World Animal Protection firar 75 år av arbete för djurens välfärd. Foto: Mostphotos
07 februari 2025
World Animal Protection firar 75 år av arbete för djurens välfärd. Organisationen, som startade 1950, har utvecklats till en global aktör med verksamhet i ett femtiotal länder. Deras insatser spänner...
Ny SLU-studie visar på resistens hos hästens spolmask mot det vanligaste läkemedlet i Sverige. Foto: Adobe Stock
06 februari 2025
Det finns en etablerad resistens hos hästens spolmask mot fenbendazol som är det vanligaste läkemedlet i Sverige. Detta enligt en ny SLU-studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Veterinary Parasitology....
WP_Query Object
(
[query] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
)
[query_vars] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
[error] =>
[m] =>
[p] => 0
[post_parent] =>
[subpost] =>
[subpost_id] =>
[attachment] =>
[attachment_id] => 0
[name] =>
[pagename] =>
[page_id] => 0
[second] =>
[minute] =>
[hour] =>
[day] => 0
[monthnum] => 0
[year] => 0
[w] => 0
[category_name] =>
[tag] =>
[cat] =>
[tag_id] =>
[author] =>
[author_name] =>
[feed] =>
[tb] =>
[paged] => 0
[meta_key] =>
[meta_value] =>
[preview] =>
[s] =>
[sentence] =>
[title] =>
[fields] =>
[menu_order] =>
[embed] =>
[category__in] => Array
(
)
[category__not_in] => Array
(
)
[category__and] => Array
(
)
[post__in] => Array
(
)
[post__not_in] => Array
(
)
[post_name__in] => Array
(
)
[tag__in] => Array
(
)
[tag__not_in] => Array
(
)
[tag__and] => Array
(
)
[tag_slug__in] => Array
(
)
[tag_slug__and] => Array
(
)
[post_parent__in] => Array
(
)
[post_parent__not_in] => Array
(
)
[author__in] => Array
(
)
[author__not_in] => Array
(
)
[search_columns] => Array
(
)
[ignore_sticky_posts] =>
[suppress_filters] =>
[cache_results] => 1
[update_post_term_cache] => 1
[update_menu_item_cache] =>
[lazy_load_term_meta] => 1
[update_post_meta_cache] => 1
[nopaging] =>
[comments_per_page] => 50
[no_found_rows] =>
[order] => DESC
)
[tax_query] => WP_Tax_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] => AND
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[queried_terms] => Array
(
)
[primary_table] => wp_posts
[primary_id_column] => ID
)
[meta_query] => WP_Meta_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] =>
[meta_table] =>
[meta_id_column] =>
[primary_table] =>
[primary_id_column] =>
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[clauses:protected] => Array
(
)
[has_or_relation:protected] =>
)
[date_query] =>
[request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS wp_posts.ID
FROM wp_posts
WHERE 1=1 AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
ORDER BY wp_posts.post_date DESC
LIMIT 2, 10
[posts] => Array
(
[0] => WP_Post Object
(
[ID] => 24212
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-02-05 11:00:12
[post_date_gmt] => 2025-02-05 10:00:12
[post_content] => Världens befolkning blir allt mer stillasittande och med det ökar livsstilsrelaterade sjukdomar. Även om hundägare anses mer fysiskt aktiva än befolkningen i stort, så ses i dag hälsoproblem som kan kopplas till en stillasittande livsstil hos både ägare och hundar. Men ett gemensamt träningsprogram kan gynna hälsan hos både ägare och hund, visar nya forskningsresultat från SLU.
I projektet undersöktes effekter av fysisk aktivitet hos ägare och hund som utförde ett åtta veckor långt träningsprogram tillsammans. Hundägarna kunde välja en målsträcka på två till tio kilometer, med målsättningen att klara av att springa den valda sträckan tillsammans med sin hund under träningsprogrammets sista vecka.
Löpträningen utfördes gemensamt två till tre gånger per vecka med tillägg av att ägare och hund också genomförde ett gemensamt cirkelträningspass en gång per vecka. Upplägget var att växla mellan gång och löpning för att gradvis bygga upp kondition och styrka. Tjugotvå ekipage fullföljde hela studien och blev utvärderade med enkätfrågor och kroppsmätningar för både ägare och hund, före studiens början och i studiens sista vecka.
Efter genomfört träningsprogram upplevde hundägarna en förbättrad livskvalitet och en förbättrad kroppsacceptans, detta trots att inga kroppsmått hade ändrats. Tydligt var också att hundägarnas motivation för att träna tillsammans med sin hund hade ökat efter träningsprogrammet.
