Helena Torkelsson, på husdjursföreningen Växa. Foto: Maria Lindberg
18 september 2024
Lantbrukets eget säkerhetstänk ger veterinären bättre arbetsmiljö
Kundernas professionalitet är en av de viktigaste faktorerna för tryggheten i arbetsmiljön för veterinärer som arbetar med produktionsdjur. – Lantbrukare har en professionell syn, de förstår att man måste vara...
Forskare vid SLU har undersökt effekten av ett läkemedel som kan bli viktigt i framtida behandling av EMS. Bild: Adobe Stock
18 september 2024
Hopp om effektiv behandling av EMS hos häst
Fång är en vanlig och mycket smärtsam sjukdom hos hästar som leder till hälta och i värsta fall avlivning. De flesta fånganfall är kopplade till störningar i hästens insulinreglering, vilket...
Mest lästa
29 augusti 2024 - 2601
”Med facit i hand är det lite galet”
20 augusti 2024 - 729
”Lever vi veterinärer som vi lär?”
02 september 2024 - 666
Arken Zoo öppnar sin tionde veterinärklinik
27 augusti 2024 - 559
”Utomordentligt sätt att lyfta professionen”
Platsannonser
- Var uppmärksam på symptom hos nötkreatur, får eller getter. Vid misstanke om blåtunga kontakta veterinär. Blåtunga är en anmälningspliktig sjukdom.
- Frivillig vaccination - djurägaren kontaktar sin veterinär och står själv för kostnaden. Att vaccinerna hindrar inte smitta men minskar risken för svåra symptom och dödsfall.
- Djurägaren får själv vaccinera sina egna djur efter kontakt med veterinär.
- Flytta betesdjur från knottrika betesmarker.
- Att stalla in djuren kan minska kontakten med svidknott, framför allt i skymning, gryning och nattetid då svidknotten är mest aktiva.
Avblekbar skimmel är en vanlig färgvariant i många hästraser och är den vanligaste orsaken till att många hästar är helt vita. Hur snabbt en skimmel tappar färgen, och om den löper en förhöjd risk att drabbas av melanom, beror på hur många kopior de har av en liten duplicerad DNA-sekvens i en enda gen. Det visar en ny studie som publicerats i Nature Communications och letts av forskare vid Uppsala universitet och SLU.
Skimmelföl har ingen avvikande färgteckning när de föds, men redan under det första året börjar de att bli gråhåriga och de allra flesta blir till slut helt vita. Många skimmelhästar utvecklar på äldre dagar melanom, som oftast är godartade men i vissa fall utvecklas till en malign form. Skimmelmelanomen uppkommer inte på grund av att dessa hästar är känsliga för UV-strålning, som är en viktig riskfaktor för melanom hos människor. Skimmelmutationen påverkar inte hudens pigmentering som är kolsvart, utan det är något med denna mutation som gör att bäraren har en väsentligt förhöjd risk att utveckla hudtumörer.
– I en tidigare studie kunde vi visa att skimmelfärgen är kopplad till en duplicering av en liten bit (4600 baspar) i en gen som kodar för proteinet Syntaxin 17, förklarar Leif Andersson från Uppsala universitet, som även har lett den nya studien.
– Vi kunde också visa att den duplicerade sekvensen är en gensekvens som reglerar aktiviteten både i genen för Syntaxin 17 och den närliggande genen NR4A3.
Det verkar också finnas en sorts tröskeleffekt som gör att G3-varianten med tre kopior verkar krävas för att vi ska se en ökad risk för melanom.
Tre olika genvarianter
– I vår nya studie visar vi att det finns tre olika genvarianter av skimmelanlaget hos hästar med avseende på den duplicerade DNA-sekvensen: G1 har en kopia och dessa hästar blir inte gråhåriga (vild-typ); G2 har två kopior och är kopplad till långsam avblekning, grå färg hos äldre hästar och ingen förhöjd risk att utveckla melanom; G3 har tre kopior och är kopplad till snabb avblekning, vit färg hos äldre hästar och en kraftigt förhöjd risk att utveckla melanom, förklarar Carl-Johan Rubin från Uppsala universitet, artikelns första-författare.
