av dricksvattendata [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => livsmedelsverket-och-sgu-vill-ha-nationell-insamling-av-dricksvattendata [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-31 12:45:59 [post_modified_gmt] => 2024-05-31 10:45:59 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22658 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [7] => WP_Post Object ( [ID] => 22655 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-05-31 08:57:18 [post_date_gmt] => 2024-05-31 06:57:18 [post_content] => Betesperioden kan innebära vissa faror för djuren, och om sommaren får SVA ofta samtal från veterinärer och djurägare. Myndigheten har därför sammanställt goda råd till djurägare om hur man beter sig vid torka samt hur man undviker förgiftningar och infektioner. Veterinärer uppmanas kontakta SVA för konsultation.   Torka under betesperioden kan få allvarliga konsekvenser för djurens hälsa och produktion. Jord med torrsprickor ökar risken för mjältbrand. – När det blir ont om mat ökar risken att djuren äter giftiga växter och drabbas av förgiftningar. Vid torka kan det bli aktuellt att importera foder och är det importerade fodret av god hygienisk kvalitet är risken för smitta låg. Men om ett dött djur råkat komma med i en foderbal blir situationen en annan, säger Ann Högberg, forskare på SVA. Hög temperatur kan ge betesdjuren värmestress. Mjölkkor kan få försämrad produktion, fruktsamhet och hälsa redan vid ganska måttligt förhöjda temperaturer. Goda råd vid torka som veterinärer kan ge till djurägare är att ta fram en plan för åtgärder, till exempel alternativa foder- och vattenkällor. Undvik giftiga växter genom att: Ta också fram en plan för åtgärder vid värmestress, till exempel hur djuren kan få tillgång till skugga på bete, kallt dricksvatten och avkylning med fläktar och duschar. Undvik om möjligt att ha djuren på bete under den varmaste tiden på dygnet. Vid torka ökar brandrisken. En lärdom från tidigare bränder är enligt tf statsveterinär Gittan Gröndahl är att det är viktigt att ha en plan för vart djuren kan flyttas – och hur. SVA har även sammanställt vetenskapligt baserade råd när det gäller giftiga växter i och vid beteshagar. Risken är störst vid foderbrist, då djuren kan äta giftiga växter som de normalt ratar eftersom de oftast smakar illa. Men det finns också giftiga växter som är smakliga. Torkning och ensilering kan ibland leda till att gifterna försvinner. Ibland kan foderkonservering leda till att den bittra smaken försvinner fast gifterna finns kvar. – Förgiftning av växter är troligen ovanliga, men eftersom de kan vara svåra att diagnosticera är osäkerheten stor. Ett exempel på en växt som är viktig att undvika är sprängört eftersom den är mycket giftig, säger Ann Högberg, forskare på SVA. Trädgårdsavfall som läggs in till betesdjuren kan också orsaka förgiftningar då trädgårdsväxter kan innehålla gifter och därför inte är lämpliga som foder. Betesperioden innebär oftast färre hälsorisker än stallperioden men trots det kan djuren bli sjuka även på bete. SVA ger därför också råd om hur får och nötkreatur ska slippa infektionssjukdomar orsakade av bakterier, parasiter och virus. Några infektioner som är vanligare bland får och nötkreatur på bete är de som sprids med fästingar, till exempel betesfeber (anaplasmos) och sommarsjuka (babesios). Förstagångsbetande unga djur kan drabbas av magtarmsjukdom orsakad av betesparasiter. För nötkreatur i åldern 6 – 24 månader kan frasbrand leda till allvarliga hälsokonsekvenser och lamm kan drabbas av gasbrand. – Både frasbrand och gasbrand orsakas av infektion med klostridiebakterier. Dessa infektioner drabbar oftast välväxta unga djur och leder ofta till döden, säger Ylva Persson, statsveterinär på SVA. Det finns också bakterier och virus som sprids med flugor och knott. Ett exempel är schmallenbergvirus som sprids med svidknott. Om dräktiga tackor och kor blir bitna av virusbärande svidknott kan det orsaka missbildningar hos foster. Flera sådana fall har nyligen konstaterats hos svenska lamm och kalvar. Råd som förebygger infektionssjukdomar på bete: Veterinärer uppmanas att kontakta SVA för konsultation. Länkar till mer info från SVA här Källa: SVA [post_title] => SVA: Så skyddas får, kor och hästar under betesperioden [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => sva-sa-skyddas-far-kor-och-hastar-under-betesperioden [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-31 08:57:18 [post_modified_gmt] => 2024-05-31 06:57:18 