Gemensamt för alla tre stipendiater är att de har en stark framtidstro på näringen och ett brinnande intresse för mjölk- och köttproduktion. Foto: Växa 16 juni 2025

Växa stipendiet gick till tre studenter

Växa har delat ut tre stipendier till studenter vid naturbruksgymnasier runt om i landet. Vinnarna av stipendiet får ett presentkort på en djurägarseminkurs hos Växa. För fjärde året i rad...

EMA har gett positivt utlåtande om godkännande av ett nytt vaccin mot svindysenteri. Foto: Robert Meerding/European Union, 2024, CC BY 4.0 16 juni 2025

Första vaccinet mot svindysenteri rekommenderas för godkännande

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har gett ett positivt utlåtande om godkännande av ett nytt vaccin vid namn Biobhyo, som är avsett att skydda grisar mot svindysenteri – en sjukdom som orsakar...

Nyhetsbrev Sök

Mest lästa

22 maj 2025 - 1768

SLU-rapport visar dyrast djursjukvård hos de stora kedjorna

#djursjukvårdspriser, Försäkringar, Forskning, SLU

27 maj 2025 - 1326

Ungas livsstil gör husdjuren sjuka – enligt ny undersökning

#arkenzoo, #livsstil, #novus, #stillasittande, #stress, #undersökning, Hundar, Katter

04 juni 2025 - 531

Från tidningen: ”Neurologi är det roligaste jag vet”

#åretsveterinär, #åretsveterinär2024, #awake, #fråntidningen, Neurologi

27 maj 2025 - 512

Innovationspris för effektiv process vid djurhälsovård till Sveland

#Åretsmarknadsinnovation2025, #InsuranceEvolutionAward, #utmärkelse, Företagande, Försäkringar

Platsannonser

Vi söker en veterinär med intresse för tandvård

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => all
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24969
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-06-13 12:18:23
                    [post_date_gmt] => 2025-06-13 10:18:23
                    [post_content] => 
Laxparasiten Gyrodactylus salaris (även kallad Laxdjävul) har bekräftats i Munkedalsälven, ett biflöde till Örekilsälven. Det är första gången som parasiten bekräftas i ett svenskt västkustvattendrag norr om Göta älv. 
En laxunge har bekräftats med parasiten. Fyndet gjordes inom det nationella provtagningsprogrammet Gyrodactylus salaris. Så snart fyndet blev känt initierades en utökad provtagning i Munkedals- och Örekilsälven. Provtagningen har inte resulterat i några ytterligare fynd, det rapporterar Havs- och vattenmyndigheten.

Människan trolig spridare
Genetiska analyserna visar att laxparasiterna från Munkedalsälven är av en variant som förekommer längre söderut på den svenska västkusten och som även påvisats i Norge. Hur parasiten har spridit sig till Munkedalsälven är inte känt. Parasiten tros ha spridits via människan, den är känslig för höga salthalter, vilket gör naturlig spridning via laxvandring osannolik. 

Parasitens effekter för laxfisk
G. salaris är en ektoparasit som fäster utanpå värddjuret och som kan orsaka hög dödlighet hos laxfiskar. Både unga och vuxna laxfiskar kan drabbas av parasitens angrepp, högst dödlighet drabbar yngel och laxungar. Skadliga effekter av parasiten varierar mellan olika bestånd och stammar. Vissa tycks vara mer motståndskraftiga, medan andra drabbas av hög dödlighet. I Norge har parasiten orsakat stor skada och omfattande åtgärder har vidtagits för att utrota parasiten. I Sverige har det bland annat införts förbud för utsättning av laxfisk i vattendrag längs västkusten för att förhindra introduktion och spridning av parasiten. Det är i dagsläget inte känt hur parasiten på sikt kan komma att påverka beståndet av lax i Munkedalsälven och Örekilsälven.

Undvik spridning av parasiten
Parasiter och bakterier kan överleva i fuktiga miljöer i flera dagar och kan bland annat spridas med fisk, fiskeredskap och vatten från infekterade vattendrag eller sjöar. Därför är det viktigt att den som fiskar eller rör sig i vattendragen på västkusten, torkar eller desinficera fiskeredskap och annan typ av utrustning som varit i kontakt med vattnet innan man flyttar sig mellan eller inom vattendraget.
Flera myndigheter och organisationer samarbetar för att följa utvecklingen och ta fram relevanta åtgärder, vilka ska införas snarast. Svenska myndigheter har ett nära samarbete norska myndigheter i frågan.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten
                    [post_title] => Laxparasiten Gyrodactylus salaris hittade i Munkedalsälven
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => laxparasiten-gyrodactylus-salaris-hittade-i-munkedalsalven
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-06-13 12:18:23
                    [post_modified_gmt] => 2025-06-13 10:18:23
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24969
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24962
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-06-12 09:26:14
                    [post_date_gmt] => 2025-06-12 07:26:14
                    [post_content] => 
Våra vilda laxar mår inte bra. Mängden återvändande laxar i våra älvar har varit lägre än förväntat. Under många år har det i olika älvar förekommit sjukdom sommartid och svampangrepp under hösten. På SVA arbetar man nu med kartläggning för att nå en hållbar förvaltning av vår vilda lax.
Nu går laxen i älvarna. Laxen har börjat sitt årliga återvändande till våra svenska älvar inför höstens lek. De senaste åren har dock mängden återvändande lax i våra älvar varit lägre än förväntat. I tillägg har det från och till under de senaste tio-tolv åren förekommit sjukdom sommartid i vissa älvar. Tyvärr har också svampangrepp under hösten blivit vanligare i många älvar. För att vända trenden behöver Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, data om många laxar från många älvar. 