Hästar har två kopior av varje kromosom och kan därför bära 2, 3, 4, 5 eller 6 kopior av den duplicerade sekvensen beroende på vilken kombination av varianterna G1, G2 och G3 de har.
Tröskeleffekt krävs
– Det är häpnadsväckande hur mycket det totala kopieantalet betyder, både för hur snabbt avblekningen går och för risken att utveckla melanom, påpekar Madeleine Beckman från Svenska Connemarasällskapet, som är medförfattare.
– Det verkar också finnas en sorts tröskeleffekt som gör att G3-varianten med tre kopior verkar krävas för att vi ska se en ökad risk för melanom.
Upptäckten att det finns två olika genvarianter, G2 och G3, som påverkar färgteckningen på tydligt skilda sätt, baseras på data från två helt olika hästraser, Connemara-ponnyer från Sverige och Japanska fullblod.
“Det finns dock en gåta som fortfarande inte är löst, men som vi hoppas kunna besvara i framtiden.
– En särskilt spännande upptäckt var att vi kunde visa att G2-varianten hos de japanska hästarna har uppkommit nyligen via en mutation i en G3-variant. G3-varianten har helt enkelt tappat en kopia av den duplicerade sekvensen, vilket illustrerar den genetiska instabilitet som råder då en identisk DNA-sekvens finns i flera kopior på en kromosom, säger Leif Andersson.
I denna studie presenterar författarna genetiska data på 1400 hästar från 78 raser. De fann G3-varianten som är kopplad till vit färg i inte mindre än 62 raser och G2-varianten kopplad till grå färg i endast åtta olika raser.
Kan erbjuda genetiskt test
–Det är troligt att det har varit en mycket stark selektion för G3-varianten på grund av vår fascination över skönheten hos dessa vita hästar, menar Gabriella Lindgren från SLU, som planerade studien tillsammans med Leif Andersson.
– Nu kan vi också erbjuda ett genetiskt test som visar vilken typ av skimmelanlag en häst har och om den löper förhöjd risk att utveckla melanom senare i livet.
Olöst gåta
– Det finns dock en gåta som fortfarande inte är löst, men som vi hoppas kunna besvara i framtiden. Det är den specifika molekylära mekanism som gör att pigmentceller med ökad aktivitet i genen för Syntaxin 17 och/eller NR4A3 orsakar en förlust av hårpigmentering och samtidigt en ökad risk att utveckla melanom. Om vi kan lösa den gåtan så har det generell betydelse för förståelsen av hur tumörer uppkommer, och kunskapen skulle kunna leda till utveckling av terapi för att motverka uppkomsten av melanom hos dessa hästar, eller behandling av tumörerna när de uppkommit, avslutar Leif Andersson.
Den vetenskapliga artikeln
Rubin C-J, Hodge M, Naboulsi R, Beckman M, Bellone RR, Kallenberg A, J’Usrey S, Ohmura H, Seki K, Ohnuma A, Davis BW, Tozaki T, Lindgren G, Andersson L. (2024) An intronic copy number variation in Syntaxin 17 determines speed of greying and melanoma incidence in Grey horses. Nature Communications 15:7510. Läs studien - Klicka här:
Källa: SLU [post_title] => Ny studie om genvariant hos skimmel - förklarar färgförlust och risk för melanom [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => ny-studie-om-genvariant-hos-skimmel-forklarar-fargforlust-och-risk-for-melanom [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-09-13 09:21:04 [post_modified_gmt] => 2024-09-13 07:21:04 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23236 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [5] => WP_Post Object ( [ID] => 23241 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-09-13 08:28:49 [post_date_gmt] => 2024-09-13 06:28:49 [post_content] => Sedan det första fallet av blåtunga orsakat av blåtungevirus serotyp 3 (BTV3) konstaterats på Jylland i Danmark har smittan fortsatt att spridas och finns nu över stora delar av Danmark och den 6 september bekräftades även fall i Norge. Det är nu mycket hög risk att BTV-3 redan spridits eller kommer spridas till södra/sydvästra Sverige - det skriver statsepizootologen på sin blogg.Blåtunga är en vektorburen sjukdom hos idisslare som sprids via blodsugande svidknott (Culicoides spp.). I september 2023 upptäcktes en ny typ av sjukdomen i Nederländerna med allvarlig sjukdom och hög dödlighet hos framför allt får. Under de senaste veckorna har sjukdomen spridits till över hundra besättningar i Danmark, och nu senast även till Norge, Tjeckien och Schweiz. I Danmark och Norge liksom i övriga drabbade länder är det enstaka djur i varje besättning som har smittas.