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22655 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [8] => WP_Post Object ( [ID] => 22650 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-05-30 09:25:10 [post_date_gmt] => 2024-05-30 07:25:10 [post_content] => Agria har fått in skadeanmälning från djurägare till kreatur som har dött efter knottangrepp. Det skriver företaget i ett pressmeddelande. Det handlar om flera djur  i Östergötland, men också om misstankar knottbett som dödsorsak hos avlidna kreatur i Uppsala och på Gotland. –Det är ovanligt att kreatur dör till följd av knottangrepp och nu är det flera år sedan vi hade liknande fall. Årets stora knottsvärmar orsakas troligen av den kraftiga nederbörden i delar av landet under våren, säger Rasmus Troedson, lantbruksexpert på Agria. Knott i stora svärmar kan bli livsfarliga för nötkreatur. Orsaken är den sammanlagda giftverkan av många knottbett som leder till en allvarlig överkänslighetsrekration.  Betten bildar en utbredd vätskefyllnad under huden på djurens rygg som orsakar en starkt förhöjd kroppstemperatur och akut cirkulationssvikt då blodtrycket och blodflödet sjunkit så mycket att blodet inte längre pumpas runt som normalt. Det kan leda till ett livsfarligt tillstånd för djuret. Vid plötsliga oväntade dödsfall bland kreatur på betet kan knott vara orsaken. I områden med mycket knott kan man råda djurägare att låta djuren gå på högt belägna betesmarker med stora öppna ytor där det blåser mycket. Djurägare kan också anpassa djurens utevistelse efter knottens dygnsrytm eller ta hjälp av knottavisande preparat. Källa: Agria   [post_title] => Kreatur dödat av knottsvärmar [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => kreatur-dodat-av-knottsvarmar [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-30 09:25:10 [post_modified_gmt] => 2024-05-30 07:25:10 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22650 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [9] => WP_Post Object ( [ID] => 22648 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-05-30 09:07:22 [post_date_gmt] => 2024-05-30 07:07:22 [post_content] => De nya föreskrifterna om jägares försäljning av små mängder vildsvin och kött av vildsvin försenas eftersom EU-kommissionen har synpunkter på förslaget. Förslaget behöver nu ses över innan nya föreskrifter kan beslutas. Det skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Livsmedelsverket anmälde tidigare i år ett förslag till nya föreskrifter till EU-kommissionen och övriga medlemsstater. Föreskrifterna, som är nationell lagstiftning, handlar om jägares försäljning av små mängder vildsvin och kött av vildsvin direkt till konsumenter och till lokala detaljhandelsanläggningar, det vill säga restauranger och butiker. EU-kommissionen har nu svarat och har framför allt invändningar när det gäller jägares möjligheter att kunna sälja vildsvin till restauranger och butiker i hela landet, samt hur många vildsvin de ska ha rätt att sälja. Sverige behöver nu svara kommissionen om hur vi vill gå vidare med detta. – Det är beklagligt att föreskrifterna försenas och därmed också jägarnas möjligheter att få avsättning för vildsvinen. Nu ska vi analysera svaret från EU-kommissionen och se vilka justeringar i föreskrifterna som vi behöver göra för att de ska kunna beslutas. Vi arbetar för att föreskrifterna ska kunna vara på plats i höst, säger Elin Häggqvist, chefsjurist vid Livsmedelsverket. Förslaget om försäljning av små mängder vildsvin och vildsvinskött är en del av det så kallade Vildsvinspaketet, som flera myndigheter arbetar med. Målet är att öka antalet vildsvin som kommer in i livsmedelskedjan. Det arbete som inte berörs av föreskrifterna fortsätter enligt plan. Jägare kan enligt nuvarande regler lämna vildsvin till vilthanteringsanläggningar eller äta köttet i det egna hushållet. Källa: Livsmedelsverket [post_title] => Nya regler om vildsvin försenas efter synpunkter från EU [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nya-regler-om-vildsvin-forsenas-efter-synpunkter-fran-eu [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-30 09:07:22 [post_modified_gmt] => 2024-05-30 07:07:22 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22648 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) ) [post_count] => 10 [current_post] => -1 [before_loop] => 1 [in_the_loop] => [post] => WP_Post Object ( [ID] => 22704 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-06-11 11:20:49 [post_date_gmt] => 2024-06-11 09:20:49 [post_content] =>