Rapporter skapar en större bild
– För att vi på bästa sätt ska kunna genomföra en övervakning av laxens hälsostatus är rapportering av sjuk, skadad eller död lax extremt viktig. Bara genom rapporter är det möjligt att skapa den större bild somn behövs för vi ska kunna bidra till en hållbar förvaltning av laxpopulationen. Men självklart vill vi inte bara ha kunskap om lax, utan även observationer gällande andra arter av fisk och även kräftdjur eller blötdjur. Varje rapport är viktig, säger Charlotte Axén, forskare med fisk som expertområde på SVA.
På SVA:s sida Rapportera fisk är det lätt att lägga in position och bifoga en bild på fisken. Om många döda fiskar påträffas bör den som ser det också kontakta jourhavande fiskexpert genom SVA:s växel.
Källa: SVA
                    [post_title] => Rapportera sjuka laxar till SVA
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => rapportera-sjuka-laxar-till-sva
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-06-12 09:26:14
                    [post_modified_gmt] => 2025-06-12 07:26:14
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24962
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24951
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-06-11 09:58:17
                    [post_date_gmt] => 2025-06-11 07:58:17
                    [post_content] => 
Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att anmäla ett förslag till EU-kommissionen om ändring i djurskyddsförordningen för att göra det möjligt att använda virtuella elstängsel.



Anmälan är ett steg på vägen till att användningen av virtuella elstängsel för nötkreatur och får utomhus ska bli tillåten.

– Möjligheten att använda virtuella elstängsel kan bidra till en ökad konkurrenskraft inom nötkötts-, mjölk- och lammproduktionen, med ett bibehållet djurskydd, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Vill komma igång nästa år
Virtuella elstängsel ökar flexibiliteten för djurhållarna eftersom det är enkelt att skapa nya betesområden eller ändra dem. Användning av virtuella elstängsel kan leda till att fler djur kommer ut på bete och att svårtillgängliga naturbetesmarker kan användas för bete, vilket också kan bidra till ökad biologisk mångfald.

I betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd föreslås att virtuella elstängsel ska tillåtas genom att de, likt fysiska elstängsel, ska undantas från förbudet i djurskydds­förordningen (2019:66) mot utrustning som ger djur en elektrisk stöt i avsikt att styra deras beteende.

Ambitionen är att virtuella elstängsel ska kunna användas från och med den 1 januari 2026.

VeterinärMagazinet skrev om forskning vid SLU för virtuella stängsel klicka på rubriken nedan:
Virtuella stängsel fungerar för nötkreatur i naturbetesmarker


[caption id="attachment_24958" align="aligncenter" width="1024"] Läs mer om Lotta Wahlunds licentiatavhandling från SLU som visar att virtuella stängsel fungerar.[/caption]


                    [post_title] => Regeringen vill göra det möjligt att använda virtuella elstängsel
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => regeringen-vill-gora-det-mojligt-att-anvanda-virtuella-elstangsel
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-06-11 09:58:17
                    [post_modified_gmt] => 2025-06-11 07:58:17
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24951
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [3] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24947
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-06-10 15:10:27
                    [post_date_gmt] => 2025-06-10 13:10:27
                    [post_content] => 
Styrelsen i Dina Försäkringar Mitt har utsett Mari Törrö till ny vd i Dina Försäkringar Mitt. Hon tillträder den 1 december och ersätter då Krister Ängalid som varit vd sedan 2010.
Mari Törrö är i dag vd på BORAB. Hon har mångårig erfarenhet från flera ledande roller inom både forskning och näringsliv, bland annat som chef på Mellanskog.
Dina Försäkringar består av sex försäkringsbolag runt om i Sverige som samverkar under det gemensamma varumärket, de finns från Lund i söder till Piteå i norr och är i dag landets femte största försäkringsgivare inom sakförsäkringar som bland annat försäkrar 159 000 hushåll, 42 000 lantbruk och 43 000 företag.
                    [post_title] => Hon blir ny vd för Dina Försäkringar Mitt
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => hon-blir-ny-vd-for-dina-forsakringar-mitt
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-06-10 15:10:27
                    [post_modified_gmt] => 2025-06-10 13:10:27
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24947
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [4] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24939
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-06-10 09:55:50
                    [post_date_gmt] => 2025-06-10 07:55:50
                    [post_content] => 
Veterinären Johan Rosberg Thorell har startat företaget Smådjursonkologen för att stötta kollegor i arbetet med cancerpatienter.
– Vi behöver bli bättre på att kunna erbjuda individuellt anpassad vård, utan att det alltid måste vara ”golden standard”, säger han.
Text: Jenny Persson
Den här texten publicerades först i nummer 3/2025 av VeterinärMagazinet. Vill du prenumera klicka här:
Intresset för onkologi väcktes redan under utbildningen, men det var i mötet med onkologen Gunilla Kastengren Fröberg på Anicura djursjukhuset Albano i Danderyd som Johan Rosberg Thorell först förstod hur spännande området var. Sedan dess har han vidareutbildat sig, slutfört en europeisk specialisering inom onkologi och i januari lanserade han sitt företag.
Idén föddes efter år av spontana förfrågningar från kollegor:
– Det är ofta så att veterinärer egentligen gjort allt rätt, men känner sig osäkra på vad till exempel ett PAD-svar betyder eller hur man ska resonera vidare. Det vill jag kunna hjälpa till med, säger han.