Arbetet pågår för starta vaccinering i Sverige
Blåtungevirus smittar inte direkt mellan djur och spridningen sker endast under den del av året som svidknott är aktiva. Det är svårt att skydda boskap från knottangrepp och insatser så som behandling med insekticider eller insektsrepellerande medel har inte setts ge någon effekt vad det gäller att minska spridningen av BTV3. Installning av djur och att senarelägga klippning av får har setts ge viss skyddseffekt.
Sedan våren 2024 finns vacciner för beredskapsanvändning som används i de drabbade länderna. Dessa har gjorts tillgängliga mot bakgrund av det omedelbara behovet av vaccin, men de är ännu inte godkända som läkemedel och effekten har därmed inte verifierats av ansvarig myndighet. De uppges inte förhindra infektion, men reducera dödlighet, sjukdom och viremi. Blåtunga ingår i den svenska epizootilagen och vaccinering är i dagsläget inte tillåtet. Jordbruksverket har beslutat att ändra detta och arbete pågår för att vaccineringen ska kunna starta, läs mer hos Jordbruksverket. Liksom i de andra drabbade länderna kommer vaccinering att bli tillåten, men inte obligatoriskt. Djurägare kommer själva kunna vaccinera sina egna djur. SVA är redo med vaccin i lager när vaccineringen kan börja.
Statsepizootologen - Karl Ståhl - uppmanar djurägare att kontakta veterinär om misstanke om att djur drabbats av blåtunga, och veterinärer uppmanas kontakta SVA eller Jordbruksverket.
Läs mer hos SVA klicka här: Källa: SVA [post_title] => Spridningen av blåtunga fortsätter i våra grannländer [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => spridningen-av-blatunga-fortsatter-i-vara-grannlander [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-09-13 11:54:59 [post_modified_gmt] => 2024-09-13 09:54:59 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23241 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [6] => WP_Post Object ( [ID] => 23230 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-09-12 16:23:32 [post_date_gmt] => 2024-09-12 14:23:32 [post_content] =>Från och med den 16 september gäller fler krav för att föra in hundar, katter och tamillrar från Ryssland och Belarus. Det blir obligatoriskt med blodprov som visar att djuret är vaccinerat mot rabies. De skärpta kraven införs av alla EU-länder och bakgrunden är upprepade brister i rabiesskydd hos djur som förts in från Ryssland och Belarus.
I april 2024 beslutade EU-kommissionen att det, utöver dokumentation på rabiesvaccinering, även blir obligatoriskt med så kallade titertest för att få föra in hundar, katter och illrar från Ryssland och Belarus.
EU-godkänt laboratorium måste analysera
Titertest innebär att ett blodprov från djuret analyseras för att få svar på om ett djur har ett fullgott skydd mot rabies. Provet måste ha tagits minst tre månader innan djuret får tas in i EU och analyserats av ett EU-godkänt laboratorium. Titertestet kan tas tidigast 30 dagar efter vaccinering. Därefter måste det gå ytterligare tre månader innan djuret får föras in i EU. För att en hund, katt eller iller ska kunna få rabiesvaccin måste den vara minst tolv veckor gammal.
Den skärpta lagstiftningen innebär i praktiken också att det inte längre kommer gå att importera hundar, katter eller illrar från Ryssland och Belarus som är yngre än sju månader.
Jordbruksverket har sedan juni informerat om de nya krav som börjar gälla i hela EU den 16 september.
Stickprovskontroller har visat brister
Rabies är en dödlig virussjukdom som drabbar både människor och djur, och sjukdomen finns i Ryssland och Belarus. Stickprovskontroller i både Sverige och andra EU-länder har upprepade gånger visat att det förs in djur från dessa länder som helt eller delvis saknar rabiesskydd trots att de enligt medföljande dokument är vaccinerade.
