WP_Query Object
(
[query] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
)
[query_vars] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
[error] =>
[m] =>
[p] => 0
[post_parent] =>
[subpost] =>
[subpost_id] =>
[attachment] =>
[attachment_id] => 0
[name] =>
[pagename] =>
[page_id] => 0
[second] =>
[minute] =>
[hour] =>
[day] => 0
[monthnum] => 0
[year] => 0
[w] => 0
[category_name] =>
[tag] =>
[cat] =>
[tag_id] =>
[author] =>
[author_name] =>
[feed] =>
[tb] =>
[paged] => 0
[meta_key] =>
[meta_value] =>
[preview] =>
[s] =>
[sentence] =>
[title] =>
[fields] => all
[menu_order] =>
[embed] =>
[category__in] => Array
(
)
[category__not_in] => Array
(
)
[category__and] => Array
(
)
[post__in] => Array
(
)
[post__not_in] => Array
(
)
[post_name__in] => Array
(
)
[tag__in] => Array
(
)
[tag__not_in] => Array
(
)
[tag__and] => Array
(
)
[tag_slug__in] => Array
(
)
[tag_slug__and] => Array
(
)
[post_parent__in] => Array
(
)
[post_parent__not_in] => Array
(
)
[author__in] => Array
(
)
[author__not_in] => Array
(
)
[search_columns] => Array
(
)
[ignore_sticky_posts] =>
[suppress_filters] =>
[cache_results] => 1
[update_post_term_cache] => 1
[update_menu_item_cache] =>
[lazy_load_term_meta] => 1
[update_post_meta_cache] => 1
[nopaging] =>
[comments_per_page] => 50
[no_found_rows] =>
[order] => DESC
)
[tax_query] => WP_Tax_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] => AND
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[queried_terms] => Array
(
)
[primary_table] => wp_posts
[primary_id_column] => ID
)
[meta_query] => WP_Meta_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] =>
[meta_table] =>
[meta_id_column] =>
[primary_table] =>
[primary_id_column] =>
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[clauses:protected] => Array
(
)
[has_or_relation:protected] =>
)
[date_query] =>
[request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS wp_posts.ID
FROM wp_posts
WHERE 1=1 AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
ORDER BY wp_posts.post_date DESC
LIMIT 2, 10
[posts] => Array
(
[0] => WP_Post Object
(
[ID] => 24841
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-21 13:10:21
[post_date_gmt] => 2025-05-21 11:10:21
[post_content] => Anette Graf har över 25 års erfarenhet inom veterinärmedicin, affärsutveckling och ledarskap vilket hon kombinerar med ett genuint engagemang för hästen och hållbar utveckling inom hästnäringen - skriver i SWB när de presenterar sin organisationens tillträdande vd.
– I rollen som vd för SWB ser jag en möjlighet att vara med och förbereda framtidens hästar. Ridning är en folksport i Sverige, vilket innebär att vi både behöver ridhästar för bredden och toppindivider för elitryttarna. Jag vill fortsätta bygga broar mellan uppfödare, ryttare, unghästutbildare och hästägare – så att varje uppfödd häst får rätt förutsättningar, säger Anette Graf.
Internationellt engagemang
Anette Graf är född och uppvuxen i Hudiksvall. Hon är utbildad veterinär vid Royal Veterinary College i London och har specialistkompetens inom hästens sjukdomar. Hon har arbetat kliniskt i över två decennier, med särskild inriktning på ortopedi, rehabilitering och ultraljudsdiagnostik – och har erfarenhet av både ridhästar, ponnyer och travhästar.
Närmast kommer Anette från rollen som specialistkonsult vid Agria Djurförsäkringar, där hon arbetat med försäkringsmedicinska frågor inom hästsektorn. Hon har även varit verksam inom utbildningssektorn för djurens hälso- och sjukvård.
På europeisk nivå är hon sedan 2021 vice-president i FEEVA (Federation of European Equine Veterinary Associations) samt ordförande i dess Equine Welfare Working Group. Hon är en aktiv röst i frågor som rör hästvälfärd och hästens roll i sport, och flitigt anlitad som föreläsare och moderator vid kurser och kongresser i både Sverige och internationellt.
– Vi är mycket glada över att välkomna Anette som ny vd. Hennes samarbetsinriktade ledarskap, djupa sakkunskap och goda kännedom om branschen blir viktiga tillgångar i SWB:s fortsatta utveckling. Med stark förankring i hästnäringen, analytisk förmåga och stort intresse för samverkan ser vi fram emot att tillsammans ta nästa steg för svensk varmblodsavel, kommenterar Pär Eriksson, ledamot i SWB:s styrelse.
