Öresunds Veterinärklinik Lund är sedan den 11 december 2024 en del av Anicura koncernen. Foto: Adobe Stock 17 januari 2025

Öresunds Veterinärklinik Lund nu en del av Anicura

Öresunds Veterinärklinik Lund är sedan den 11 december 2024 en del av Anicura koncernen. Öresunds Veterinärklinik Lund öppnade 2016, det är en medelstor klinik med hög kompetens och modern utrustning,...

De tog hem utmärkelsen Herd of the year Kerstin Persson, Göran Berg, Matilda Persson-Berg, Emanuel Persson-Berg, Ragnar Ekelund på Arbelunda Sörgård. Foto: Växa 17 januari 2025

Herd of the year är utsedd – går till Arbelunda Sörgård

Arbelunda Sörgård, i Köpingsvik, Öland, ägs sedan 1990 av Kerstin Persson och Göran Berg och har alltid varit i framkant inom nötkreatursavel. Kerstin och Göran har ett brinnande intresse för...

Nyhetsbrev Sök

Mest lästa

10 januari 2025 - 1222

Hon vill att fler ska våga behandla föl

#equimed, Hästar, Utbildning

03 januari 2025 - 422

Nu vill SKK att även icke-SKK-hundar får krav på andningtest

#andingstest, #SKK, Djurskydd, Forskning, Hundar

27 december 2024 - 419

En tredjedel av landets hundar uppskattas vara skotträdda

#tips, Försäkringar, Hundar

23 december 2024 - 310

SLU får miljondonation för datadriven mjölk- och foderforskning

Finansiering, Forskning, Katter, Lantbrukets djur, SLU

Platsannonser

Are you our next veterinarian?

Distriktsveterinär till Tibro

Smådjursveterinär till Gotland

Vi söker smådjursveterinär till vår klinik i Svenljunga samt vår anläggning i Okome

Veterinär med brinnande intresse för sporthästar

Norra Djurakuten söker leg. djursjukskötare/djurvårdare

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => 
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24084
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-01-16 12:23:19
                    [post_date_gmt] => 2025-01-16 11:23:19
                    [post_content] => 
Många bönder har problem med vidsvin som böka upp åkrar. Men en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet visar att grisarna kan göra nytta – i brukade skogar. Där blir bökande en tillgång ur ett ekologiskt perspektiv, det ger fler växter chans att etablera sig och bidrar därmed till ökad biologisk mångfald.
I hårt brukade skogar, bestående av jämnåriga träd av samma sort, saknas ofta många växter som vanligt vis trivs skogen. I förlängningen innebär det även att det är platserna inte heller gynnar många djurarter. Det är här som vildsvinet kan göra en insats.
– Vildsvinen blir ekosystemsingenjörer. Genom att vända upp och ner på jorden ger de många växter, som annars skulle vara chanslösa att etablera sig, en möjlighet att slå rot. Det ger många positiva biologiska i skogar som vanligen har låga naturvärden, säger Evelina Augustsson, vars avhandling vid SLU ligger till grund för upptäckten.

Komplexa samband
I sin forskning har Evelina Augustsson märkt vildsvin med GPS-halsband på utfordringsställen vid SLU:s forskningsstation i Grimsö, Västmanland, för att kunna följa hur de rör sig i landskapet. På utfodringsplatserna har hon också inventerat växter för att se hur vildsvinen påverkar sin miljö. Deras bökande fördelar näringsämnen i marken och blottlägger jord där konkurrenssvaga växter får en chans.
–Vildsvinen ökade mångfalden av kärlväxter och ändrade artsammansättningen. Framför allt gynnade de ettåriga arter som är beroende av störning och arter som kan ligga länge som frön i jorden och vänta på rätt tillfälle, säger Evelina Augustsson.
En mer varierad flora gynnar exempelvis insekter och däggdjur som lever på och av växter. Samtidigt kan andra arter missgynnas. Evelina Augustssons studie visar att det växter som var ”oberoende av pollinering” gynnades av bökandet, vilket i sin tur kan påverka pollinerande insekter negativt.
– Det är komplext och kan variera på olika platser. Men det är helt klart så att vildsvinen kan vara en tillgång ur ett ekologiskt perspektiv. De har positiva effekter för floran något som kan vara särskilt viktigt i hårt brukade skogslandskap med låga naturvärden och få naturliga störningar, säger Evelina Augustsson.

Vildsvin och rådjur
Evelina Augustsson har även undersökt hur samspelet mellan rådjur och vildsvin när de möts vid utfordringsplatser. Studien bygger på unika förutsättningar vid Grimsö forskningsstation. Rådjur har övervakats sedan 1970-talet och vildsvin har återkommit på senare år, det första vildsvinet observerades i området år 2006, vilket har skapat ett naturligt experiment.
Rådjur och vildsvin träffas vid utfodringsplatser, både de som är riktade mot vildsvin och de som är avsedda för rådjur.
I studien undvek rådjur utfodringsplatser vissa tider när det var mycket vildsvin i området. De valde också utfodringsplatser där vildsvinen inte var lika aktiva.
– I vår studie handlar det om utfodringsplatser, vilket förstås är en artificiell situation. Poängen är att rådjuren kan ändra beteende när de konkurrerar med vildsvinen om en gemensam resurs och att det skulle kunna ske även om konkurrensen gäller något annat ätbart i landskapet som båda är intresserade av, säger Evelina Augustsson.
Att lägga ut mat till rådjuren är ett sätt att öka deras chanser att klara vintern, medan vildsvin matas för att avleda deras intresse för värdefull åkermark. Metoden är omdebatterad och Evelina Augustssons avhandling visar att det är tveksamt om det minskar skadorna samtidigt som det koncentrerar vildsvin i landskapet och lokalt kan förstärka vildsvinets påverkan på ekosystemet.
­­ – Utfordring som förvaltningsmetod bör användas försiktigt. Min studie gav inget stöd för att det fungerar men det kan vara annorlunda på andra platser, säger Evelina Augustsson.