Positiva resultat
Intressanta förändringar upptäcktes i hundens kroppssammansättning. Hull-, bröst- och bukomfång minskade enligt mätningar med måttband, samtidigt som lårmusklernas omfång ökade. Kroppsvikten förblev däremot oförändrad. Resultaten tyder på att även en relativt liten mängd ökad fysisk aktivitet kan ge en omfördelning mellan hundens fett- och muskelmassa, men fynden behöver bekräftas i större studier som också inkluderar jämförelser med radiologisk mätning av fett- och muskelmassa.
Mätningar med måttband som ett komplement till en hullbedömning är något som kan komma till användning kliniskt. Likväl som att lindrig övervikt hos i övrigt friska hundar i framtiden kan komma att behandlas med ett träningsprogram istället för med ett traditionellt bantningsfoder. Studien visar att hunden kan vara en motivator för att på ett hållbart sätt öka fysisk aktivitet hos både ägare och hund. Med en fysiskt aktiv livsstil kommer ofta många hälsofördelar, vilket här kunde bekräftas för båda parter.
Studien och projektet som helhet finansieras av:
Agria och Svenska kennelklubbens forskningsfond, SLU Future One Health, SLU Urban Futures, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Uppsala Diabetescentrum och Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.
Källa: SLU
[post_title] => Ny studie visar: Träna tillsammans bra för både hund och ägare
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => ny-studie-visar-trana-tillsammans-bra-for-bade-hund-och-agare
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-02-05 11:00:12
[post_modified_gmt] => 2025-02-05 10:00:12
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24212
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[1] => WP_Post Object
(
[ID] => 24208
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-02-04 15:30:23
[post_date_gmt] => 2025-02-04 14:30:23
[post_content] => I dag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Hagens önskade virtuella gränser programmeras in i en app, och djuren bär halsband som varnar dem med ljud vid gränsen och svaga stötar om de inte vänder tillbaka in i hagen. Tekniken är ännu inte godkänd, men studier visar att virtuella stängsel kan vara ett snabbt och flexibelt verktyg för nötkreatur på naturbetesmarker, det rapporterar SLU.
Lotten Wahlund har i en licentiatavhandling från SLU undersökt hur nötkreatur lär sig virtuell stängselteknik och hur de påverkas beteendemässigt och fysiologiskt av tekniken jämfört med vanliga elstängsel. Många av de tidigare studierna har gjorts på betesvallar med öppna plana ytor utan buskar och träd och med relativt enkla virtuella gränser. Det Lotten Wahlund ville se var hur djuren lär sig och anpassar sig till tekniken i naturbetesmarker, där forskarna tror att användningen kan bli vanligast och göra mest nytta i framtiden.
– På naturbeten finns många typer av vegetation och underlag och även höjdskillnader, vilket skulle kunna göra det svårare för djuren att anpassa sig till tekniken. Men vår övergripande slutsats är att det fungerade väldigt bra, säger Lotten Wahlund.
Virtuella stängsel via app
Tekniken består av ett halsband på djuren och en app i en telefon. Den virtuella hagen ritas upp med hjälp av GPS-punkter på en karta i appen och när djuret kommer till hagens yttre gräns börjar halsbandet att låta. Målet är att djuren ska vända tillbaka in i den virtuella hagen på ljudsignalen för att undvika en elstöt från halsbandet. I de fallen djuret inte vänder tillbaka ökar tonens ljudstyrka under cirka 5–20 sekunder beroende på hur snabbt djuret rör sig, innan det till slut får en stöt som motsvarar ungefär tio procent av styrkan i ett vanligt elstängsel. Om djuret fortfarande inte går tillbaka in i hagen upprepas proceduren med ljudsignal och sedan elstöt maximalt två gånger till, innan systemet stängs av och djurägaren får ett meddelande i telefonen om att djuret har rymt. Halsbandet fortsätter dock att sända ut djurets position, så det blir lätt att hitta och ta tillbaka djuret till hagen. Om djuret går tillbaka frivilligt aktiveras systemet automatiskt igen. Hagen går att rita om mycket lätt och systemet kan därför användas för att flytta djuren till olika delar av marken på ett enkelt sätt.