- Djur som importeras från dessa länder utan tillräckligt skydd mot rabies utgör en allvarlig smittorisk. Därför är de skärpta EU-kraven mycket viktiga för att säkerställa att vi inte får in rabies i Sverige, säger Erik Ringström, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.
Fakta: Import av hundar och katter från Ryssland och Belarus Mellan åren 2020 och 2023 importerades över 3 600 hundar och katter till Sverige från Ryssland och Belarus, vilket innebar att de var de vanligaste länderna att importera djur till Sverige från. Hittills i år är siffran uppe i närmare 350 hundar och katter.
Fakta: Så fungerar EU:s införselregler Införsel av hundar, katter och illrar regleras på EU-nivå. EU delar in länder i tre grupper;
- EU-länder samt länder utanför EU som delar EU:s lagkrav,
- länder utanför EU där rabiessituationen dokumenteras och följs,
- länder utanför EU där rabiessituationen inte är under kontroll.
- Länder utanför EU kan ansöka hos EU om att få tillhöra gruppen ”länder utanför EU där rabiessituationen dokumenteras och följs”. Landet behöver då bland annat visa att det har ett effektivt kontrollsystem mot rabies. Landets myndigheter måste även kontrollera, och intyga att djur som förs därifrån är korrekt vaccinerade mot rabies. Däremot behöver djuren inte ha genomgått titertest. Ryssland och Belarus har hört till denna grupp sedan 2013.
- Från och med den 16 september 2024 räknas Ryssland och Belarus som "länder utanför EU där rabiessituationen inte är under kontroll". Detta innebär att länderna hamnar i samma grupp som bland annat Iran och Thailand, och att djur som förs in från, eller igenom, Ryssland eller Belarus även måste ha genomgått titertest och tillhörande väntetider för att få resa till EU.
Förslag från Konkurrenskraftsutredningen kommer att förenkla djurvården för svenska lantbrukare om förslagen blir verklighet, det menar LRF Västra Götaland.
Ett av förslagen som kan komma att få betydelse är förslaget som ger lantbrukare rätt att själva behandla kalvningsförlamning på gården. Tamar Larsson, från Stångenäs LRF avdelning, som också lyft detta som förslag i en motion till LRFs regionstämma i våras, uttrycker sin glädje över att förslaget nu finns med i utredningen, även om hon samtidigt betonar att ViLA-programmet, som det är utformat i dag, gynnar främst större gårdar.
Varje minut räknas
- Vi småskaliga lantbrukare vill kunna ta hand om våra djur snabbt och effektivt utan att drabbas av onödiga kostnader och byråkrati. Kalvningsförlamning är en akut situation där varje minut räknas, och det är avgörande att vi kan agera snabbt. Just behandling av kalvningsförlamning borde kunna vara en åtgärd som går att utföras med en enklare utbildning utan att behöva gå med i hela ViLA programmet, säger Tamar Larsson.
Sofia Karlsson, regionordförande för LRF Västra Götaland, är också positiv till förslaget.
- Detta är en viktig åtgärd i en tid av veterinärbrist. Genom att låta lantbrukare utföra vissa behandlingar själva frigörs tid för veterinärerna att fokusera på de mest akuta fallen. Detta förslag underlättar vardagen för många lantbrukare och bidrar till att spara både tid och pengar, säger hon.
Välkomnas av LRF
LRF Västra Götaland ser förslaget som ett viktigt steg mot att förenkla reglerna och förbättra konkurrenskraften för svenska lantbrukare.
Fakta: ViLa Villkorad läkemedelsanvändning, ViLA innebär att djurägaren får ha vissa läkemedel hemma och själv behandla ett antal specificerade sjukdomar efter utbildning. Arbetet med djurhållningen förenklas och utvecklas genom att vissa behandlingar kan utföras direkt då djuret insjuknar utan att föregås av en veterinärundersökning. Källa: LRF Västra Götaland [post_title] => Nya regelförslaget ger lantbrukare fler verktyg [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nya-regelforslaget-ger-lantbrukare-fler-verktyg [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-09-12 09:26:23 [post_modified_gmt] => 2024-09-12 07:26:23 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23208 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [8] => WP_Post Object ( [ID] => 23197 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-09-11 10:56:59 [post_date_gmt] => 2024-09-11 08:56:59 [post_content] =>I juni tillsatte regeringen en hästutredning, som ska titta på hur man kan underlätta företagande inom hästnäringen och för människor att delta i hästsport. Utredaren ska också kartlägga behovet av kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Syftet med utredningen är att stärka konkurrenskraften i hela näringen och göra den tillgänglig för fler.