Svinpest
Evelina Augustssons resultat från avhandlingen har redan använts i samband med utbrottet av Afrikansk svinpest i Västmanland. Området, som nu är friskförklarat, ligger nära SLU Grimsö forskningsstation.
– Jag har undersökt hur stora hemområden vildsvin har i ett område som liknar det som drabbades. Och de uppskattningarna var väldigt relevanta för att kunna bedöma hur snabbt svinpesten skulle kunna spridas. Forskning om vildsvinens hemområden kan komma till användning också vid framtida utbrott av olika sjukdomar, säger Evelina Augustsson.
Källa: SLU

 
                    [post_title] => Ny avhandling: Vildsvin hjälper till att öka mångfalden i brukade skogar
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => ny-avhandling-vildsvin-hjalper-till-att-oka-mangfalden-i-brukade-skogar
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-01-16 12:23:19
                    [post_modified_gmt] => 2025-01-16 11:23:19
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24084
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24080
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-01-15 11:32:00
                    [post_date_gmt] => 2025-01-15 10:32:00
                    [post_content] => På 21 procent av de grågäss som forskarna undersökt i en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Kristianstad högskola har hagel hittats i kroppen. Gässen har alltså träffats av hagel när de utsatts för jakt men inte dött av skadorna.
– Att var femte gås skadeskjutits är förstås en för hög siffra. I värsta fall finns det dessutom ett mörkertal. Vår studie fångar bara upp de gäss som överlever, det är möjligt att skadade gäss klarat sig en tid men sedan dött av sina skador. Det leder oundvikligen till ett behov av att öka medvetenheten och kunskapen hos de jägare som bedriver gåsjakt, säger Johan Månsson, forskare på SLU.
Grågäss jagas med hagelgevär för köttets skull, men också för att få ner populationen och minska skadorna på jordbruksgrödor.

Antalet grågäss har ökat kraftigt
Att träffas är smärtsamt för gässen och efter en tid kapslas haglen in i deras kroppar. Tidigare forskning ger inget entydig svar på hur stor påverkan de här skadorna har på gässen långsiktigt. Men beroende på var de träffas så kan de inkapslade haglen påverka gässens hälsa
De senaste decennierna har antalet grågäss ökat kraftigt på grund av ett intensivt jordbruk som erbjuder gässen mat året runt, minskad jakt och ett mildare klimat. När de betar på åkrarna kan skörden minska väsentligt och det kan också bli ett högt tryck på vegetationen i våtmarkerna.
– Det finns önskningar om att öka jakttrycket eftersom grågåspopulationen blivit väldigt stor, och vår studie är viktig eftersom den visar de problem som finns med jakten idag. Om lidandet inte ska öka så behöver antalet skadeskjutna gäss minska kraftigt, säger Johan Månsson.

Två hagel per fågel
Forskarna fångade grågäss på tre platser i Sverige: Örebro, Hudiksvall och Nyköping. De försåg gässen med ringar och sändare för att studera deras rörelser och undersökte hur jakten påverkar dem. Med hjälp av en portabel röntgen undersökte de gässen direkt efter fångsten för att se om de bar på hagel, och sedan släppte de dem fria.
Enligt resultaten bar 21 procent av de 176 röntgade gässen på inbäddade hagel, i genomsnitt två hagel per fågel. Det fanns dock regionala skillnader; frekvensen var dubbelt så hög i Nyköping och Örebro, cirka 25 procent, jämfört med Hudiksvall, där den var cirka 12 procent.
En utmaning med flyttfåglar är att det kan vara svårt att avgöra var de har blivit skadeskjutna. Populationerna i Hudiksvall, Örebro och Nyköping flyttar till ungefär samma platser i Tyskland och Nederländerna, vilket innebär att skillnaderna kan bero på lokala förhållanden.

Vill se tvärvetenskaplig forskning
– Vi kan bara spekulera kring vad skillnaderna beror på. Vi vet att det finns fler gäss och större problem med skador på grödorna i Örebro och Nyköping jämfört med Hudiksvall. Det skulle kunna  påverka jägarnas inställning till gässen. Här finns behov av tvärvetenskapliga studier om hur gäss uppfattas i olika regioner och erfarenheter från jägare, säger Johan Månsson.
Tidigare erfarenheter från till exempel Danmark har visat att informations- och utbildningskampanjer riktade till jägare kan få stort genomslag. Med andra ord går det sannolikt att minska problemet med skadskjutningar utan att jaktens effektivitet minskar. Förvaltningsmål att minska grågåspopulationer genom jakt behöver därmed inte hamna i konflikt med mål att minska skadskjutningar.
Studien genomfördes med stöd från the Marie-Clarie Cronstedts Stiftelse, Svenska Jägarförbundet och Naturvårdsverket