Efterfrågan växer
Han menar att få veterinärer har djup kunskap i ämnet, och att efterfrågan på onkologikompetens växer.
– Cancer är en åldersrelaterad sjukdom, och våra djur lever allt längre. Samtidigt ser vi ett ändrat förhållningssätt bland djurägare. Förr avlivade man tidigare, i dag vill man ofta veta vad som är möjligt att göra.
Genom företaget Smådjursonkologen erbjuder han konsultation för veterinärkliniker, remissbedömningar och föreläsningar. Tjänsten riktar sig till kollegor som vill stärka sin kompetens inom området eller få råd i specifika fall.
– Det handlar inte om att ta över någons fall, utan om att ge stöd så att veterinärer känner sig tryggare i att hantera onkologiska patienter.

Flera nyanser
Onkologi inom veterinärmedicinen är ett område med många nyanser, där behandlingsalternativen kan vara flera, men där den svenska djurskyddslagen sätter tydliga etiska ramar. Johan betonar vikten av att presentera flera alternativ för djurägare, där det bästa medicinska alternativet kanske inte alltid är det mest rimliga för just den individen. Han framhåller att det är viktigt att djurägare får hjälp att göra ett välinformerat val, med hänsyn till både djurets livskvalitet och de etiska riktlinjer som finns.
– Jag presenterar gärna flera alternativ för djurägare, där ”bästa medicinska alternativet” kanske inte alltid är det mest rimliga för just den individen. Då är det viktigt att man får hjälp att göra ett välinformerat val.
Johan påpekar också att det i Sverige finns en stark djurskyddslagstiftning som påverkar vilka behandlingar som är etiskt försvarbara. Detta innebär att vissa aggressiva behandlingar som kan vara vanliga i andra länder, kanske inte är tillåtna eller anses lämpliga här. Han betonar vikten av att anpassa behandlingen efter varje enskilt djur och dess ägares förutsättningar, och att alltid sträva efter att förbättra eller bibehålla en god livskvalitet för djuret utan att orsaka onödigt lidande.

Vill vara ett stöd
Johan arbetar till vardags på Hallands djursjukhus i Halmstad och driver sitt företag vid sidan av. Tjänsten riktar sig till kliniker i hela landet och förmedlas via hemsidan smadjursonkologen.se.
– Jag hoppas att det här kan bli ett komplement för kollegor som vill få inblick i vad som är möjligt att göra, innan man remitterar vidare eller när det inte finns praktisk möjlighet att skicka patienten till specialist.
Han tror att den svenska veterinärbranschen är i förändring:
– Vi står i ett skifte där många första generationens privatiserade djursjukhus börjar tappa fart. Det kommer fler alternativa arbetsformer, och då ökar behovet av kunskapsutbyte och nätverk.

Två röster om tjänsten
Frieda Dalin, Din Veterinär Göteborg:
– Vi använder oss av Johans tjänster. Det är en väldigt uppskattad tjänst som bidrar till en kompetenshöjning på kliniken och ökad patientsäkerhet. Det ger oss trygghet i vårt arbete samt i våra rekommendationer och det är en väldigt uppskattad tjänst både av oss veterinärer samt av våra djurägare.
Anna Norlin Överveterinär på Distriktsveterinärerna 
– För mig har det varit väldigt värdefullt att kunna ta hjälp av Johan. Jag som allmänkliniker kan inte förväntas vara expert på allt, men jag får ofta en tät och nära kontakt med djurägarna där jag jobbar på den mindre kliniken, en kontakt vissa inte vill lämna om de inte måste. Då är det perfekt att som kollega få bolla mitt fall och få stöd av Johan, för att kunna ge djurägarna rätt service och råd. För de som faktiskt behöver ta den där remissen och resan till onkologen är det lättare att veta att de inte reser i onödan, och för dem som inte behöver, där vi redan är i hamn, kan jag tryggare hävda det. Win-win för alla inblandade.
Fakta: Johan Rosberg Thorell


 	
Legitimerad veterinär sedan 2014
 	
Steg 1-specialist i hunden och kattens sjukdomar
 	
Arbetar på Hallands djursjukhus, Slöinge
 	
Grundare av Smådjursonkologen (2024)
 	
Tjänster: konsultation, remissbedömning, utbildning

                    [post_title] => Från tidningen: Han vill stärka kollegor i cancerbehandling
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => fran-tidningen-han-vill-starka-kollegor-i-cancerbehandling
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-06-10 09:55:50
                    [post_modified_gmt] => 2025-06-10 07:55:50
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24939
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [5] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24935
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-06-09 10:17:55
                    [post_date_gmt] => 2025-06-09 08:17:55
                    [post_content] => 
Första juni tillträdde Christina Nordin tjänsten som generaldirektör och chef för Livsmedelsverket. 
– Jag ser verkligen fram mot att ta mig an min nya roll. Det är ett viktigt uppdrag och frågorna vi jobbar med berör alla, i alla åldrar. Vi behöver säker och pålitlig mat, hälsosamma matvanor och en hållbar livsmedelsproduktion – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Det gäller i vardagen och när vi rustar oss för oförutsedda händelser och ytterst krig, säger Christina.
Christina Nordin har lång erfarenhet av att leda verksamhet i statsförvaltningen. Hon kommer närmast från tjänsten som generaldirektör för Statens jordbruksverk. Dessförinnan var hon avdelningschef på Näringsdepartementet med bland annat ansvar för livsmedelskedjans myndigheter.
Läs mer om tillsättningen klicka här:
                    [post_title] => Livsmedelsverkets nya gd på plats
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => livsmedelsverkets-nya-gd-pa-plats
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-06-09 10:17:55
                    [post_modified_gmt] => 2025-06-09 08:17:55
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24935
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [6] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24928
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-06-05 09:55:02
                    [post_date_gmt] => 2025-06-05 07:55:02
                    [post_content] => 
Sju personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Bland dessa finns praktiker från jordbruk och vattenbruk samt experter på munhälsa hos djur, trädskadegörare, landskapsfrågor och jordbruksdjurens reproduktion. Fyra av dem är verksamma i Sverige, och en i vardera Finland, Storbritannien och Sydafrika.
Årets hedersdoktorer vid SLU är: Erik O.R. Bengtsson, lantbruksentreprenör, Ystad; Torbjörn Lundström, tandläkare, Norrköping; Per Modig, växtodlingsstrateg, Kristianstad; Josef Nygren, fiskföretagare, Lycksele; Olli Peltoniemi, professor, Finland; Maggie Roe, professor, Storbritannien; Michael J Wingfield, professor, Sydafrika.