Tränar djuren i en vanlig hage
Innan man börjar använda stängslet fullt ut måste man träna djuren att vända på ljudsignal och det gör man i en vanlig hage där en av gränserna är virtuell. När djuren lärt sig att vända kan man börja flytta gränsen eller lägga till fler sidor. En studie i Lotten Wahlunds avhandling visar att djuren lär sig att vända på ljudsignalen inom några dagar, och det har också observerats hos andra djur än de som ingick i Lottens avhandling.
– Detta försök hade en begränsning i hur många elstötar som fick registreras under inlärningsperioden (max 15 under de fem första dagarna), vilket ledde till att två av kvigorna fick tas bort från studien dag två i försöket. Vi tror att detta till stor del berodde på en stark motivation att ta sig till en liggplats utanför den virtuella gränsen. Detta är en viktig lärdom inför framtiden för att minimera antalet elstötar under inlärningen, säger Lotten Wahlund.
Efter inlärningsperioden förekom i det stora hela få elstötar och djuren anpassade sig bra, oavsett hur många av hagens sidor som var virtuellt stängslade och om dessa gränser förflyttades.
Djurens beteende verkar inte påverkas
När kvigor med virtuella stängsel jämfördes med sådana som gick i en hage med vanliga elstängsel syntes inga tecken på långvariga beteendeförändringar som skulle kunna bero på stress, varken när det gällde beteende, kroppsvikt eller halter av stresshormonet kortisol i päls. Däremot fanns en kortvarig förhöjd halt av kortisol i träcken hos gruppen med virtuellt stängsel, men den skillnaden fanns redan innan det virtuella stängslet aktiverades, vilket tyder på att det var andra faktorer än själva stängslet som var orsaken.
– Vi kunde också se att djuren gärna uppehöll sig nära den virtuella gränsen och att de snabbt märkte när vi flyttade den. I många fall var de ute på den nya ytan inom 30 minuter. Detta tyder på att de inte är rädda för gränsen, säger Lotten Wahlund.
– Att djuren testar vanliga elstängsel kan man ju också misstänka. Erfarenheter från lantbrukare säger att det kan gå fort för djuren att upptäcka om strömmen försvinner, och någon måste ju vara där och testa. Kunskapen kring hur många elstötar som nötkreatur får under inlärning och över tid från vanliga elstängsel är dock väldigt begränsad. Ska vi jämföra hur djur mår i system med virtuella stängsel respektive elstängsel behövs mer forskning om detta.
Ser många fördelar
Att djuren snabbt anpassar sig efter det virtuella stängslet är viktig kunskap, då det gör det lättare att styra betet på ett effektivt sätt. I en naturbetesmark kan det till exempel handla om att hålla djuren borta från vissa delar av ytan, t.ex. sankmarker där djuren riskerar att fastna, eller om naturvårdshänsyn. I mer intensiva betessystem kan det handla om att utnyttja marken mer effektivt genom strip-bete.
En annan fördel med virtuella stängsel är att tekniken ger så mycket data till lantbrukaren. Systemet registrerar inte bara antalet signaler och elstötar utan ger också position och mäter aktivitet. Det gör att man snabbt kan upptäcka djur som får ett förändrat beteende, vilket kan tyda på skada eller sjukdom. Det kan även spara mycket tid i den dagliga tillsynen, då lantbrukaren i förväg vet var djuren är och inte behöver lägga tid på att leta reda på dem i hagen.
Måste vara lätt att göra rätt
Problemen som kan uppstå handlar främst om hur tekniken används. Lotten Wahlund betonar att det är viktigt att den fungerar som den ska och används på rätt sätt. Det måste vara lätt för djuren att förstå och att göra rätt. Det kan exempelvis röra sig om hur de virtuella gränserna placeras. Tekniken är inte tänkt att ge djuren elstötar utan endast styra dem med ljud, och då är det extra viktigt att det är förutsägbart och enkelt för djuren att förstå åt vilket håll de ska gå för att ljudet ska stängas av. Det handlar exempelvis om hur gränser placeras i förhållande till varandra.
Ännu inte godkänd
I dag är tekniken inte godkänd i Sverige. Det är förbjudet att styra djurs beteende med hjälp av el. Resultaten från den här och andra studier som görs med virtuella stängsel kommer att ge stöd till beslutsfattare för ett eventuellt godkännande av tekniken i framtiden. Om så blir fallet kan processen ske antingen genom en ändring i djurskyddslagens föreskrifter, så att virtuella stängsel får samma undantag som vanliga elstängsel har idag, eller att politiken ändrar lagstiftningen i grunden.