Källa: SLU
                    [post_title] => Var femte undersökt grågås skadeskjuten - enligt ny studie
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => var-femte-undersokt-gragas-skadeskjuten-enligt-ny-studie
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-01-15 11:32:00
                    [post_modified_gmt] => 2025-01-15 10:32:00
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24080
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24070
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-01-15 09:47:54
                    [post_date_gmt] => 2025-01-15 08:47:54
                    [post_content] => 
Trots vinter, kallt väder och det som benämns ”vektorfri säsong” har SVA under december och den första veckan i januari konstaterat enstaka prover från nötkreatur positiva för blåtungevirus serotyp 3 (BTV 3). Inga prover från får har varit positiva sedan början på november, det rapporterar Karl Ståhl, statsepizootol vid SVA.
Blåtungeviruset sprids vanligtvis via svidknott, som inte kan sprida smitta när temperaturen är under cirka 6 grader. Hos nötkreatur kan dock virusets arvsmassa finnas kvar i blodet upp till tre månader efter smittotillfället, vilket försvårar möjligheten att avgöra exakt när infektionen skett. Dessutom kan svidknott överleva inomhus under vintern och fortsätta sprida smitta i begränsad omfattning.

Kan överföras transplacentalt
Ett viktigt fynd är att viruset kan överföras transplacentalt från ko till kalv, vilket nu bekräftats i Sverige. En kalv född med virus i blodet har konstaterats, men dessa kalvar tillfrisknar och utgör ingen större risk för fortsatt smittspridning.
SVA förväntar sig en hög risk för smittspridning under 2025, främst på grund av infekterade svidknott som blåser in från Europa, där smittan är mer utbredd. Knottsäsongen 2025 kan bli mer intensiv och starta tidigare än 2024, beroende på faktorer som vaccination och naturlig immunitet i Europa. För att öka kunskapen om smittspridningen samlar SVA in data från drabbade besättningar genom enkäter, tankmjölksprover och undersökningar av antikroppar. Detta arbete ska ge djurägare bättre förutsättningar att hantera smittspridningen framöver.
Källa: SVA
                    [post_title] => Trots vinter har enstaka fall blåtunga serotyp 3 hos nötkreatur rapporterats
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => trots-vinter-har-enstaka-fall-blatunga-serotyp-3-hos-notkreatur-rapporterats
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-01-15 09:47:54
                    [post_modified_gmt] => 2025-01-15 08:47:54
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24070
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [3] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24065
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-01-14 09:38:21
                    [post_date_gmt] => 2025-01-14 08:38:21
                    [post_content] => 
Sedan den 1 januari 2023 är det obligatoriskt att registrera sin katt hos Jordbruksverket. Den 31 december 2024 fanns 527 561 katter registrerade. Antalet kattägare i registret uppgick till 345 962.
Under 2024 har totalt 116 723 katter blivit registrerade i Jordbruksverkets kattregister. I snitt innebär det drygt 300 registreringar per dag.
– Det är positivt att det hela tiden kommer in fler katter i registret, men utifrån hur många katter det trots allt beräknas finnas i Sverige, skulle vi gärna se en något snabbare tillströmning. Fler katter registrerades exempelvis under de två första veckorna när registret öppnade i januari 2023, än under hela 2024, säger Anders Elfström, avdelningschef på Jordbruksverket, som samtidigt betonar att det är ett långsiktigt arbete att få in alla katter i registret.

Huskatten är vanligast
En huskatt, eller bondkatt som de ibland kallas, är den vanligaste typen av katt som finns i registret och utgör 77 procent av alla registrerade katter. Utöver huskatt finns det 50 olika raser i registret.
Flest katter finns, enligt registret, i Västra Götaland och Sigge är, liksom tidigare, det vanligaste namnet totalt sett, medan Luna är vanligast bland årets nyregistreringar. 1 344 av de nyregistrerade katterna heter Luna, jämfört med 1 033 av de nyregistrerade som heter Sigge.

De fem vanligaste namnen i registret totalt

 	
Sigge (4 730)
 	
Doris (4 621)
 	
Luna (4 562)
 	
Simba (4 313)
 	
Elsa (3 736)

De fem vanligaste raserna

 	
Ragdoll (26 141)
 	
Maine Coon (14 055)
 	
Sibirisk katt (10 970)
 	
Norsk skogkatt (9 970)
 	
Brittisk korthår (8 623)

De fem länen med flest registrerade

 	
Västra Götaland (87 386)
 	
Stockholm (78 989)
 	
Skåne (69 851)
 	
Östergötland (27 191)
 	
Uppsala (23 920)

För att höja kattens status
Lagen om att katter ska vara id-märkta och registrerade hos Jordbruksverket trädde i kraft den 1 januari 2023 och infördes för att tydliggöra kattägarens ansvar och höja kattens status. När alla katter är märkta och registrerade blir det också lättare att återförena en bortsprungen katt med sin ägare samt att identifiera vilka katter som saknar ett hem och behöver tas omhand.
Källa: Jordbruksverket
                    [post_title] => 300 katter registredes dagligen under 2024
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => 300-katter-registredes-dagligen-under-2024
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-01-14 09:38:21
                    [post_modified_gmt] => 2025-01-14 08:38:21
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24065
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [4] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24060
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-01-13 13:30:50
                    [post_date_gmt] => 2025-01-13 12:30:50
                    [post_content] => 


Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, rapporterar att mul- och klövsjuka konstaterats på en mindre besättning med vattenbufflar i Tyskland. De tyska myndigheterna har vidtagit åtgärder för att bekämpa smittan och minska risken för vidare smittspridning.