2025 års hedersdoktorer kommer att promoveras i samband med SLU:s doktorspromotion den 4 oktober 2025 i Uppsala. Den 3 oktober håller de öppna föreläsningar i Uppsala och de livesänds också via SLU:s hemsida. Två av de sju hederstdoktorerna hamnar under Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.

Tandläkare och veterinär
[caption id="attachment_24930" align="alignleft" width="300"] Torbjörn Lundström, legitimerad tandläkare. Foto: Privat[/caption]
Torbjörn Lundström är legitimerad tandläkare och har Jordbruksverkets godkännande att även arbeta med djurens hälso- och sjukvård. Under sin långa karriär har han gjort banbrytande insatser inom svensk djurvälfärd, framför allt när det gäller munhälsa hos hästar och djurparksdjur. Sedan 1980-talet har han hjälpt otaliga djur i framför allt Kolmården, men även i andra djurparker, med tandrelaterade problem. I samband med detta har han också delat med sig av sina kunskaper till djurparksveterinärer och andra inbjudna. Under mer än 25 år har Torbjörn Lundström deltagit i utbildningar vid SLU, först i veterinärstudenternas grundutbildning i tandvård och munhälsa och därefter i SLU:s fortbildningskurs i hästtandvård för legitimerade veterinärer.


[caption id="attachment_24931" align="alignright" width="300"] Veterinär Olli Peltoniemi är professor och dekan vid Helsingfors universitet. Foto: Helsingfors universitet[/caption]
Veterinär Olli Peltoniemi är professor och dekan vid Helsingfors universitet och bedriver världsledande forskning om de livsmedelsproducerande djurens reproduktion och om grisars hälsa, och han är även europeisk specialist inom dessa områden. Han är också engagerad i frågor som rör djurvälfärd och den starka kopplingen mellan djurs och människors hälsa (”one health”). Olli Peltoniemi har under lång tid samarbetat med forskare och lärare vid SLU, och vid sidan av sin forskning har han på ett föredömligt och oegennyttigt sätt underlättat nätverkande och samarbete för nordiska och internationella kollegor. Han har haft ledande befattningar inom flera viktiga europeiska organisationer, och med sin lågmälda, ödmjuka och vänliga attityd, och sin breda kunskap, har han styrt organisationerna i en riktning där en stark ansvarskänsla för hälsa och välfärd i djurhållningen har fått genomsyra verksamheterna.
Källa: SLU
                    [post_title] => Sju nya hedersdoktorer utnämnda av SLU
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => sju-nya-hedersdoktorer-utnamnda-av-slu
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-06-05 09:55:02
                    [post_modified_gmt] => 2025-06-05 07:55:02
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24928
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [7] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24911
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-06-04 10:31:44
                    [post_date_gmt] => 2025-06-04 08:31:44
                    [post_content] => 
Många veterinärer skyggar inför neurologiska sjukdomar och tycker att de verkar komplicerade. Abtin Mojarradi vid Awake Helsingborg tycker tvärtom att de är oerhört stimulerande och intressanta.
Text: Ingrid Andersson
Den här texten publicerades först i nummer 3/2025 av VeterinärMagazinet. Vill du prenumera klicka här:
Abtin Mojarradi är en av landets få specialister inom neurologi och när han för snart tio år sedan upptäckte detta ämnesområde, blev han snabbt biten.
– I början hade jag inte en aning om varken hur man undersökte eller behandlade, men jag satt mycket och tränade, läste på och fick framför allt handledning, berättar Abtin.
Numera får han patienter från hela landet och bistår kollegor med rådgivning. Till Awake Helsingborg kommer mestadels hundar och cirka 20 till 30 procent katter. Bland hundar domineras de neurologiska problemen av diskbråck och andra ryggproblem samt epilepsi. Hos katter är det främst påverkan på balanssystemet, epilepsi och neuromuskulära sjukdomar.
– Även hos hund finns det såklart neuromuskulära sjukdomar, där kommunikationen mellan nerver och muskler påverkas. Till exempel myastenia gravis, med svaghet och motionsintolerans.

Flera behandlingsalternativ

Vissa sjukdomar kräver medicinsk behandling, som epileptiker som får antiepileptiska läkemedel, medan andra kräver kirurgisk åtgärd, som cystor på ryggmärgshinnan.