Stark förankring i hästlivet
Anette Graf bor i dag på en hästgård i Kvibille utanför Halmstad tillsammans med sin man, flera hästar, två katter och hunden Sune – en energisk och som hon påstår ”helgalen” Jack Russell. På egna uppfödningen Jefferson (SWB) (f. 2010, valack, e. Rosevelt u. F-Roxane – Quattro B) tränar och tävlar Anette dressyr på medelsvår B-nivå och uppskattar lika mycket en runda i skogen som en dag på tävlingsbanan.
– Det känns som att jag kommer till ett dukat bord, där mycket redan är i gång – och det finns mycket jag ser fram emot att fortsätta utveckla, säger Anette Graf. Jag skulle säga att min styrka ligger i att kunna lyssna in, fatta beslut med mod och skapa tydliga riktningar framåt.
– Jag kommer själv från Hudiksvall och vet hur viktig närvaron av SWB är för uppfödare i hela landet. Det finns många fördelar med att föda upp hästar även i norra Sverige, och det är en fråga jag vill lyfta fram i mitt arbete.
Anette Graf tillträder som vd för SWB från 1 september 2025.
Källa: SWB
[post_title] => Anette Graf tar över vd-rollen för SWB
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => anette-graf-tar-over-vd-rollen-for-swb
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-21 13:10:21
[post_modified_gmt] => 2025-05-21 11:10:21
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24841
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[1] => WP_Post Object
(
[ID] => 24844
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-21 09:23:08
[post_date_gmt] => 2025-05-21 07:23:08
[post_content] => Med hjälp av allmänheten ska forskningsprojektet Myggkartan ge en bättre uppfattning om var olika stickmyggor finns i Sverige. Kartläggningen kan användas för att göra bättre analyser av risker för spridning av myggburna sjukdomar.
Myggkartan är ett forskningsprojekt där Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och SLU Artdatabanken vill att människor skickar in stickmyggor som de hittar i sin närhet. Sverige är ett stort land och det är inte möjligt att ha anställd personal för att sätta ut myggfällor och tömma dem regelbundet.
– Vi är särskilt intresserade av att kartlägga de myggor som finns där människor finns. Det är de myggorna som medför störst risk för smittspridning. Kan vi få in myggor från hela Sverige får vi en bra geografisk täckning över var olika arter lever. Eftersom långa dataserier är viktiga vill vi få infrasstrukturen på plats så vi kan börja insamlingen redan nu i sommar, säger Tobias Lilja, forskare på SVA.
Från och med 20 maj är sidan för rapportering av stickmyggor öppen på Artportalen. På SVA:s webbsida Myggkartan finns en film om hur mygg fångas utan att de skadas och hur man ser till att den är död innan den skickas.
Klimatförändringar driver på spridning av mygg
De senaste decennierna har olika myggarter spridit sig norrut i Europa på grund av att klimatförändringen ger dem gynnsamma förutsättningar med kortare och varmare vintrar. Det gäller både inhemska arter och så kallade invasiva arter. För två år sedan gjorde SVA de första fynden av asiatisk tigermygga i landet, och det här är en utveckling som kommer att fortsätta.
– Under senare år har vi sett hur myggburna sjukdomar som West Nile virus och usutuvirus har spridit sig norrut. Det är bara en tidsfråga innan de dyker upp i Sverige. Vissa myggarter är bättre på att sprida de här virusen mellan fåglar, andra arter är bra på att sprida dem från fåglar till människor. Ju mer vi vet om var de olika myggarterna finns desto bättre kan vi förutsäga risken för spridning av myggburna smittor, säger Anders Lindström, forskare på SVA.
I Tyskland har man haft ett liknande projekt sedan 2012 med mycket gott resultat.
Film: skicka myggan oskadd till SVA
Eftersom det är svårt att utan erfarenhet artbestämma stickmyggor så måste SVA göra artbestämningen. När en mygga fångats ska fyndet rapporteras i Artportalen och det behövs inget konto. Rapportören får ett nummer som kuvertet ska märkas med. När myggan är artbestämd registrerar SVA arten i Artportalen och rapportören får ett mejl om vilken art det var.
På SVA:s webbsida Myggkartan finns en film där Anders Lindström visar hur du fångar myggor utan att krossa dem och hur du ser till att den är död innan du skickar den.