En utredning genomförs för att ta reda på var smittan kan ha kommit ifrån och för att utreda om spridning kan ha skett från den smittade anläggningen. Det är ännu inte klarlagt var smittan kan ha kommit ifrån eller om fler anläggningar kan vara smittade.

– I nuläget är informationen begränsad, vi följer utvecklingen noga och Sverige är i direkt kontakt med tyska myndigheter. Tidig upptäckt av smitta är viktig för att begränsa eventuella utbrott och SVA vill påminna om att mul- och klövsjuka är en anmälningspliktig sjukdom och att djurägare uppmanas vara uppmärksamma på symptom på sjukdomen och i så fall kontaka veterinär, säger Maria Nöremark, biträdande statsepizootlog på SVA.
Mycket smittsamt virus
Mul- och klövsjuka är en allvarlig och smittsam virussjukdom, den drabbar inte människor men den drabbar klövbärande djur såsom kor, grisar får och getter men även vilda klövbärande djur. Djuren dör sällan direkt av sjukdomen men den ger smärtsamma blåsor, feber och allmänpåverkan.

Viruset är mycket smittsamt och kan spridas genom direktkontakt mellan djur, via djurprodukter, indirekt via tex redskap och transportfordon som varit i kontakt med smittade djur eller utsöndringar från dessa men smittan kan också spridas via vinden. Smittan förekommer på flera platser i världen men EU är fritt sedan många år, det senaste stora utbrottet inom Europa skedde 2001 då Storbritannien, Irland, Frankrike och Nederländerna drabbades. I Sverige har vi inte haft några utbrott av mul- och klövsjuka sedan sextiotalet.

Källa: SVA

Läs mer om symptom klicka här:




                    [post_title] => Mul- och klövsjuka konstaterad på vattenbuffel i Tyskland
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => mul-och-klovsjuka-konstaterad-pa-vattenbuffel-i-tyskland
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-01-13 13:30:50
                    [post_modified_gmt] => 2025-01-13 12:30:50
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24060
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [5] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24057
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-01-13 12:56:47
                    [post_date_gmt] => 2025-01-13 11:56:47
                    [post_content] => 
Agria och SKK forskningsfond fördelar 8, 3 miljoner kronor till fem nya forskningsprojekt samt åtta förlängda projekt för 2025.  Viktiga områden som virus som orsakar hjärninflammation hos hundar och människor, antibiotikaresistens samt smärtlindring vid katters kejsarsnitt kommer att belysas.
Av de nya projekten kommer tre att utföras vid Sveriges lantbruksuniversitet medan två av forskarna hör hemma vid Köpenhamns universitetet.
– Att motarbeta risken att människor smittas med allvarliga sjukdomar via sina husdjur och antibiotikaresistens står högt på samhällets agenda. Jag är stolt över att vi kan bidra till att skapa mer kunskap om viktiga områden för fler friska djur och som samtidigt gynnar humanhälsan, säger David Haak, vd i Agria.

Främja sällskapsdjurens hälsa
 
Agria och SKK forskningsfond ska främja forskning om sällskapsdjur inom områden som veterinärmedicin, genetik och etologi. Den kan även stötta projekt relaterade till sällskapsdjurens psykiska, sociala och ekonomiska betydelse för människan och samhället.
– Vi är stolta över att kunna göra en insats för forskningen kring hundhälsa och hundvälfärd i Sverige i samarbete med Agria. Att utveckla kunskapen kring hundars hälsa och mentalitet är något som alltid står högt upp på vår agenda, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.
Fem nya forskningsprojekten 2025:


 	
Infektion och antibiotikaresistens vid hornhinnesår hos sällskapsdjur i Sverige
Lena Ström, SLU, Sverige, 3-årigt projekt 

Syftet är att kartlägga vilka bakterier som orsakar smärtsam och synhotande infektiös ulcerativ keratit (infektion i hornhinnesår) hos hund, katt och kanin. 


 	
Encefalit hos hund – orsaker och sjukdomsmönster i den svenska hundpopulationen
Cecilia Ley, SLU, Sverige, 3-årigt projekt

Syftet med projektet är att utöka vår kunskap om virusinducerade sjukdomar i centrala nervsystemet (CNS) hos hundar och att identifiera vanliga sjukdomsmönster vid encefalit (hjärninflammation) hos hundar och människor. 


 	
Smärtbehandling av honkatter vid kejsarsnitt och laktation
Anneli Rydén, SLU, Sverige, 3-årigt projekt

Projektet syftar till att förbättra djurvälfärden för honkatter vid kejsarsnitt och laktation genom att identifiera effektiva och säkra smärtlindringsmetoder till kattmamman som i låg grad påverkar kattungarna. 


 	
Det genetiska avtrycket av höftledsdysplasi och vikt hos hundar
Maja Arendt, Köpenhamns universitet, Danmark, 2-årigt projekt.

Forskningsprojekt syftar till att utföra en djupgående analys av genetiska riskfaktorer associerade med utvecklingen av höftledsdysplasi hos hundar. 