Landets mest kattäta kommun finns i Småland, medan flera kommuner från Norrbotten hamnar längst ner på listan. Det visar en undersökning av Kattly.se, som har sammanställt statistik från Jordbruksverket och SCB.

Totalt fanns det 423 000 registrerade katter och 278 000 registrerade kattägare i Sverige vid årsskiftet 2023/2024, enligt statistik från Jordbruksverket. Det innebär att genomsnittet för hela landet är 40 katter per 1000 invånare.

– Det faktiska antalet katter är sannolikt högre än vad statistiken visar. Från och med 1 januari 2023 ska varje katt vara ID-märkt och registrerad hos Jordbruksverket, men det är inte alla kattägare som känner till att man ska registrera sin katt, säger Joakim Flisberg, grundare av Kattly.se.

Småland sticker ut

Sammanställning  visar att landets mest kattälskande kommun finns i södra Sverige – i småländska Torsås fanns det 84 katter per 1000 invånare. Strax bakom finns Lekeberg (Örebro län) och Heby (Uppsala län), båda hade drygt 82 katter per 1000 invånare. Av landets län hamnar Gotland i topp med 74,9 katter per 1000 invånare.

I botten av listan finns två kommuner från Norrbotten – Kiruna och Pajala. Där fanns det endast 14,1 och 15,5 katter per 1000 invånare. Norrbottens län hade den näst lägsta siffran (27,0), bara Stockholms län (26,3) hade färre katter sett till antalet invånare.

Katternas snitt för hela landet var 40,1 katter per 1000 invånare. Jämfört med antalet hundar är det en låg siffra. Vid årsskiftet fanns det 106,4 hundar per 1000 invånare, enligt statistiken från Jordbruksverket.

Läs mer hos Kattly.se

[post_title] => Här är Sveriges mest kattälskande kommuner [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => har-ar-sveriges-mest-kattalskande-kommuner [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-06-11 11:20:49 [post_modified_gmt] => 2024-06-11 09:20:49 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22704 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [comment_count] => 0 [current_comment] => -1 [found_posts] => 3106 [max_num_pages] => 311 [max_num_comment_pages] => 0 [is_single] => [is_preview] => [is_page] => [is_archive] => [is_date] => [is_year] => [is_month] => [is_day] => [is_time] => [is_author] => [is_category] => [is_tag] => [is_tax] => [is_search] => [is_feed] => [is_comment_feed] => [is_trackback] => [is_home] => 1 [is_privacy_policy] => [is_404] => [is_embed] => [is_paged] => [is_admin] => [is_attachment] => [is_singular] => [is_robots] => [is_favicon] => [is_posts_page] => [is_post_type_archive] => [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d [query_vars_changed:WP_Query:private] => [thumbnails_cached] => [allow_query_attachment_by_filename:protected] => [stopwords:WP_Query:private] => [compat_fields:WP_Query:private] => Array ( [0] => query_vars_hash [1] => query_vars_changed ) [compat_methods:WP_Query:private] => Array ( [0] => init_query_flags [1] => parse_tax_query ) )
Här är Sveriges mest kattälskande kommuner Landets mest kattäta kommun finns i Småland. Foto: Adobe Stock

Här är Sveriges mest kattälskande kommuner

Landets mest kattäta kommun finns i Småland, medan flera kommuner från Norrbotten hamnar längst ner på listan. Det visar en undersökning av Kattly.se, som har sammanställt statistik från Jordbruksverket och SCB....