– Intresset är i alla fall väldigt stort. Många hör av sig, både lantbrukare och intresseorganisationer men även från politiskt håll finns ett intresse för tekniken, så förhoppningsvis kan den här avhandlingen vara till hjälp för beslutsfattarna, avslutar Lotten Wahlund.
Källa: SLU
[post_title] => Virtuella stängsel fungerar för nötkreatur i naturbetesmarker
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => virtuella-stangsel-fungerar-for-notkreatur-i-naturbetesmarker
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-02-04 15:30:23
[post_modified_gmt] => 2025-02-04 14:30:23
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24208
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[2] => WP_Post Object
(
[ID] => 24199
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-02-04 08:21:27
[post_date_gmt] => 2025-02-04 07:21:27
[post_content] => Svenska Kennelklubben förlänger sitt samarbetsavtal med fodertillverkaren Royal Canin med ytterligare ett år.
Avtalet gäller till och med den 31 december 2025, med option om förlängning med tre år. Royal Canin fortsätter därmed att ha sponsorstatus som Premiumpartner till SKK.
– Vi är glada att Royal Canin väljer att vara premiumpartner till oss i ytterligare ett år. Vårt samarbete gynnar våra medlemmar både i form av den kunskap man får tillgång till och genom att vi tillförs ekonomiska medel som gör det möjligt för oss att genomföra delar av vår verksamhet, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.
Även sponsor till utmärkelse
En viktig del av avtalet är att skapa mervärde för SKKs uppfödare och medlemmar genom attraktiva erbjudanden, rabatter och näringsinformation. Under de senaste åren har Royal Canin bland annat delat med sig av kunskap kring reproduktion och utfordring av aktiva, arbetande hundar via webbinarier, föreläsningar och träffar.
Avtalet omfattar även fodersponsring i samband med evenemang och i samband med utmärkelserna Årets Polishund, Årets Narkotikasökhund, Årets Tjänstehund och Årets Bragdhund.
Källa: SKK
[post_title] => Royal Canins avtal förlängt med SKK
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => royal-canins-avtal-forlangt-med-skk
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-02-04 08:21:27
[post_modified_gmt] => 2025-02-04 07:21:27
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24199
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[3] => WP_Post Object
(
[ID] => 24195
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-02-03 13:29:51
[post_date_gmt] => 2025-02-03 12:29:51
[post_content] => Den 24 januari 2025 rapporterade EU-kommissionen ett utbrott av Peste des petits ruminants (PPR) i en fårbesättning i Szentgyörgyvölgy, västra Ungern. Smittan upptäcktes efter att besättningen nyligen, på laglig väg, importerat djur från Rumänien.
Samtliga djur i den drabbade besättningen har avlivats, och restriktioner för förflyttning av djur och djurprodukter i och från det berörda området har införts.
Under 2024 rapporterades flera PPR-utbrott i Europa, bland annat i Grekland, Rumänien och Bulgarien. Innan dessa hade sjukdomen endast konstaterats en gång tidigare inom EU, i Bulgarien 2018.
Främst får och getter som drabbas
PPR orsakas av ett morbillivirus och drabbar främst får och getter, men även kameler och vissa vilda idisslare kan smittas. Symtom inkluderar feber, nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit samt nos- och ögonflöde. Några dagar in i sjukdomsförloppet kan sår uppstå i näshåla, mun och ögon, och djuret kan utveckla hosta, andningssvårigheter och kraftig diarré. Smittsamheten är hög, och dödligheten kan vara så hög som 50 till 100 procenty. Viruset sprids via kroppsvätskor och träck, främst genom direktkontakt mellan djur.
Ingen ökad risk för spridning till Sverige
Utbrottet i Ungern bedöms inte ha ökat risken för smitta till svenska djur, eftersom ingen införsel av levande får eller getter, avelsmaterial eller animaliska biprodukter har skett från de berörda länderna under de senaste tre månaderna.
Detta rapportera SVA som kontinuerligt följer spridningen av PPR i Europa och genomför riskvärderingar vid behov.
[post_title] => Ungern har rapporterat utbrott av Peste des petits
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => ungern-har-rapporterat-utbrott-av-peste-des-petits
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-02-03 13:29:51
[post_modified_gmt] => 2025-02-03 12:29:51
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24195
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[4] => WP_Post Object
(
[ID] => 24191
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-02-03 09:27:56
[post_date_gmt] => 2025-02-03 08:27:56
[post_content] => Magproblem, öron- och hudproblem samt oro över att hunden kan ha blivit förgiftad efter att ha ätit något olämpligt. Det är de vanligaste orsakerna till att hundägare söker sjukvårdsrådgivning för sina djur.