 	
Effekten av hundens personlighetsbedömning på ägares attityder och beteende
Roi Mandel Biefer, Köpenhamns universitetet, Danmark, 1-årigt projekt.

Projektet syftar till att undersöka hur hundägare drar nytta av hundens mentalitetsbedömningar. Först studeras hur väl ägare förutsäger sin hunds beteende, och identifiera områden där ägare behöver mer information.
Källa: Agria
                    [post_title] => Hund- och kattforskning får 8,3 miljoner
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => hund-och-kattforskning-far-83-miljoner
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-01-13 12:56:47
                    [post_modified_gmt] => 2025-01-13 11:56:47
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24057
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [6] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24044
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-01-10 14:51:50
                    [post_date_gmt] => 2025-01-10 13:51:50
                    [post_content] => Hallå där Ursula Palm! Du driver Equimed sedan 1998 där du även håller kurser i fölsjukvård - ett område som ligger dig extra varmt om hjärtat - berätta varför kurser i fölsjukvård?
– Jag har haft ett omåttligt stort intresse för föl och fölmedicin sedan studietiden i Uppsala. Redan då upptäckte jag att många veterinärer kände en stor osäkerhet och till och med ovilja omkring att behandla sjuka föl. De beter sig inte som vanliga hästar varken när de är sjuka eller friska, de svarar inte på läkemedel på samma sätt som vuxna hästar och i värsta fall dör fölet innan man ens hann förstå varför den är sjuk.
– Jag brinner för att fölen ska överleva och i första hand behandlas i hemmiljö, vilket är bäst för dem, stoet och ägaren.
Nu har du arbetat i mer än 30 år med fölsjukvård - både på djursjukhus, stuteri och i ambulant praktik - och kurser i fölsjukdomar för hästägare har du arrangerat i över 20 år, men du har kurser som även vänder sig till veterinärer?
–  Kursen Praktisk fölsjukvård vänder sig till alla som vill behandla föl i första hand i fält men även på klinik. Kursen startade jag förra året, den fick ett varmt välkomnande och jag vet att flera som deltagit har kunnat rädda föl säsongen 2024 som troligen inte hade klarat sig om de inte hade kunnat behandlas i fält på grund av lång resväg till remissinstans.
Kursen är ESK-godkänd vill du berätta mer?

– Programmet är genomgånget och godkänt av examinationskommittén för specialistutbildning häst, som kurs att få tillgodoräkna sig i specialistprogrammet. Jag vill sprida min kunskap och erfarenhet och samtidigt avdramatisera och förenkla för att kollegor ska våga och vilja behandla föl.

När kör ni nästa gång?

– Nästa kurs går 13-14/3 i Helsingborg. Jag önskar särskilt att kollegor från norra delarna av landet ska komma, där det är orimliga avstånd till remissinstans. För det går faktiskt att rädda föl i fält. Dessutom är det roligt och så tillfredsställande med tacksamma djurägare.

                    [post_title] => Hon vill att fler ska våga behandla föl
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => hon-vill-att-fler-ska-vaga-behandla-fol
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-01-10 14:51:50
                    [post_modified_gmt] => 2025-01-10 13:51:50
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24044
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [7] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24046
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-01-10 11:56:02
                    [post_date_gmt] => 2025-01-10 10:56:02
                    [post_content] => 
Antalet registrerade valpar i Svenska Kennelklubben (SKK) fortsatte ned under 2024 men mot slutet av året kom tecken på ett trendbrott. I december var antalet nya valpar faktiskt högre än året innan.
Under helåret 2024 registrerades 41 434 valpar och importer i Svenska Kennelklubben, vilket var en nedgång med 7,5 procent jämfört med året innan. Jordbruksverket rapporterar en minskning med 8,2 procent i sitt obligatoriska register.
– Vi är dock försiktigt optimistiska inför framtiden mot bakgrund av att nedgången planade ut under hösten och att registreringssiffran för december var högre jämfört med samma månad 2023. Vi har också sett en ökad trafik till vår webbplats Köpahund.se, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.
Efter den stora ökningen av nyregistrerade hundar under pandemiåren har mycket fokus legat på att marknaden skulle vara mättad och på den allmänna ekonomiska situationen. I SKK:s uppfödarundersökning från sommaren 2024 nämnde uppfödarna dock ofta även situationen på utbudssidan. Många tidigarelade kullar under pandemin och hade därför tagit de kullar de på kort sikt planerat för. Brist på lämpliga tikar och behov av att meritera valpar som behållits, angavs därför ofta som skäl till att ta paus.
Totalt registrerade Svenska Kennelklubben valpar och importer av 336 olika hundraser under 2024.
De 20 populäraste hundraserna 2024, antal registrerade och jämförelse med 2023
1. Labrador retriever 2 805 (-5,2%)
2. Golden retriever 1 595 (-5,2%)
3. Tysk schäferhund 1 399 (-9,3%)
4. Jämthund 974 (-21,6%)
5. Cocker spaniel 965 (-8,4%)
6. Bichon havanais 895 (+5,4%)
7. Dansk-svensk gårdshund 840 (+8,5%)
8. Miniature american shepherd 799 (+13,5%)
9. Staffordshire bullterrier 753 (-21,9%)
10. Border collie 712 (-4,6%)
11. Shetland sheepdog 692 (-19,5%)
12. Finsk lapphund 672 (-2,8%)
13. Chihuahua, långhårig 617 (-1,3%)
14. Pudel, dvärg 613 (+8,7%)
15. Drever 595 (+0,2%)
16. Pudel, mellan 582 (-1,5%)
17. Engelsk springer spaniel 577 (+8,5%)
17. Flatcoated retriever 577 (-11,1%)
19. Jack russel terrier 549 (-0,9%)
20. Tax, normalstor strävhårig 543 (-17,7%)
Nio av de tio olika rasgrupperna backade. Undantaget utgjorde grupp 10 Vinthundar som i stället såg en liten ökning med 1,4 procent. Sett till mängden individer noterade italiensk vinthund och saluki de största ökningarna.
Källa: SKK
                    [post_title] => Färre valpar under 2024 men SKK anar en vändning
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => farre-valpar-under-2024-men-skk-anar-en-vandning
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-01-10 12:00:26
                    [post_modified_gmt] => 2025-01-10 11:00:26
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24046
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [8] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24034
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-01-09 13:56:07
                    [post_date_gmt] => 2025-01-09 12:56:07
                    [post_content] => 
Utrustade med GPS-halsband och fällor tar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet nu reda på vilka mediciner råttor får i sig och hur det påverkar dem.
En kanal skär genom samhället och samlar upp avloppsvatten på sin väg till havet. Vattnet från toaletterna är obehandlat och ligger öppet. Råttor som passerar får i sig rester av människornas mediciner: Antidepressiva, antibiotika, smärtstillande och mycket mer.
– I vissa fall gör medicinerna att råttorna vågar närma sig människor i stället för att fly. Det ökar risken för att de ska sprida sjukdomar till oss, säger Hussein Khalil, som forskar om människors hälsa och ekosystem vid SLU.
Tillsammans med sina kollegor har han nyligen fått 4,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur läkemedel i avloppsvatten påverkar råttor. Studieplatsen är en förort till staden Salvador da Bahia i nordöstra delen av Brasilien.