Från Artportalen kan SVA:s forskare, och andra, göra analyser på alla fynd av myggor. SVA:s myggfynd från insamlingsprojekt sedan 15 år kommer bidra med långa serier av data.
Artportalen har skapat en särskild ingång för att rapportera mygg som redan är igång. Hela infrastrukturen blir klar under 2025. SVA och Artportalen får sammanlagt 425 000 kronor i finansiering.
Källa: SVA
[post_title] => Kartlägger stickmyggor med allmänhetens hjälp
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => kartlagger-stickmyggor-med-allmanhetens-hjalp
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-21 09:23:08
[post_modified_gmt] => 2025-05-21 07:23:08
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24844
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[2] => WP_Post Object
(
[ID] => 24836
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-20 13:56:55
[post_date_gmt] => 2025-05-20 11:56:55
[post_content] => Blåtungevirus serotyp 3 (BTV-3) upptäcktes för första gången i Sverige i september 2024 och har sedan dess spridits snabbt bland nötkreatur och får. För att bromsa smittan och minska påverkan på djurhälsan startar nu ett forskningsprojekt med målet att samla in viktig kunskap direkt från fält – medan utbrottet fortfarande pågår.
Projektet, som finansieras genom Stiftelsen Lantbruksforsknings akututlysning, syftar till att säkra prover och information från det pågående utbrottet innan viktig kunskap går förlorad. När djuren väl blivit immuna – genom naturlig infektion eller vaccinering – blir det nämligen svårt att spåra hur viruset sprids och påverkar djurhälsan.
Spridning, effekter på fertilitet och djurhälsa
Forskarna kommer också att undersöka hur svidknotten, som sprider viruset, beter sig under vintern – en faktor som kan påverka både smittspridning och framtida bekämpningsstrategier. Prover från PCR-positiva djur och missbildade kalvar kommer att analyseras för att ta reda på hur länge smittan kan ligga kvar i djurkroppen.
Forskarteamet förväntar sig att kunna få svar på flera frågor om smittspridningen och dess effekter på fertilitet, djurhälsa och produktion.
– Till exempel hoppas vi få svar på virusets effekter på fertiliteten hos köttdjur, både tjurar och kor. De tragiska fall av missbildade kalvar som har setts under våren visar på vikten av sådana studier för att få mer kunskap om hur viruset påverkar fostren, säger Jonas Johansson Wensman, veterinär och universitetslektor i veterinärmedicinsk virologi på SLU och ansvarig för forskningen.
Bättre smittskydd och rådgivning
Målet är att ta fram ny kunskap som kan förbättra smittskydd, rådgivning och Sveriges beredskap vid både nuvarande och framtida utbrott av blåtungevirus och andra vektorburna sjukdomar. Projektet sker i nära samarbete mellan universitet, myndigheter och lantbruksnäringen.
– Vi kommer kunna ge bättre och kunskapsbaserade underlag för beslutsfattande, det gäller beslut som lantbrukaren tar direkt på gården, men även beslut som tas av myndigheter och rådgivande organisationer i arbetet med att bekämpa sjukdomen, säger Jonas Johansson Wensman.
Det är viktigt med kunskapsinsamling som gäller just de svenska förhållandena, eftersom det finns vissa skillnader i virusets effekter mellan länder.
– Det här är ett viktigt steg för att skydda svenska djurbesättningar, både nu och vid framtida utbrott. Resultaten kommer att ge bättre underlag för rådgivning, smittskydd och beredskap i hela lantbrukssektorn, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning.
Om projektet:
[post_title] => Data från blåtungeutbrottet ska säkras med snabbinsats
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => data-fran-blatungeutbrottet-ska-sakras-med-snabbinsats
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-20 13:56:55
[post_modified_gmt] => 2025-05-20 11:56:55
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24836
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[3] => WP_Post Object
(
[ID] => 24830
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-20 08:15:06
[post_date_gmt] => 2025-05-20 06:15:06
[post_content] => Den negativa trenden med fler hundar som behöver hjälp till vård och omplacering ser ut att fortsätta under 2025. Hundstallet beräknar att ta emot cirka 1500 hundar under året, jämfört med förra året då nära 1000 hundar kom till Hundstallet.
Det finns olika skäl till att en hund kommer in till Hundstallet, det kan vara vanvård, ekonomiska svårigheter eller hittehundar. Alla kan vara med och bidra till hundarna genom att vara med i Agria hundpromenad.
– Jag är stolt och glad över att vi kan bidra till Hundstallets fina verksamhet för tionde året i rad och särskild nu när behovet är större än vanligt. Alla hundar är värda ett tryggt och kärleksfullt hem, säger Patrik Olsson, Sverigechef för Agria.