Vid många tillstånd kan Abtin komma fram till en sannolikhetsdiagnos genom noggranna samtal med djurägaren om hur symtomen uppkommit och utvecklats samt ras och ålder. I kombination med de neurologiska fynden blir antalet sannolika diagnoser ofta relativt få. Vid behov genomförs MRI, ryggvätskeprov, gentester eller annan diagnostik.
Behandlingen varierar förstås, beroende på sjukdom och prognos.
– Vissa sjukdomar kräver medicinsk behandling, som epileptiker som får antiepileptiska läkemedel, medan andra kräver kirurgisk åtgärd, som cystor på ryggmärgshinnan.
– För allvarligare sjukdomar som hjärntumörer finns det också möjlighet att remittera utomlands för vissa behandlingar. Förra året skickade vi en patient med hjärntumör till Edinburgh för strålning, vilket förbättrade den hundens överlevnadstid potentiellt femfaldigt.
Diskbråck hör till det vanligaste neurokirurgiska ingreppet, men även ryggfrakturer och hjärntumörer (meningiom) hos katt kan opereras med god prognos.
– Sedan kan vi erbjuda en typ av kirurgi där det opereras in en shunt på patienter med vattenskalle, så att vätska från hjärnan leds ner till buken där den töms ut. Här krävs ett tätt samarbete mellan neurolog, kirurg och intensivvårdsveterinär.
– Jag tror vi är det enda djursjukhuset i landet som kan erbjuda sådan kirurgi, den utförs av Michael Brückner, som är Europeisk specialist i kirurgi och en av grundarna av Awake Helsingborg.

Handlar ofta om godartade tillstånd

Men symtomen lindras oftast redan efter några dagars understödjande behandling.

Positivt nog för djurägaren kan neurologiska symtom ofta handla om godartade tillstånd, även för ett djur som kommer in med akuta dramatiska symtom eller anfall som fått djurägaren att befara en hjärntumör.
– Det finns ett antal tillstånd som återgår av sig själva med primärt understödjande behandling, så att djuret kan tillfriskna helt eller leva vidare med relativt lindriga symtom. Här är kunskap viktigare än diagnostik, så att man vet vilka patienter som behöver vidare utredning och vilka som kan lämna sjukhuset med bara en telefontid och avstämning av hur tillfrisknandet går.
Ett sådant tillstånd är geriatriskt vestibulärt syndrom, då en hund av okänd anledning får en misstänkt inflammation i balansnerven, vinglar omkring, får ofrivilliga ögonrörelser och huvudlutning väldigt plötsligt. Det är ett vanligt förekommande fall där djurägaren tror att hunden har fått en hjärnblödning eller hjärntumör och befarar att den måste avlivas.
– Men symtomen lindras oftast redan efter några dagars understödjande behandling. Här kan vi veterinärer verkligen göra skillnad genom vår neurologiska kompetens, som hjälper oss att skilja dessa mer godartade tillstånd från de mer allvarliga som kräver större behandlingsinsatser.

Har behandlat stelkramp
Vi kan göra mycket för neurologiska patienter. Även om det kan låta lite skrämmande med en slang i hjärnan.
Abtin Mojarradi berättar om ett lite mer ovanligt, men för honom tydligt fall: en hund med stelkramp.
– Det är en sjukdom som inte kräver specifik diagnostik, utan diagnosen kan i stort sett ställas via hundens utseende. När vi fick in en cane corso med stelkramp för ett par månader sedan, bad jag all personal att gå och kika på hur den såg ut, så att de kunde skapa sitt eget minnesbibliotek för framtiden.
En stelkrampsdrabbad hund är spänd och stel och ögonen ser konstiga ut, eftersom tredje blinkhinnan åker upp och ögonen försvinner lite inåt och hunden gärna kisar.
– Det händer att djurägaren söker till oftalmologen först, för de tror att hunden har fel på ögonen.
– Men en stelkrampshund har inte bara ögonförändringar utan blir uppdragen i ansiktet, så kallat sardoniskt leende, och då vet man även i tidigt skede att det handlar om stelkramp. Har man en gång sett det glömmer man det aldrig. Denna hund återhämtade sig helt efter stationärvård och behandling hemma.
Bland behandlingsnyheterna inom neurologi finns stamceller och olika typer av antiepileptiska behandlingar med CBD- och MCT-oljor, liksom ny kirurgi.
– Vi kan göra mycket för neurologiska patienter. Även om det kan låta lite skrämmande med en slang i hjärnan är det något som kan göras med god prognos och det är egentligen inte värre för djuret än att laga en fraktur. All form av kirurgi påverkar djuret, men det viktiga är att det finns en acceptabel eller god prognos med så lite lidande som möjligt.
Om: Abtin Mojarradi 
Abtin Mojarradi tog veterinärexamen 2013. Efter arbete i Läckeby och Jönköping började han på Evidensia i Helsingborg 2015, där intresset för neurologi väcktes. Från 2024 på Awake Helsingborg. Specialist i hundens och kattens sjukdomar, specialist i neurologi. De egna husdjuren är två katter och sex hönor. 2024 blev han även nominerad till Årets Veterinär, både för sitt fina bemötande av djurägare och förmågan att dela med sig av sina kunskaper till kollegor.
Om: Awake akut- och specialistdjursjukhus
Plats: Helsingborg
Grundare: Anna Frennesson och Michael Brückner i juli 2024. Personalägt.
Inriktning: Akut- och specialistdjursjukhus för hund och katt. Öppet dygnet runt, året om.
Team: Närmare 50 personer, varav 13 veterinärer, fler är på gång.
Vision: Att vara familjeveterinärens förlängda arm genom akut verksamhet och specialistvård. För närvarande finns specialister inom neurologi, ögon, internmedicin, ultraljud, kirurgi och tänder.
Läs nomineringen från 2024 klicka här:
                    [post_title] => Från tidningen: "Neurologi är det roligaste jag vet”
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => fran-tidningen-neurologi-ar-det-roligaste-jag-vet
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-06-04 10:31:44
                    [post_modified_gmt] => 2025-06-04 08:31:44
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24911
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [8] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24906
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-06-04 08:44:51
                    [post_date_gmt] => 2025-06-04 06:44:51
                    [post_content] => 
Mellan 2020 och 2024 har antalet inkomna rapporter om misstänkta biverkningar av läkemedel till djur nästan fördubblats. Eftersom rapporterna är en viktig del i säkerhetsövervakningen av läkemedel är detta något som Läkemedelsverket är väldigt glada över.
Totalt inkom 1281 rapporter om djurläkemedel 2024, jämfört med 664 rapporter under 2020. Flest antal rapporter som inkommit under 2024 avser djurslagen hund, katt och häst. 