Detta visar statistik över inkommande samtal till Svelands Vårdguide, Sveland Djurförsäkringars sjukvårdsupplysning för djur. Något leg. veterinär Emma Kaipak, ansvarig för Svelands Vårdguide och med gedigen klinisk erfarenhet från de stora djursjukhusen, har sett ute på klinikernas akutmottagningar.
Videosamtal underlättar bedöming
När hundägare ringer till Svelands Vårdguide med oro över att hunden kan ha blivit förgiftad efter att ha ätit något olämpligt, kan rådgivarna snabbt bilda sig en uppfattning om läget är allvarligt eller inte. Så länge djurägaren vet vad hunden har ätit och ungefär hur mycket.
– Tack vare möjligheten till videosamtal kan Svelands Vårdguides rådgivare snabbt bedöma om djuret behöver söka akut vård, om det är ett tillstånd där tid bör bokas hos specialist, eller om det går att behandla hemma. Under samtalet finns det även möjlighet för djurägaren att få råd kring förebyggande vård som kan förhindra skador och sjukdomar.
Vanligaste orsakerna till att hundägare söker sjukvårdsrådgivning för sina djur:
- Magproblem – hunden kräks eller har diarré
- Öron- och hudproblem, hunden har klåda
- Oro över att hunden kan ha blivit förgiftad efter att ha ätit något olämpligt
Källa: Sveland Djurförsäkring
[post_title] => Vanligaste frågorna hundägare söker råd om
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => vanligaste-fragorna-hundagare-soker-rad-om
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-02-03 09:27:56
[post_modified_gmt] => 2025-02-03 08:27:56
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24191
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[5] => WP_Post Object
(
[ID] => 24186
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-01-31 07:44:00
[post_date_gmt] => 2025-01-31 06:44:00
[post_content] => Grisuppfödare som uppfyller särskilda villkor har sedan 2017 kunnat tillämpa tidigare avvänjning av smågrisar. Detta innebär att minst 90 procent av smågrisarna i en omgång måste vara 26 dagar eller äldre när de avvänjs. Jordbruksverket har nu utvärderat påverkan på djurskydd och konkurrenskraft. Resultatet visar på positiva effekter såväl i fråga om djurvälfärd och djurhälsa som lönsamhet, det rapporterar Jordbruksverket.
I Sverige måste smågrisar vara minst 28 dagar och ha vant sig vid tillskottsfoder innan de får skiljas från suggan – så kallad avvänjning. I december 2017 införde Jordbruksverket möjligheten till undantag från reglerna för grisbesättningar som följer elva särskilda villkor för djurhälsa och djurvälfärd. I dagsläget tillämpar 19 svenska grisbesättningar tidigare avvänjning.
Minskad dödlighet och få beteendestörningar
Jordbruksverket har utvärderat hur smågrisarnas välfärd och företagens lönsamhet har påverkats hos de grisuppfödare som tillämpat tidigare avvänjning. Resultatet visar bland annat att:
- Dödligheten bland smågrisarna minskade
- Tillväxten hos smågrisarna ökade
- Användningen av antibiotika minskade
- Beteendestörningar hos smågrisarna är på en låg eller mycket låg nivå
- Suggornas hållbarhet ökade
- Intäkterna för grisföretagen har ökat
De särskilda villkoren bidrar till resultatet
– Vår slutsats är att de positiva resultaten framför allt beror på att grisuppfödarna är noggranna i sin produktion och att de följer de elva särskilda villkoren som ställs för att få tillämpa tidigare avvänjning, säger Gunnar Palmqvist, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.
– Avvänjningen är en känslig period för smågrisarna men utvärderingen visar att sammantaget har föreskriftsändringen lett till ökad lönsamhet med bibehållen eller förbättrad djurvälfärd och djurhälsa säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.
Efterlevnaden god – men avvikelser finns
Av utvärderingen framgår att länsstyrelsernas djurskyddskontroller inte har visat på några brister när det gäller efterlevnaden av kraven för tidigare avvänjning. Resultaten från de utökade hälsokontroller som djurhälsoveterinärer gör har visat på få brister generellt. Det förekommer dock att värmen i smågrishörnan ibland inte är tillräckligt hög. Det har också upptäckts brister vad gäller avvänjningsålder i enstaka fall.