Varje hund i promenaden räknas
Mellan den 23–25 maj är det dags för årets gemensamma hundpromenad till förmån för Hundstallets hundar. För varje hund som deltar skänker Agria tio kronor till Hundstallet och arbetet för att ge utsatta hundar en andra chans. Den fysiska hundpromenaden arrangeras vid Sjöhistoriska museet i Stockholm den 24 maj medan hundägare i hela landet kan delta via sociala medier under hela helgen.
– Detta insamlingsevent betyder väldigt mycket för oss och gör stor skillnad för hundar att få en andra chans i livet. Tack Agria för en viktig insamling som gör skillnad, säger Mia Williamson ansvarig för huvudpartnerskap & företagsevent på Hundstallet.
Hundstallet ser bland annat att de fått in allt fler hundar som kommer från så kallade djursamlare (läs artikel klicka här). Det är människor som samlar på djur, likt människor som samlar på saker. I vissa fall har det varit hushåll med över 100 hundar under samma tak. För att hjälpa så pass många hundar behöver de ekonomiskt stöd från givare och partners.
Källa: Agria
[post_title] => Agria arrangerar hundpromenad för utsatta hundar
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => agria-arrangerar-hundpromenad-for-utsatta-hundar
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-20 08:15:06
[post_modified_gmt] => 2025-05-20 06:15:06
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24830
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[4] => WP_Post Object
(
[ID] => 24825
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-19 15:39:39
[post_date_gmt] => 2025-05-19 13:39:39
[post_content] => Forskningsprojektet hos Linnèuniversitetet ska ge klarhet i den omdebatterade frågan om mjölkkors lagliga rätt till utevistelse på sommaren. Målet är att ta fram ett vetenskapligt underlag anpassat för svenska förhållanden, med fokus på både kornas välbefinnande och lantbrukarnas behov.
Sverige är det enda landet i världen där mjölkkor har laglig rätt att vistas utomhus på sommaren. Denna fråga har dock debatterats kraftigt de senaste åren. Kritiker menar att lagkravet innebär stora ekonomiska bördor för lantbrukare och potentiella negativa konsekvenser för djurens hälsa, och föreslår att beteskravet ska bli frivilligt. Förespråkare hävdar att utevistelse låter kor leva ut sina naturliga beteenden som att beta, socialisera och utforska öppna miljöer.
Vila på vetenskaplig grund
Nu inleder Linnéuniversitetet ett forskningsprojekt för att ge vetenskapliga svar om betydelsen av utevistelse för mjölkkor. Målet är att utveckla ett system för att bedöma både djurens upplevelser och kvaliteten på deras omgivningar, vilket ska göra det möjligt att förbättra djurvälfärden på vetenskaplig grund. Forskarna kommer bland annat kartlägga hälsotillståndet och levnadsförhållandena för mjölkkor över hela Sverige, hur de förändras över året, samt hur djurens hälsa och produktion hänger ihop med de utomhusmiljöer de vistas i.
– Sverige är världsledande när det gäller krav på betestillgång för mjölkkor, men nuvarande diskussioner om att lätta på dessa lagar väcker viktiga frågor. Vi ska ge vetenskapliga svar på effekterna av olika betesmetoder, för att göra det lättare att göra välgrundade beslut, säger Daiana de Oliveira, projektledare och professor i välfärd för lantbruksdjur vid Linnéuniversitetet.
I samverkan med branschen
Forskningen kommer bedrivas i nära samarbete med lantbrukare. Daiana de Oliveira ser projektet som en möjlighet att överbygga klyftor mellan forskare, lantbrukare och beslutsfattare genom samarbete.
– Vi hoppas kunna ge värdefulla insikter om de utmaningar som lantbrukare står inför. Forskningen kan identifiera var lantbrukare behöver mer resurser eller vägledning, säger hon.
Forskarna siktar på att ta fram ett standardiserat protokoll för att bedöma välfärden hos mjölkkor på bete, som är utformat för svenska förhållanden.
– Det är avgörande att vi arbetar tillsammans för att bygga en mer hållbar framtid för djur, miljö och människor, avslutar Daiana de Oliveira.
Om:
Forskningsprojektet ”Enhancing Dairy Cattle Welfare in Sweden: A Holistic Approach to Grazing Welfare” leds av Linnéuniversitetet, i samarbete med representanter från Sveriges lantbruksuniversitet, föreningen Växa, samt BOKU University i Österrike. Projektet har tilldelats drygt fem miljoner kronor i finansiering av Marie-Claire Cronstedts stiftelse.