Rapporterna bidrar till säkrare läkemedel
– Den här ökningen är något positivt eftersom rapporterna i slutändan kan vara en viktig del i att läkemedlen blir säkrare. Inkomna rapporter kan exempelvis gälla feber och svullnad efter vaccination eller mag-tarmbesvär efter behandling med smärtstillande. Under 2024 uppmärksammade vi även att människor fått misstänkta biverkningar efter exponering för djurläkemedel och även det motsatta; att djur fått misstänkta biverkningar efter att ha exponerats för läkemedel till människa, säger Susanne Lindahl, enhetschef vid Läkemedelsverkets enhet Veterinärläkemedel i användning.

Veterinärer skyldiga att rapportera
Att antalet rapporter sedan 2020 nästan har fördubblats kan bland annat bero på att läkemedelsföretagen sedan 2022 har krav på sig att skicka in även icke-allvarliga rapporter till den EU-gemensamma databasen för misstänkta biverkningar. Även antalet rapporter till Läkemedelsverket har ökat under samma period. Kanske kan också den nya e-tjänsten som kom i juni 2024 ha bidragit till ökningen, liksom att myndigheten under 2024 gjort flera kommunikationsinsatser om just vikten av att rapportera biverkningar.
– Varje rapport om en misstänkt biverkning bidrar till bättre kunskap om läkemedel. Alla rapporter om misstänkta biverkningar används för kontinuerlig övervakning av nytta och risk för läkemedel. Veterinärer är skyldiga att rapportera misstänkta biverkningar, men det är viktigt att känna till att även privatpersoner kan rapportera, alternativt prata med sin veterinär som sedan ska rapportera in misstanken till Läkemedelsverket, säger Susanne Lindahl.

Så rapporterar du 
I Läkemedelsverkets e-tjänst för rapportering av misstänkta biverkningar kan både veterinärer och privatpersoner rapportera. När Läkemedelsverket får in en rapport om en misstänkt biverkning handläggs och skickas rapporten till den EU-gemensamma databasen för misstänkta biverkningar, EudraVigilance Veterinary, där den blir en del av underlaget för den nationella och europeiska övervakningen av alla godkända läkemedel till djur.
Källa: Läkemedelsverket
                    [post_title] => Misstänkta biverkningar av läkemedel till djur rapporteras mera
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => misstankta-biverkningar-av-lakemedel-till-djur-rapporteras-mera
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-06-04 08:44:51
                    [post_modified_gmt] => 2025-06-04 06:44:51
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24906
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [9] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24900
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-06-03 11:53:25
                    [post_date_gmt] => 2025-06-03 09:53:25
                    [post_content] => 
Fler djurägare har börjat fråga om pris hos veterinären innan en behandling påbörjas, visar en undersökning som Sveland Djurförsäkringar har gjort bland sina kunder. Beteendeförändringen tros bero på den senaste tidens debatt om ökade kostnader för djurägare, samt att allt fler kunder nyttjar bolagets sjukvårdsupplysningstjänst, Svelands Vårdguide.
En undersökning som Sveland genomförde i september 2023 visade att endast 26 procent av de tillfrågade djurägarna frågade om pris hos veterinären innan en behandling startade. Detta trots att det kan skilja tusentals kronor för veterinärvård beroende på vilken vårdenhet man går till.
Av de som hade låtit genomföra en planerad operation av sitt djur, som kan vara mycket dyrt, jämförde endast 14 procent priser mellan olika veterinärkliniker innan tiden bokades.