Flera restriktioner tas bort i området som drabbats av afrikansk svinpest Nu häver Jordbruksverket de flesta restriktionerna i området i Västmanland som drabbats av afrikansk svinpest. Foto: Adobe Stock

Flera restriktioner tas bort i området som drabbats av afrikansk svinpest

Jordbruksverket häver de flesta restriktionerna i området i Västmanland som drabbats av afrikansk svinpest. Till exempel blir alla slags skogsbruksåtgärder tillåtna i hela den smittade zonen. Som grund för lättnaderna...

Välkänd hundcoach till Petson Välkände hundcoachen Fredrik Steen blir en del av Petson.

Välkänd hundcoach till Petson

Det startade i ett samarbete kring att utbilda djurägare, och tycke uppstod. Nu väljer hundprofilen Fredrik Steen att gå in i den nystartade försäkringsförmedlaren Petson. Fredrik Steen är hundtränare, föreläsare...

Många hästplatser saknas i Jordbruksverkets register – försvårar arbetet att stoppa smittsamma sjukdomar Trots att det är tre år sedan som nya regler började gälla, saknas fortfarande många platser som håller hästar i Jordbruksverkets register. Foto: Adobe Stock

Många hästplatser saknas i Jordbruksverkets register – försvårar arbetet att stoppa smittsamma sjukdomar

Trots att det är tre år sedan som nya regler började gälla, saknas fortfarande många platser som håller hästar i Jordbruksverkets register. Det försvårar möjligheten att snabbt få bukt med allvarliga smittsamma sjukdomar. Jordbruksverket uppmanar nu därför alla som ännu inte gjort det att fylla i sina uppgifter i anläggningsregistret.

Agria hittar nya samarbeten för en hållbar djursjukvård Målet med Agrias samarbete med utvalda kliniker är att skapa långsiktigt hållbara kostnader och förutsättningar för en fortsatt bra djurhälsa. Bild: Agria

Agria hittar nya samarbeten för en hållbar djursjukvård

I dagsläget har Agria en överenskommelse med 135 utvalda kliniker över hela landet om att vara del i arbetet att följa djurägare hela vägen när djuret mår dåligt, från första kontakten med Agria till besök på en veterinärklinik. Det handlar om både större och mindre kliniker, bland annat ingår 45 av Distriktsveterinärernas fysiska kliniker.

Nya hedersdoktorer hos SLU Veterinär Delia Grace Randolp är en av de sex hedersdoktorerna som SLU meddelat. Foto: ILRI/Dinish

Nya hedersdoktorer hos SLU

Fyra av de sex personer som  har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år är verksamma i Sverige: VD Kenneth Alness, Knivsta; företagsledare Antonia Ax:son Johnson, Upplands Väsby; biolog Mats Karström, Vuollerim och agronom Hans Lindberg, Bollnäs. De övriga är professorna Tom Hobbs och Delia Grace Randolph, som är verksamma i USA respektive Storbritannien och Kenya.

Livsmedelsverket och SGU vill ha nationell insamling av dricksvattendata

Livsmedelsverket och SGU vill ha nationell insamling av dricksvattendata

Livsmedelsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) föreslår ett nytt system för nationell insamling och lagring av information om dricksvattenförsörjning. Det framgår av ett pressmeddelande. Förslaget underlättar för dricksvattenleverantörer och ger...

SVA: Så skyddas får, kor och hästar under betesperioden

SVA: Så skyddas får, kor och hästar under betesperioden

Betesperioden kan innebära vissa faror för djuren, och om sommaren får SVA ofta samtal från veterinärer och djurägare. Myndigheten har därför sammanställt goda råd till djurägare om hur man beter...

Kreatur dödat av knottsvärmar Bilden är en genrebild

Kreatur dödat av knottsvärmar

Agria har fått in skadeanmälning från djurägare till kreatur som har dött efter knottangrepp. Det skriver företaget i ett pressmeddelande. Det handlar om flera djur  i Östergötland, men också om...

Nya regler om vildsvin försenas efter synpunkter från EU

Nya regler om vildsvin försenas efter synpunkter från EU

De nya föreskrifterna om jägares försäljning av små mängder vildsvin och kött av vildsvin försenas eftersom EU-kommissionen har synpunkter på förslaget. Förslaget behöver nu ses över innan nya föreskrifter kan...