Källa: Linnéuniversitetet
[post_title] => Utevistelse och mjölkkors välfärd utreds i nytt forskningsprojekt
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => utevistelse-och-mjolkkors-valfard-utreds-i-nytt-forskningsprojekt
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-19 15:39:39
[post_modified_gmt] => 2025-05-19 13:39:39
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24825
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[5] => WP_Post Object
(
[ID] => 24811
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-16 09:10:49
[post_date_gmt] => 2025-05-16 07:10:49
[post_content] => En färsk undersökning* bland hästägare visar att majoriteten låter sina hästar gå tillsammans med andra hästar i hagen. Endast nio procent säger bestämt nej till sällskap i hagen med hänvisning till oro för skador som det vanligaste skälet.
– Det går att minimera skaderisken genom att matcha hästar som trivs ihop samt att undvika konkurrerens om foder, vatten och utrymme, säger Anette Graf, hästveterinär på Agria.
En ny undersökning från Agria visar att 84 procent av hästägarna i Sverige låter sina hästar gå tillsammans med andra hästar för att uppfylla deras behov av social interaktion och ökad trygghet.
– Flocken utgör en betydande källa till trygghet för hästen. Ur ett välfärdsperspektiv är det helt avgörande att hästar får leva i flock och ha interaktioner med andra hästar för de att känna sig trygga och få utlopp för sina sociala behov, säger Anette Graf.
Ska erbjudas kontakt varje dag
Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska hästar erbjudas möjlighet till fysisk kontakt med andra hästar varje dag. Trots det säger nio procent av hästägarna i undersökningen bestämt nej till sällskap i hagen med hänvisning till oro för skador som det vanligaste skälet.
– Allvarligare skador från hagkompisar är ovanligt, men traumatiska skador från sparkar och bitskador kan inträffa. En stressad eller jagad häst kan också spränga staketet för att komma ut ur hagen, säger Anette Graf.
Innan hästarna släpps tillsammans för första gången bör de successivt få vänja sig med varandra för att förhindra bråk. Hästägarna bör övervaka hästarna i början för att snabb kunna agera om något går fel.
- Låt hästarna träffas och nosa på varandra, till exempel kan de stå uppstallade bredvid varandra, ridas ihop och gå sida vid sida i två hagar under en period, tipsar Anette Graf.
Spara energie - ett argument
En mindre andel hästägare, cirka 12 procent av dem som nekar hagkompis, väljer att hålla sina hästar ensamma för att spara energi till ridning och träning.
- Det finns inget belägg för att hästar som går ensamma skulle bli mer energiska. Tvärtom, så bygger hästar, som får gå tillsammans successivt upp styrka och kondition när de rör sig i hagen. Två eller helst flera hagkompisar uppmuntrar till naturlig rörelse samtidigt som de mår bättre mentalt och blir mer harmoniska, säger Anette Graf.
Bland de hästägare som låter sina hästar gå ensamma nämns också att hästen inte fungerar bra med andra hästar, eller att det helt enkelt inte finns några lämpliga stallkompisar att välja mellan. Även hingstar har behov av dagligt sällskap och social interaktion.
– Det finns så klart alltid undantag där skaderisken bedöms överhängande, hästar som på grund av oss människor, inte lärt sig det rätta sociala beteendet, men i de allra flesta fall går det att hitta lösningar. Även för hingstar, säger Anette Graf.
[post_title] => Hästägares skadeoro orsak bakom ensamma hästar i hagen
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => hastagares-skadeoro-orsak-bakom-ensamma-hastar-i-hagen
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-16 09:15:20
[post_modified_gmt] => 2025-05-16 07:15:20
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24811
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[6] => WP_Post Object
(
[ID] => 24802
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-15 14:40:24
[post_date_gmt] => 2025-05-15 12:40:24
[post_content] => I ett öppet brev uppmanar Djurskyddet Sverige Jordbruksverket och andra ansvariga myndigheter att ta sitt ansvar och säkerställa att de lagstiftningar som finns kring katter och hur de ska tas om hand faktiskt efterlevs. "Vi kan som ideella föreningar inte ta emot alla de katter som finns därute och det gör oss ont varje gång vi tvingas neka. Ni behöver se över reglerna igen eftersom det är tydligt att de inte fungerar.” Det skriver 31 av Djurskyddet Sveriges föreningar i ett öppet brev till Jordbruksverket.