Spider farligt virus
Vilken effekt som läkemedlen har på råttorna är i stort sett outforskat. Men att råttorna skapar massor med besvär vet Hussein Khalil och Erin McCallum, som också är forskare vid SLU och arbetar med ekotoxikologi, från en tidigare studie även den i Salvador de Bahia. De upptäckte då att råttorna bar på Seoul-hantavirus. Det kan ge den som smittats ett tillstånd som påminner om en svår influensa, viruset kan slå mot njurarna och vara dödligt.
– Vi behöver veta mer om vilka läkemedel råttorna får i sig och hur det påverkar dem för att hjälpa myndigheter och människor att vidta rätt åtgärder, säger Hussein Khalil.
I den nya studien kommer forskarna att fånga råttor i Salvador de Bahia och sätta GPS-halsband på dem för att se hur de rör sig i området och avgöra när och hur de får i sig läkemedlen. Med rörelsekänsliga kameror kommer de övervaka råttornas beteende.

Hoppas på förändring
Råttorna kommer sedan att fångas in igen och analyseras för att se vilka mediciner de har i kroppen och vilka sjukdomar de bära på.
– Det här kommer hjälpa oss att förstå vilken effekt läkemedel på har på råttorna, om de exempelvis blir aggressiva eller orädda, säger Hussein Khalil.
Hans förhoppning är att forskningen ska vara till nytta för människorna i de här områdena.
– Med studien kan vi kanske visa för lokala myndigheter vilka problem råttorna och de öppna avloppskanalerna ställer till med. I bästa fall leder det till förändringar på plats, säger Hussein Khalil.
Källa: SLU
                    [post_title] => Nytt projekt övervakar råttor med GPS och kameror
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => nytt-projekt-overvakar-rattor-med-gps-och-kameror
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-01-09 13:57:02
                    [post_modified_gmt] => 2025-01-09 12:57:02
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24034
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [9] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24031
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-01-09 09:17:47
                    [post_date_gmt] => 2025-01-09 08:17:47
                    [post_content] => 

Jordbruksverket får i uppdrag att analysera vissa medel som betalas ut till organisationer för bidrag till djurhälsovård och bekämpning av djursjukdomar.



– De senaste årens stora djursjukdomsutbrott har visat på vikten av ett effektivt förebyggande djurhälsoarbete. Därför satsar regeringen på att fortsatt stötta arbetet med att främja god djurhälsa, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Analysen ska omfatta den effektivitet, samhällsnytta och ändamålsenlighet som utbetalningarna till organisationer för bidrag till djurhälsovård och bekämpning av djursjukdomar bidrar till.

Uppdraget ges i Jordbruksverkets regleringsbrev för 2025.