Regeringen har utsett Marie Thelander Dellhag som särskild utredare. Marie Thelander Dellhag är verkställande direktör på MKB Fastighets AB och styrelseledamot i bland annat Svensk Travsport samt har stor kunskap om hästsporten.Veteriner i expertgruppen
Nu är det klart vilka som ingår i expertgruppen och det är många namnkunniga däribland Miia Riihimäki, veterinär som disbuterat på astma hos häst och är universitetetlektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Karolina Lagerlund vd för Hästnäringens nationella stiftelse (HNS), Anna Reilly, ridskolerådgivare hos Svenska ridsport förbundet och Sara Lennartsson, branschansvarig LRF Häst. Tolv experter har tagit plats i gruppen som ska fungera som experter i utredningen som ska redovisas senast 20 maj 2025. Läs mer hos Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. [post_title] => Expertgruppen till regeringens hästutredning är utsedd [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => expertgruppen-till-regeringens-hastutredning-ar-utsedd [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-09-11 10:56:59 [post_modified_gmt] => 2024-09-11 08:56:59 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23197 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [9] => WP_Post Object ( [ID] => 23204 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-09-11 09:00:35 [post_date_gmt] => 2024-09-11 07:00:35 [post_content] => Hallå där Marie Jury, chef för Väsby Djursjukhus, du sitter med i juryn som utser Årets Veterinär. Varför tycker du att det är viktigt att den här utmärkelsen finns? – Jag tycker att det är viktigt att vi lyfter varandra och får känna glädje och stolthet över vårt fina yrke, speciellt i den stundtals hårda och tuffa miljön vi kan vara verksamma i. Det är inspirerande och fint att läsa de hundratals fina nomineringar som trillar in från kollegor som vill lyfta en medarbetare. Till exempel en medarbetare som har hjärtat på rätta stället, har extra fin hand med djur, djurägare och kollegor eller är en bra mentor som visar fin kollegialitet. – Det är också fint att vi kan visa hur mycket nytta veterinäryrket kan göra, vilken bred kompetens det finns och hur viktig roll vi kan spela i till exempel matindustrin, den humana sjukvården och folkhälsan, Sveriges försvar och mångfald. Det faktum att vi faktiskt finns, engagerar oss, behövs och uträttar stordåd på så många olika områden.Det görs ett gediget bakgrundsarbete av VeterinärMagazinet.Du har suttit med i juryn några år, hur brukar arbetet gå? – Det är jättesvårt men också roligt. Det svåra är att välja sina topp tre kandidater bland alla fina nomineringar och kollegor. Ofta vill man välja så oerhört många fler, men för att vi ska kunna komma fram till en vinnare måste vi begränsa oss och välja ut favoritnomineringarna. – Det görs ett gediget bakgrundsarbete av VeterinärMagazinet som har djupintervjuer med de som har nominerat kandidater. Detta material kommer oss till hands och hjälper oss i vårt arbete. Det är nu hög tid att komma in med förslag till juryn - är det något särskilt du letar efter när du ska lägga din röst? – Vi försöker tänka på att priset ska täcka brett över olika delar av vår bransch och alla olika fält, och få med vad som kan sticka ut som "årets" gärning. Jag tycker det är viktigt att även få med omtyckta och uppskattade kollegor bland finalisterna. Visst är det svårt, man kan ha en storfavorit flera år i rad, men i slutänden är det ett team work och det är den som får flest röster som blir den självklara vinnaren. – För alla som nominerar är det viktigt att tänka på att även om det inte blev just din kandidat som vann den här gången så ska man inte misströsta, utan nominera igen! Nästa gång kanske det blir du eller din favorit som vinner!