Majoriteten av Djurskyddet Sveriges föreningar arbetar med att hjälpa hemlösa katter att hitta nya hem. Varje år omhändertar föreningarna ungefär 2500 katter.
Trots den nya lagen om obligatorisk id-märkning och registrering av katter och föreskrifter som säger att katter ska förhindras att föröka sig oplanerat, fortsätter katter att överges och oönskade kattungar fortsätter att födas.
Uppmanar myndigheter att ta sitt ansvar
– Vi ideella föreningar gör ett enormt arbete för att hantera det allvarliga djurskydds- och samhällsproblem som hemlösa katter utgör. Det är inte Länsstyrelsen eller Jordbruksverket som tar det praktiska ansvaret – det gör vi. Vi är därför djupt besvikna över att myndigheterna inte ser till att lagstiftningen efterlevs, vilket är den del av arbetet som vi saknar befogenhet att utföra, säger Karin Sundgren, ordförande i Djurskyddet Norra Halland.
Djurskyddet Sveriges föreningar kräver nu handling och uppmanar Jordbruksverket och andra ansvariga myndigheter att ta sitt ansvar och säkerställa att lagstiftningen faktiskt efterlevs. Endast med skärpta krav och tydlig tillsyn kan vi tillsammans skapa en långsiktig lösning och ge Sveriges katter den trygghet de förtjänar, skriver Djurskyddet i ett pressmeddelande.
Läs det öppna brevet på Djurskyddets hemsida, klicka här:
Källa: Djurskyddet
[post_title] => Fler hemlösa katter trots fler regler
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => fler-hemlosa-katter-trots-fler-regler
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-15 14:40:24
[post_modified_gmt] => 2025-05-15 12:40:24
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24802
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[7] => WP_Post Object
(
[ID] => 24798
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-15 08:18:56
[post_date_gmt] => 2025-05-15 06:18:56
[post_content] => Torsdagen den 15 maj tar landsbygdsminister Peter Kullgren emot Ukrainas jordbruks- och livsmedelsminister Vitalii Koval i Stockholm.
Under dagen kommer de bland annat träffas för ett bilateralt möte men också för att tillsammans göra ett verksamhetsbesök på en mjölkgård.
Under verksamhetsbesöket kommer ministrarna att få en rundtur och information om mjölkproduktion, djurvälfärd och hållbarhet.
[post_title] => Idag tar svenska landsbygdsministern emot Ukrainas motsvarighet
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => idag-tar-svenska-landsbygdsministern-emot-ukrainas-motsvarighet
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-15 08:18:56
[post_modified_gmt] => 2025-05-15 06:18:56
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24798
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[8] => WP_Post Object
(
[ID] => 24791
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-14 12:49:24
[post_date_gmt] => 2025-05-14 10:49:24
[post_content] => Hallå där Jenny Ter-Borch ni på Kruuse har en ny produkt som du visade upp på Vetadagarna – Calmdown en postoperativ knapp som finns för både hund och katt. Vill du berätta vad fördelen med knappen är?
– Ja! Det är så kul. Fördelarna är flera. Feromonknappen reagerar med luft till skillnad från andra produkter på marknaden som oftast behöver värme för att utsöndra feromon. Feromonet som används är också mycket effektivt. Forskning har visat att denna produkt, förutom feromoners vanliga effekt, även har pulssänkande effekt med i genomsnitt åtta procent. Placeringen av feromonknappen är nästa stora fördel. Eftersom den reagerar med luft har detta möjliggjort att vi kan placera den inuti en plastkrage. Kruuses kragar har för stansade hål för calmdownknappen. Använder man andra märken på plastkrage kan man köpa en speciell håltång från oss och göra hål med. Detta gör att du kan använda knappen i alla plastkragar på marknaden.
Hur länge håller effekten i sig?
– Effekten kvarstår i minst tio dagar. Detta är ungefär så länge som en hund eller katt brukar behöva bära krage. Kragen gör också att feromonerna stannar runt hundens eller kattens nos vart den än går när kragen är på vilket gör att man får optimal effekt hela tiden. Feromonet i knappen har omeldelbar effekt. Så fort hunden eller katten andas in fermonerna börjar de verka.
Var kan man köpa den lugnande knappen?
Du kan köpa den hos oss på Kruuse. Och det kommer fler produkter i serien längre fram med andra användningsområden.