Källa: Regeringskansliet


                    [post_title] => Jordbruksverket får analysuppdrag för att främja god djurhälsa
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => jordbruksverket-far-analysuppdrag-for-att-framja-god-djurhalsa
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-01-09 09:17:47
                    [post_modified_gmt] => 2025-01-09 08:17:47
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24031
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

        )

    [post_count] => 10
    [current_post] => -1
    [before_loop] => 1
    [in_the_loop] => 
    [post] => WP_Post Object
        (
            [ID] => 24084
            [post_author] => 21
            [post_date] => 2025-01-16 12:23:19
            [post_date_gmt] => 2025-01-16 11:23:19
            [post_content] => 
Många bönder har problem med vidsvin som böka upp åkrar. Men en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet visar att grisarna kan göra nytta – i brukade skogar. Där blir bökande en tillgång ur ett ekologiskt perspektiv, det ger fler växter chans att etablera sig och bidrar därmed till ökad biologisk mångfald.
I hårt brukade skogar, bestående av jämnåriga träd av samma sort, saknas ofta många växter som vanligt vis trivs skogen. I förlängningen innebär det även att det är platserna inte heller gynnar många djurarter. Det är här som vildsvinet kan göra en insats.
– Vildsvinen blir ekosystemsingenjörer. Genom att vända upp och ner på jorden ger de många växter, som annars skulle vara chanslösa att etablera sig, en möjlighet att slå rot. Det ger många positiva biologiska i skogar som vanligen har låga naturvärden, säger Evelina Augustsson, vars avhandling vid SLU ligger till grund för upptäckten.

Komplexa samband
I sin forskning har Evelina Augustsson märkt vildsvin med GPS-halsband på utfordringsställen vid SLU:s forskningsstation i Grimsö, Västmanland, för att kunna följa hur de rör sig i landskapet. På utfodringsplatserna har hon också inventerat växter för att se hur vildsvinen påverkar sin miljö. Deras bökande fördelar näringsämnen i marken och blottlägger jord där konkurrenssvaga växter får en chans.
–Vildsvinen ökade mångfalden av kärlväxter och ändrade artsammansättningen. Framför allt gynnade de ettåriga arter som är beroende av störning och arter som kan ligga länge som frön i jorden och vänta på rätt tillfälle, säger Evelina Augustsson.
En mer varierad flora gynnar exempelvis insekter och däggdjur som lever på och av växter. Samtidigt kan andra arter missgynnas. Evelina Augustssons studie visar att det växter som var ”oberoende av pollinering” gynnades av bökandet, vilket i sin tur kan påverka pollinerande insekter negativt.
– Det är komplext och kan variera på olika platser. Men det är helt klart så att vildsvinen kan vara en tillgång ur ett ekologiskt perspektiv. De har positiva effekter för floran något som kan vara särskilt viktigt i hårt brukade skogslandskap med låga naturvärden och få naturliga störningar, säger Evelina Augustsson.

Vildsvin och rådjur
Evelina Augustsson har även undersökt hur samspelet mellan rådjur och vildsvin när de möts vid utfordringsplatser. Studien bygger på unika förutsättningar vid Grimsö forskningsstation. Rådjur har övervakats sedan 1970-talet och vildsvin har återkommit på senare år, det första vildsvinet observerades i området år 2006, vilket har skapat ett naturligt experiment.
Rådjur och vildsvin träffas vid utfodringsplatser, både de som är riktade mot vildsvin och de som är avsedda för rådjur.
I studien undvek rådjur utfodringsplatser vissa tider när det var mycket vildsvin i området. De valde också utfodringsplatser där vildsvinen inte var lika aktiva.
– I vår studie handlar det om utfodringsplatser, vilket förstås är en artificiell situation. Poängen är att rådjuren kan ändra beteende när de konkurrerar med vildsvinen om en gemensam resurs och att det skulle kunna ske även om konkurrensen gäller något annat ätbart i landskapet som båda är intresserade av, säger Evelina Augustsson.
Att lägga ut mat till rådjuren är ett sätt att öka deras chanser att klara vintern, medan vildsvin matas för att avleda deras intresse för värdefull åkermark. Metoden är omdebatterad och Evelina Augustssons avhandling visar att det är tveksamt om det minskar skadorna samtidigt som det koncentrerar vildsvin i landskapet och lokalt kan förstärka vildsvinets påverkan på ekosystemet.
­­ – Utfordring som förvaltningsmetod bör användas försiktigt. Min studie gav inget stöd för att det fungerar men det kan vara annorlunda på andra platser, säger Evelina Augustsson.

Svinpest
Evelina Augustssons resultat från avhandlingen har redan använts i samband med utbrottet av Afrikansk svinpest i Västmanland. Området, som nu är friskförklarat, ligger nära SLU Grimsö forskningsstation.
– Jag har undersökt hur stora hemområden vildsvin har i ett område som liknar det som drabbades. Och de uppskattningarna var väldigt relevanta för att kunna bedöma hur snabbt svinpesten skulle kunna spridas. Forskning om vildsvinens hemområden kan komma till användning också vid framtida utbrott av olika sjukdomar, säger Evelina Augustsson.
Källa: SLU

 
            [post_title] => Ny avhandling: Vildsvin hjälper till att öka mångfalden i brukade skogar
            [post_excerpt] => 
            [post_status] => publish
            [comment_status] => closed
            [ping_status] => closed
            [post_password] => 
            [post_name] => ny-avhandling-vildsvin-hjalper-till-att-oka-mangfalden-i-brukade-skogar
            [to_ping] => 
            [pinged] => 
            [post_modified] => 2025-01-16 12:23:19
            [post_modified_gmt] => 2025-01-16 11:23:19
            [post_content_filtered] => 
            [post_parent] => 0
            [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24084
            [menu_order] => 0
            [post_type] => post
            [post_mime_type] => 
            [comment_count] => 0
            [filter] => raw
        )