Årets Veterinär är en kollega som:
är särskilt framstående inom sitt område och därmed synliggör veterinärens viktiga arbete i samhället. Och/eller är innovativ inom ny teknik eller nya medicinska områden. Och/eller håller etiken högt i sin interaktion med kolleger, chefer och det omgivande samhället, till exempel djurägare. Föreslå din kandidat genom att meja: info@veterinarmagazinet.se senast 30/9! [post_title] => "Årets Veterinär visar hur mycket nytta veterinäryrket kan göra" [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => arets-veterinar-visar-hur-mycket-nytta-veterinaryrket-kan-gora [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-09-10 12:16:09 [post_modified_gmt] => 2024-09-10 10:16:09 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23204 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) ) [post_count] => 10 [current_post] => -1 [before_loop] => 1 [in_the_loop] => [post] => WP_Post Object ( [ID] => 23264 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-09-17 11:28:52 [post_date_gmt] => 2024-09-17 09:28:52 [post_content] => Det har rapporterats flitigt i massmedia om att veterinärvård kan bli mycket dyr med stora konsekvenser för djurägare och djuren samt att försäkringsbolagen har svårare att sätta kostnadstäckande premier. Trots detta har det saknats vetenskapligt analyserade eller öppna data över vad djurägare faktiskt betalar för veterinärvård. En forskargrupp vid SLU har i ett internationellt samarbete dokumenterat priser för veterinärvård under år 2023. Fokus var priser för vård av hund, katt och häst i Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien och Irland. Med hjälp av ett så kallat webbskrapningsverktyg samlades prisuppgifter in från nätet med tre månaders intervall. Priser från prisjämförelsesajten vetpris.se hittades i sökningen och inkluderas i analysen.Stor variation i pris
För kastration av hund och katt jämfördes priser från klinikernas hemsidor med priser från vetpris.se. Medianpriser (€) och procentuell prisändring (nationell valuta) beräknades för kastration av hund, katt och häst, och för operation av livmoderinflammation och kejsarsnitt, främst hos hund. Priserna varierade stort inom länder men även tydligt mellan länder. Exempelvis i Sverige så kostade operation av livmoderinflammation under dagtid hos hund motsvarande €2300 i slutet av år 2023, vilket representerar en årlig ökning med 27 procent. För kastration av hund och katt ökade priset med 2–24 procent över året (priser från minst tio kliniker per datauttag). Forskargruppen hoppas att ökad pristransparens kan leda till ökad möjlighet för djurägare att göra informerade val av veterinärvård, inkluderat dess kostnader. Studien finasierades delvis av Dina Försäkringar, Sveland Försäkringar och Svedea. Källa: SLU Läs publikation hos Frontiers klicka här: [post_title] => Internationellt samarbete dokumenterar priser för veterinärvård [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => internationellt-samarbete-dokumenterar-priser-for-veterinarvard [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-09-17 11:28:52 [post_modified_gmt] => 2024-09-17 09:28:52 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23264 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [comment_count] => 0 [current_comment] => -1 [found_posts] => 3192 [max_num_pages] => 320 [max_num_comment_pages] => 0 [is_single] => [is_preview] => [is_page] => [is_archive] => [is_date] => [is_year] => [is_month] => [is_day] => [is_time] => [is_author] => [is_category] => [is_tag] => [is_tax] => [is_search] => [is_feed] => [is_comment_feed] => [is_trackback] => [is_home] => 1 [is_privacy_policy] => [is_404] => [is_embed] => [is_paged] => [is_admin] => [is_attachment] => [is_singular] => [is_robots] => [is_favicon] => [is_posts_page] => [is_post_type_archive] => [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d [query_vars_changed:WP_Query:private] => [thumbnails_cached] => [allow_query_attachment_by_filename:protected] => [stopwords:WP_Query:private] => [compat_fields:WP_Query:private] => Array ( [0] => query_vars_hash [1] => query_vars_changed ) [compat_methods:WP_Query:private] => Array ( [0] => init_query_flags [1] => parse_tax_query ) )
Bilden visar kastrering av häst på Hästkliniken, Universitetsdjursjukhuset vid SLU. Foto: Julio Gonzalez/SLU
17 september 2024
Internationellt samarbete dokumenterar priser för veterinärvård
Det har rapporterats flitigt i massmedia om att veterinärvård kan bli mycket dyr med stora konsekvenser för djurägare och djuren samt att försäkringsbolagen har svårare att sätta kostnadstäckande premier. Trots...