[post_title] => ”Placeringen av feromonknappen är den stora fördelen”
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => placeringen-av-feromonknappen-ar-den-stora-fordelen
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-14 11:11:51
[post_modified_gmt] => 2025-05-14 09:11:51
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24791
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[9] => WP_Post Object
(
[ID] => 24787
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-14 10:40:28
[post_date_gmt] => 2025-05-14 08:40:28
[post_content] => För ekologiska mjölkbönder är betesdriften viktig, och en bra betesstrategi påverkar hela systemets effektivitet. När på dygnet korna får tillgång till nytt bete kan ha betydelse, eftersom både näringsinnehållet i gräset och kornas motivation att beta förändras under dagen, något som undersöks i en ny studie från SLU.
I en gårdsstudie undersöktes om tidpunkten för betestilldelning påverkar mjölkproduktionen och kornas beteende. Sextio mjölkkor, utrustade med sensorer för registrering av betes- och idisslingsbeteende, delades in i två grupper. Båda grupperna hade tillgång till bete dygnet runt, utom vid mjölkningen. Den ena gruppen fick nytt bete efter morgonmjölkningen, runt klockan sju, och den andra efter eftermiddagsmjölkningen, omkring klockan halv fem. Den skattade betestillgången var drygt 40 kilogram torrsubstans per ko och dag.
Nytt bete på eftermiddagen var fördelaktigt
Resultaten visar att korna som fick nytt bete på eftermiddagen tillbringade mer tid med att beta och mindre tid med att idissla jämfört med korna som fick nytt bete på morgonen. Dessutom producerade eftermiddagsgruppen mer energikorrigerad mjölk (ECM) per dag. Trots att båda grupperna fick lika mycket bete, resulterade tilldelningen av nytt bete på eftermiddagen i högre mjölkproduktion.
Genom att anpassa betessystemet efter kornas naturliga beteendemönster kan man öka effektiviteten i betesbaserad mjölkproduktion. Det är ett bra exempel på hur en relativt liten förändring i driften kan leda till förbättrad produktivitet.
Läs artikel genom att klicka här:
Källa: SLU
[post_title] => Mjölkproduktionen påverkas av tidpunkten för nytt bete
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => mjolkproduktionen-paverkas-av-tidpunkten-for-nytt-bete
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-14 10:40:28
[post_modified_gmt] => 2025-05-14 08:40:28
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24787
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
)
[post_count] => 10
[current_post] => -1
[before_loop] => 1
[in_the_loop] =>
[post] => WP_Post Object
(
[ID] => 24841
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-21 13:10:21
[post_date_gmt] => 2025-05-21 11:10:21
[post_content] => Anette Graf har över 25 års erfarenhet inom veterinärmedicin, affärsutveckling och ledarskap vilket hon kombinerar med ett genuint engagemang för hästen och hållbar utveckling inom hästnäringen - skriver i SWB när de presenterar sin organisationens tillträdande vd.
– I rollen som vd för SWB ser jag en möjlighet att vara med och förbereda framtidens hästar. Ridning är en folksport i Sverige, vilket innebär att vi både behöver ridhästar för bredden och toppindivider för elitryttarna. Jag vill fortsätta bygga broar mellan uppfödare, ryttare, unghästutbildare och hästägare – så att varje uppfödd häst får rätt förutsättningar, säger Anette Graf.
Internationellt engagemang
Anette Graf är född och uppvuxen i Hudiksvall. Hon är utbildad veterinär vid Royal Veterinary College i London och har specialistkompetens inom hästens sjukdomar. Hon har arbetat kliniskt i över två decennier, med särskild inriktning på ortopedi, rehabilitering och ultraljudsdiagnostik – och har erfarenhet av både ridhästar, ponnyer och travhästar.
Närmast kommer Anette från rollen som specialistkonsult vid Agria Djurförsäkringar, där hon arbetat med försäkringsmedicinska frågor inom hästsektorn. Hon har även varit verksam inom utbildningssektorn för djurens hälso- och sjukvård.
På europeisk nivå är hon sedan 2021 vice-president i FEEVA (Federation of European Equine Veterinary Associations) samt ordförande i dess Equine Welfare Working Group. Hon är en aktiv röst i frågor som rör hästvälfärd och hästens roll i sport, och flitigt anlitad som föreläsare och moderator vid kurser och kongresser i både Sverige och internationellt.
– Vi är mycket glada över att välkomna Anette som ny vd. Hennes samarbetsinriktade ledarskap, djupa sakkunskap och goda kännedom om branschen blir viktiga tillgångar i SWB:s fortsatta utveckling. Med stark förankring i hästnäringen, analytisk förmåga och stort intresse för samverkan ser vi fram emot att tillsammans ta nästa steg för svensk varmblodsavel, kommenterar Pär Eriksson, ledamot i SWB:s styrelse.