    [comment_count] => 0
    [current_comment] => -1
    [found_posts] => 3330
    [max_num_pages] => 333
    [max_num_comment_pages] => 0
    [is_single] => 
    [is_preview] => 
    [is_page] => 
    [is_archive] => 
    [is_date] => 
    [is_year] => 
    [is_month] => 
    [is_day] => 
    [is_time] => 
    [is_author] => 
    [is_category] => 
    [is_tag] => 
    [is_tax] => 
    [is_search] => 
    [is_feed] => 
    [is_comment_feed] => 
    [is_trackback] => 
    [is_home] => 1
    [is_privacy_policy] => 
    [is_404] => 
    [is_embed] => 
    [is_paged] => 
    [is_admin] => 
    [is_attachment] => 
    [is_singular] => 
    [is_robots] => 
    [is_favicon] => 
    [is_posts_page] => 
    [is_post_type_archive] => 
    [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
    [query_vars_changed:WP_Query:private] => 
    [thumbnails_cached] => 
    [allow_query_attachment_by_filename:protected] => 
    [stopwords:WP_Query:private] => 
    [compat_fields:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => query_vars_hash
            [1] => query_vars_changed
        )

    [compat_methods:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => init_query_flags
            [1] => parse_tax_query
        )

)

Ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet visar att grisarna kan göra nytta – i brukade skogar. Foto: Adobe Stock

16 januari 2025

Ny avhandling: Vildsvin hjälper till att öka mångfalden i brukade skogar

Många bönder har problem med vidsvin som böka upp åkrar. Men en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet visar att grisarna kan göra nytta – i brukade skogar. Där blir bökande...

Hagel har hittats i kroppen på 21 procent av de grågäss som forskarna undersökt i en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Kristianstad högskola. Foto: Adobe Stock

15 januari 2025

Var femte undersökt grågås skadeskjuten – enligt ny studie

På 21 procent av de grågäss som forskarna undersökt i en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Kristianstad högskola har hagel hittats i kroppen. Gässen har alltså träffats av...

Trots vinter har enstaka fall blåtunga serotyp 3 hos nötkreatur rapporterats. Bilden är en illustration av ett virus. Foto: Adobe Stock

15 januari 2025

Trots vinter har enstaka fall blåtunga serotyp 3 hos nötkreatur rapporterats

Trots vinter, kallt väder och det som benämns ”vektorfri säsong” har SVA under december och den första veckan i januari konstaterat enstaka prover från nötkreatur positiva för blåtungevirus serotyp 3...

Under 2024 har totalt 116 723 katter blivit registrerade i Jordbruksverkets kattregister. I snitt innebär det drygt 300 registreringar per dag. Foto: Adobe Stock

14 januari 2025

300 katter registredes dagligen under 2024

Sedan den 1 januari 2023 är det obligatoriskt att registrera sin katt hos Jordbruksverket. Den 31 december 2024 fanns 527 561 katter registrerade. Antalet kattägare i registret uppgick till 345 962....

I fredags nåddes SVA av beskedet att mul- och klövsjuka konstaterats på en mindre besättning med vattenbufflar i Tyskland. Foto: Adobe Stock

13 januari 2025

Mul- och klövsjuka konstaterad på vattenbuffel i Tyskland

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, rapporterar att mul- och klövsjuka konstaterats på en mindre besättning med vattenbufflar i Tyskland. De tyska myndigheterna har vidtagit åtgärder för att bekämpa smittan och minska...

Katt- och hundforskning får 8,3 miljoner till fem nya projekt. Foto: Adobe Stock

13 januari 2025

Hund- och kattforskning får 8,3 miljoner

Agria och SKK forskningsfond fördelar 8, 3 miljoner kronor till fem nya forskningsprojekt samt åtta förlängda projekt för 2025.  Viktiga områden som virus som orsakar hjärninflammation hos hundar och människor,...

Ursula Palm, leg veterinär, specialistkompetens i hästens sjukdomar, håller kurser för att behandla föl i fält.

10 januari 2025

Hon vill att fler ska våga behandla föl

Hallå där Ursula Palm! Du driver Equimed sedan 1998 där du även håller kurser i fölsjukvård – ett område som ligger dig extra varmt om hjärtat – berätta varför kurser...

Svenska Kennelklubben anar en vändning i antal valpar efter år med minskade registrering. Foto: Måns Engelbrektsson

10 januari 2025

Färre valpar under 2024 men SKK anar en vändning

Antalet registrerade valpar i Svenska Kennelklubben (SKK) fortsatte ned under 2024 men mot slutet av året kom tecken på ett trendbrott. I december var antalet nya valpar faktiskt högre än...

De orädda, aggressiva och smittsamma råttorna som utsätts för läkemedel tros orsaka stora problem. Foto: Hussein Khalil/SLU

09 januari 2025

Nytt projekt övervakar råttor med GPS och kameror

Utrustade med GPS-halsband och fällor tar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet nu reda på vilka mediciner råttor får i sig och hur det påverkar dem. En kanal skär genom samhället och...

– De senaste årens stora djursjukdomsutbrott har visat på vikten av ett effektivt förebyggande djurhälsoarbete, säger landsbygdsminister Peter Kullgren. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

09 januari 2025

Jordbruksverket får analysuppdrag för att främja god djurhälsa

Jordbruksverket får i uppdrag att analysera vissa medel som betalas ut till organisationer för bidrag till djurhälsovård och bekämpning av djursjukdomar. – De senaste årens stora djursjukdomsutbrott har visat på...