Patrik Olsson, chef för sällskapsdjur på Agria. Foto: Carl Thorborg
17 september 2024
”Det kommer våra djur till nytta och ökar djurvälfärden”
Hallå där Patrik Olsson, chef för sällskapsdjur på Agria. Varför tycker du att det viktigt med utmärkelser som Årets Veterinär? – Jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma framstående...
Linda Ernholm disputerar med en avhandling som förmedlar insikter om nya risker för Sveriges tamgrisar. Foto: Therese Selén/SVA
16 september 2024
Ny avhandling om risker med vildsvinens utbredning
Under de senaste decennierna har Sverige haft en ökande vildsvinspopulation. Fler vildsvin kommer nära gårdar där grisproduktion pågår, med en förhöjd risk för smitta mellan populationerna. Gårdarna behöver ta hänsyn...
Första fallet av blåtunga på 15 år i Sverige. Det hos en mjölkko i Uddevalla kommun. Foto: Adobe Stock/Lars Johansson
13 september 2024
Första fallet av blåtunga på femton år
För första gången på 15 år har virussjukdomen blåtunga påvisats i Sverige. Det aktuella fallet är hos en mjölkko i Uddevalla kommun. Viruset sprids mellan djur via svidknott och det...
Ny studie från SLU och Uppsala universitet om genvariant bakom avblekning hos skimmel. Foto: Maria Johansson
13 september 2024
Ny studie om genvariant hos skimmel – förklarar färgförlust och risk för melanom
Avblekbar skimmel är en vanlig färgvariant i många hästraser och är den vanligaste orsaken till att många hästar är helt vita. Hur snabbt en skimmel tappar färgen, och om den...
Statsepizootologen Karl Ståhl skriver om risken för att blåtunga nu sprids till Sverige. Foto: Göran Ekeberg/AddLight
13 september 2024
Spridningen av blåtunga fortsätter i våra grannländer
Sedan det första fallet av blåtunga orsakat av blåtungevirus serotyp 3 (BTV3) konstaterats på Jylland i Danmark har smittan fortsatt att spridas och finns nu över stora delar av Danmark...
Den skärpta lagstiftningen innebär att det inte längre kommer gå att importera hundar, katter eller illrar från Ryssland och Belarus som är yngre än sju månader. Foto: Adobe Stock
12 september 2024
Nu börjar de skärpta kraven på införsel från Ryssland och Belarus
Från och med den 16 september gäller fler krav för att föra in hundar, katter och tamillrar från Ryssland och Belarus. Det blir obligatoriskt med blodprov som visar att djuret...
Nya regelförslaget som ger lantbrukare rätt att själva behandla kalvningsförlamning på gården är välkommet. Foto: Adobe Stock.
12 september 2024
Nya regelförslaget ger lantbrukare fler verktyg
Förslag från Konkurrenskraftsutredningen kommer att förenkla djurvården för svenska lantbrukare om förslagen blir verklighet, det menar LRF Västra Götaland. Ett av förslagen som kan komma att få betydelse är förslaget...
Tolv experter har tagit plats i gruppen som ska fungera som experter i utredningen som redovisas senast 20 maj 2025. Foto: Adobe Stock
11 september 2024
Expertgruppen till regeringens hästutredning är utsedd
I juni tillsatte regeringen en hästutredning, som ska titta på hur man kan underlätta företagande inom hästnäringen och för människor att delta i hästsport. Utredaren ska också kartlägga behovet av...
Marie Jury, Väsby Djursjukhus, juryrepresentant till Årets Veterinär. Foto: Linus Bokehsius
11 september 2024
”Årets Veterinär visar hur mycket nytta veterinäryrket kan göra”
Hallå där Marie Jury, chef för Väsby Djursjukhus, du sitter med i juryn som utser Årets Veterinär. Varför tycker du att det är viktigt att den här utmärkelsen finns? –...