Stark förankring i hästlivet
Anette Graf bor i dag på en hästgård i Kvibille utanför Halmstad tillsammans med sin man, flera hästar, två katter och hunden Sune – en energisk och som hon påstår ”helgalen” Jack Russell. På egna uppfödningen Jefferson (SWB) (f. 2010, valack, e. Rosevelt u. F-Roxane – Quattro B) tränar och tävlar Anette dressyr på medelsvår B-nivå och uppskattar lika mycket en runda i skogen som en dag på tävlingsbanan.
– Det känns som att jag kommer till ett dukat bord, där mycket redan är i gång – och det finns mycket jag ser fram emot att fortsätta utveckla, säger Anette Graf. Jag skulle säga att min styrka ligger i att kunna lyssna in, fatta beslut med mod och skapa tydliga riktningar framåt.
– Jag kommer själv från Hudiksvall och vet hur viktig närvaron av SWB är för uppfödare i hela landet. Det finns många fördelar med att föda upp hästar även i norra Sverige, och det är en fråga jag vill lyfta fram i mitt arbete.
Anette Graf tillträder som vd för SWB från 1 september 2025.
Källa: SWB
[post_title] => Anette Graf tar över vd-rollen för SWB
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => anette-graf-tar-over-vd-rollen-for-swb
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-21 13:10:21
[post_modified_gmt] => 2025-05-21 11:10:21
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24841
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[comment_count] => 0
[current_comment] => -1
[found_posts] => 3469
[max_num_pages] => 347
[max_num_comment_pages] => 0
[is_single] =>
[is_preview] =>
[is_page] =>
[is_archive] =>
[is_date] =>
[is_year] =>
[is_month] =>
[is_day] =>
[is_time] =>
[is_author] =>
[is_category] =>
[is_tag] =>
[is_tax] =>
[is_search] =>
[is_feed] =>
[is_comment_feed] =>
[is_trackback] =>
[is_home] => 1
[is_privacy_policy] =>
[is_404] =>
[is_embed] =>
[is_paged] =>
[is_admin] =>
[is_attachment] =>
[is_singular] =>
[is_robots] =>
[is_favicon] =>
[is_posts_page] =>
[is_post_type_archive] =>
[query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
[query_vars_changed:WP_Query:private] =>
[thumbnails_cached] =>
[allow_query_attachment_by_filename:protected] =>
[stopwords:WP_Query:private] =>
[compat_fields:WP_Query:private] => Array
(
[0] => query_vars_hash
[1] => query_vars_changed
)
[compat_methods:WP_Query:private] => Array
(
[0] => init_query_flags
[1] => parse_tax_query
)
[query_cache_key:WP_Query:private] => wp_query:45236a7c14d2da31e8765687a15f46c5:0.10613300 1748057358
)
SWB rekryterar veterinärprofilen Anette Graf till vd-posten. Foto: Carl Fredrik Graf
Kyrkogårdsmyggan är en mygga som är ny i Sverige, den finns ofta vid kyrkogårdar där den kan lägga ägg i vaserna på gravarna. Foto: Anders Lindström/SVA
Data från blåtungevirusutbrottet ska säkras snabbt för att samla kunskap och bromsa smittan. Foto: Stiftelsen Lantbruksforskning
Agria arrangerar hundpromenad för utsatta hundar för tionde året. Delta via sociala medier eller i Stockholm. Foto: Adobe Stock
Vi ska ge vetenskapliga svar på effekterna av olika betesmetoder, för att göra det lättare att göra välgrundade beslut, säger Daiana de Oliveira, projektledare och professor i välfärd för lantbruksdjur vid Linnéuniversitetet. Foto: Joakim Palmqvist, Linnéuniversitetet
Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska hästar erbjudas möjlighet till fysisk kontakt med andra hästar varje dag. Foto: Mostphotos/Allan Wallberg
Djurskyddet skriver ett öppet brev till Jordbruksverket. Foto: Adobe Stock
Peter Kullgren tar emot Ukrainas motsvarighet för ett bilateralt möte i Stockholm. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Jenny Ter-Borch berättar om den nya feromknappen som Kruuse lanserade under Vetadagrna. Foto: Jenny Persson
Forskare vid SLU har undersökt om tidpunkten för betestilldening påverkar mjölkproduktionen. Bild: Adobe Stock