Ny undersökning visar beteendeförändring
Nu har Sveland gjort en ny undersökning bland sina kunder. 41 procent svarar nu att de frågade om pris innan en behandling startade. Av de som har låtit genomföra en planerad operation, svarar 36 procent att de jämförde priser mellan olika kliniker innan tiden bokades.
Enligt Linda Kreutz, vd för Sveland Djurförsäkringar, har man inte varit van vid att fråga om pris från humanvården. Men i takt med att frågan om ökade kostnader för djurägare har diskuterats flitigt de senaste åren, har troligtvis allt fler blivit mer medvetna om de stora prisskillnaderna mellan olika kliniker.
Det ökade antalet samtal till Svelands Vårdguide har också bidragit till det förändrade beteendet, tror Linda Kreutz.
– Det är en oroande situation när djuret blir sjukt eller skadar sig och då är det lätt att ringa första bästa veterinär. Det är något alla vi som är djurägare kan relatera till. Men genom kontakten med Svelands Vårdguide, tror jag att många kunder har förstått vikten av att göra medvetna val i vården av sina djur, säger hon.
Sveland har sett en lucka
Genom Svelands Vårdguide får kunderna inte bara hjälp med att avgöra om de behöver uppsöka veterinärvård eller om de kan avvakta och vårda djuret hemma. De får också hjälp med att hitta rätt klinik för djurets specifika tillstånd.
– Kundernas behov av stöd i sitt djurägande i form av sjukvårdsrådgivning och hjälp med att bedöma behovet av veterinärvård är stort. Vi är ett kundägt djurförsäkringsbolag och att hjälpa våra kunder med detta är något vi alla vinner på, säger Linda Kreutz.
Skillnad april 2025 jämfört med september 2023:
Senast du besökte en veterinär, frågade du om pris på veterinärvården innan behandlingen påbörjades?
2025: Ja 41 procent. Nej 59 procent.
2023: Ja 26 procent. Nej 74 procent.
Vid planerad operation: jämförde du priser mellan olika veterinärkliniker innan du bokade tid?
2025: Ja 36 procent. Nej 64 procent.
2023: Ja 14 procent. Nej 86 procent.
Om undersökningen:
Undersökningen genomfördes under april månad 2025 och gick ut till slumpmässigt utvalda kunder hos Sveland. Cirka 300 personer svarade på undersökningen.
Källa: Sveland
                    [post_title] => Prisdebatt skapar beteendeförändring inför djursjukvårdsbesök
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => prisdebatt-skapar-beteendeforandring-infor-djursjukvardsbesok
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-06-03 10:34:44
                    [post_modified_gmt] => 2025-06-03 08:34:44
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24900
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

        )

    [post_count] => 10
    [current_post] => -1
    [before_loop] => 1
    [in_the_loop] => 
    [post] => WP_Post Object
        (
            [ID] => 24969
            [post_author] => 21
            [post_date] => 2025-06-13 12:18:23
            [post_date_gmt] => 2025-06-13 10:18:23
            [post_content] => 
Laxparasiten Gyrodactylus salaris (även kallad Laxdjävul) har bekräftats i Munkedalsälven, ett biflöde till Örekilsälven. Det är första gången som parasiten bekräftas i ett svenskt västkustvattendrag norr om Göta älv. 
En laxunge har bekräftats med parasiten. Fyndet gjordes inom det nationella provtagningsprogrammet Gyrodactylus salaris. Så snart fyndet blev känt initierades en utökad provtagning i Munkedals- och Örekilsälven. Provtagningen har inte resulterat i några ytterligare fynd, det rapporterar Havs- och vattenmyndigheten.

Människan trolig spridare
Genetiska analyserna visar att laxparasiterna från Munkedalsälven är av en variant som förekommer längre söderut på den svenska västkusten och som även påvisats i Norge. Hur parasiten har spridit sig till Munkedalsälven är inte känt. Parasiten tros ha spridits via människan, den är känslig för höga salthalter, vilket gör naturlig spridning via laxvandring osannolik. 

Parasitens effekter för laxfisk
G. salaris är en ektoparasit som fäster utanpå värddjuret och som kan orsaka hög dödlighet hos laxfiskar. Både unga och vuxna laxfiskar kan drabbas av parasitens angrepp, högst dödlighet drabbar yngel och laxungar. Skadliga effekter av parasiten varierar mellan olika bestånd och stammar. Vissa tycks vara mer motståndskraftiga, medan andra drabbas av hög dödlighet. I Norge har parasiten orsakat stor skada och omfattande åtgärder har vidtagits för att utrota parasiten. I Sverige har det bland annat införts förbud för utsättning av laxfisk i vattendrag längs västkusten för att förhindra introduktion och spridning av parasiten. Det är i dagsläget inte känt hur parasiten på sikt kan komma att påverka beståndet av lax i Munkedalsälven och Örekilsälven.

Undvik spridning av parasiten
Parasiter och bakterier kan överleva i fuktiga miljöer i flera dagar och kan bland annat spridas med fisk, fiskeredskap och vatten från infekterade vattendrag eller sjöar. Därför är det viktigt att den som fiskar eller rör sig i vattendragen på västkusten, torkar eller desinficera fiskeredskap och annan typ av utrustning som varit i kontakt med vattnet innan man flyttar sig mellan eller inom vattendraget.
Flera myndigheter och organisationer samarbetar för att följa utvecklingen och ta fram relevanta åtgärder, vilka ska införas snarast. Svenska myndigheter har ett nära samarbete norska myndigheter i frågan.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten
            [post_title] => Laxparasiten Gyrodactylus salaris hittade i Munkedalsälven
            [post_excerpt] => 
            [post_status] => publish
            [comment_status] => closed
            [ping_status] => closed
            [post_password] => 
            [post_name] => laxparasiten-gyrodactylus-salaris-hittade-i-munkedalsalven
            [to_ping] => 
            [pinged] => 
            [post_modified] => 2025-06-13 12:18:23
            [post_modified_gmt] => 2025-06-13 10:18:23
            [post_content_filtered] => 
            [post_parent] => 0
            [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24969
            [menu_order] => 0
            [post_type] => post
            [post_mime_type] => 
            [comment_count] => 0
            [filter] => raw
        )

    [comment_count] => 0
    [current_comment] => -1
    [found_posts] => 3488
    [max_num_pages] => 349
    [max_num_comment_pages] => 0
    [is_single] => 
    [is_preview] => 
    [is_page] => 
    [is_archive] => 
    [is_date] => 
    [is_year] => 
    [is_month] => 
    [is_day] => 
    [is_time] => 
    [is_author] => 
    [is_category] => 
    [is_tag] => 
    [is_tax] => 
    [is_search] => 
    [is_feed] => 
    [is_comment_feed] => 
    [is_trackback] => 
    [is_home] => 1
    [is_privacy_policy] => 
    [is_404] => 
    [is_embed] => 
    [is_paged] => 
    [is_admin] => 
    [is_attachment] => 
    [is_singular] => 
    [is_robots] => 
    [is_favicon] => 
    [is_posts_page] => 
    [is_post_type_archive] => 
    [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
    [query_vars_changed:WP_Query:private] => 
    [thumbnails_cached] => 
    [allow_query_attachment_by_filename:protected] => 
    [stopwords:WP_Query:private] => 
    [compat_fields:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => query_vars_hash
            [1] => query_vars_changed
        )

    [compat_methods:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => init_query_flags
            [1] => parse_tax_query
        )

    [query_cache_key:WP_Query:private] => wp_query:45236a7c14d2da31e8765687a15f46c5:0.95695500 1750135422
)

Foto på gyrodactylus-salaris (Laxdjävul). Människan tros vara orsak till spridning. Foto: Tor Atle Mo

13 juni 2025

Laxparasiten Gyrodactylus salaris hittade i Munkedalsälven

Laxparasiten Gyrodactylus salaris (även kallad Laxdjävul) har bekräftats i Munkedalsälven, ett biflöde till Örekilsälven. Det är första gången som parasiten bekräftas i ett svenskt västkustvattendrag norr om Göta älv. En...

SVA kartlägger våra laxar, och vill ha hjälp med rapporter om sjuka laxar. Foto: Adobe Stock

12 juni 2025

Rapportera sjuka laxar till SVA

Våra vilda laxar mår inte bra. Mängden återvändande laxar i våra älvar har varit lägre än förväntat. Under många år har det i olika älvar förekommit sjukdom sommartid och svampangrepp...

Regeringen anmäler förslag till EU-kommissionen för göra det möjligt att använda virtuella elstängsel. Foto: Adobe Stock

11 juni 2025

Regeringen vill göra det möjligt att använda virtuella elstängsel

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att anmäla ett förslag till EU-kommissionen om ändring i djurskyddsförordningen för att göra det möjligt att använda virtuella elstängsel. Anmälan är ett steg på...

Mari Törrö utses till ny vd för Dina Försäkringar Mitt.

10 juni 2025

Hon blir ny vd för Dina Försäkringar Mitt

Styrelsen i Dina Försäkringar Mitt har utsett Mari Törrö till ny vd i Dina Försäkringar Mitt. Hon tillträder den 1 december och ersätter då Krister Ängalid som varit vd sedan...

Vi behöver bli bättre på att kunna erbjuda individuellt anpassad vård, utan att det alltid måste vara ”golden standard”, säger Johan Rosberg Thorell. Foto: Håkan Johansson, Hallands Nyheter

10 juni 2025

Från tidningen: Han vill stärka kollegor i cancerbehandling

Veterinären Johan Rosberg Thorell har startat företaget Smådjursonkologen för att stötta kollegor i arbetet med cancerpatienter. – Vi behöver bli bättre på att kunna erbjuda individuellt anpassad vård, utan att...

Regeringen har utsett Christina Nordin till ny gd för Livsmedelsverket. Foto: Jordbruksverket/Anna Hållams

09 juni 2025

Livsmedelsverkets nya gd på plats

Första juni tillträdde Christina Nordin tjänsten som generaldirektör och chef för Livsmedelsverket.  – Jag ser verkligen fram mot att ta mig an min nya roll. Det är ett viktigt uppdrag...

Årets hedersdoktorer vid SLU är: Erik O.R. Bengtsson, lantbruksentreprenör, Ystad; Torbjörn Lundström, tandläkare, Norrköping; Per Modig, växtodlingsstrateg, Kristianstad; Josef Nygren, fiskföretagare, Lycksele; Olli Peltoniemi, professor, Finland; Maggie Roe, professor, Storbritannien; Michael J Wingfield, professor, Sydafrika. Fotokollage: SLU

05 juni 2025

Sju nya hedersdoktorer utnämnda av SLU

Sju personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Bland dessa finns praktiker från jordbruk och vattenbruk samt experter på munhälsa hos djur, trädskadegörare, landskapsfrågor och jordbruksdjurens reproduktion....

Förra året blev Abtin Mojarradi nominerad till Årets Veterinär, både för sitt fina bemötande av djurägare och förmågan att dela med sig av sina kunskaper till kollegor. Foto: Rebecca Walldén

04 juni 2025

Från tidningen: ”Neurologi är det roligaste jag vet”

Många veterinärer skyggar inför neurologiska sjukdomar och tycker att de verkar komplicerade. Abtin Mojarradi vid Awake Helsingborg tycker tvärtom att de är oerhört stimulerande och intressanta. Text: Ingrid Andersson Den...

Jämfört med 2020 har antalet rapporter nästan fördubblats för misstänkta biverkningar av läkemedel för djur. Foto: Adobe Stock

04 juni 2025

Misstänkta biverkningar av läkemedel till djur rapporteras mera

Mellan 2020 och 2024 har antalet inkomna rapporter om misstänkta biverkningar av läkemedel till djur nästan fördubblats. Eftersom rapporterna är en viktig del i säkerhetsövervakningen av läkemedel är detta något...

Numera uppger 41 procent av tillfrågade djurägare att de frågade om pris innan sjukvårdsbehandling av sitt djur. Foto: Adobe Stock

03 juni 2025

Prisdebatt skapar beteendeförändring inför djursjukvårdsbesök

Fler djurägare har börjat fråga om pris hos veterinären innan en behandling påbörjas, visar en undersökning som Sveland Djurförsäkringar har gjort bland sina kunder. Beteendeförändringen tros bero på den senaste...