Sammantaget bedömer Jordbruksverket att företagens efterlevnad av kraven för tidigare avvänjning är mycket god, men att det är viktigt att avvikelser följs upp och åtgärdas, särskilt vad gäller kraven kring smågrisarnas avvänjningsålder.
Fakta: Avvänjning av smågrisar
- I Sverige gäller sedan 1989 grundkravet att smågrisar får avvänjas – skiljas från suggan – först när de är 28 dagar och har vant sig vid tillskottsfoder.
- 1 december 2017 införde Jordbruksverket möjligheten till tidigare avvänjning. För att få tillämpa tidigare avvänjning måste grisbesättningen följa elva särskilda villkor på bland annat särskild hälsokontroll av smågrisarna, hög biosäkerhet, extra skötsel och tillsyn samt mjölkbaserat foder.
- Undantaget för tidigare avvänjning gäller vid omgångsuppfödning. Det innebär i korthet att en grupp av dräktiga suggor sätts in samtidigt i en stallavdelning där smågrisarna sedan föds och får di. Hela avdelning med suggor och smågrisar töms när smågrisarna har avvants. 90 procent av smågrisarna måste då vara 26 dagar eller äldre, och ingen smågris får vara yngre än 21 dagar. Smågrisarnas genomsnittsålder i en grisningsomgång med tidigare avvänjning är runt 28 dagar.
- Inom EU tillämpar många medlemsländer 21 dagar som avvänjningsålder. Det är den lägsta tillåtna åldern för avvänjning enligt EU:s gemensamma regelverk.
Källa: Jordbruksverket
[post_title] => Utvärdering visar på god djurvälfärd och ökad tillväxt vid tidigare avvänjning av smågrisar
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => utvardering-visar-pa-god-djurvalfard-och-okad-tillvaxt-vid-tidigare-avvanjning-av-smagrisar
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-01-31 07:44:00
[post_modified_gmt] => 2025-01-31 06:44:00
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24186
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[6] => WP_Post Object
(
[ID] => 24179
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-01-30 11:00:10
[post_date_gmt] => 2025-01-30 10:00:10
[post_content] => EMA har publicerat en sammanfattning av sina viktigaste rekommendationer för 2024 gällande godkännande och säkerhetsövervakning av veterinärmediciner. Under året rekommenderade EMA 25 veterinärmediciner för marknadsföringstillstånd – det högsta antalet rekommendationer under ett enskilt år. Av dessa innehöll två en ny aktiv substans som tidigare inte varit godkänd i ett veterinärmedicinskt läkemedel inom EU.
14 av de rekommenderade läkemedlen var vacciner, varav sju utvecklades med hjälp av bioteknologiska processer.
Bland de läkemedel som rekommenderades för marknadsföringstillstånd 2024 var 13 avsedda för livsmedelsproducerande djur, såsom kycklingar, grisar och nötkreatur, medan 11 var för sällskapsdjur, såsom hundar och katter.
Ett urval av dessa rekommendationer finns att läsa i Veterinärmedicinska höjdpunkter: som du når genom att klicka här:
[post_title] => 25 nya läkemedel rekommenderade för godkännande – två med en ny aktiv substans
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => 25-nya-lakemedel-rekommenderade-for-godkannande-tva-med-en-ny-aktiv-substans
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-01-30 08:21:27
[post_modified_gmt] => 2025-01-30 07:21:27
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24179
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[7] => WP_Post Object
(
[ID] => 24172
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-01-30 08:07:08
[post_date_gmt] => 2025-01-30 07:07:08
[post_content] => Socialminister Jakob Forssmed har utsetts till vice ordförande i Global Leaders Group (GLG) on Antimicrobial Resistance. FN-organet består av politiker och experter och arbetar för att minska antibiotikaresistens.
– Jag är glad att få möjligheten att fortsätta arbetet i GLG, nu i rollen som vice ordförande. Globalt ledarskap behövs mer än någonsin i den här frågan – det är nu arbetet börjar för att vi ska nå de mål som världens ledare enades om på högnivåmötet om antimikrobiell resistens i höstas, men även driva på ytterligare i de frågor där vi inte nådde ända fram, säger socialminister Jakob Forssmed.
Världsledande experter
Global Leaders Group on Antimicrobial Resistance består av världsledare och experter inom olika sektorer som arbetar för att påskynda politiska åtgärder mot antimikrobiell resistens. Gruppen bildades 2020 under FN och träffas fyra gånger årligen. Gruppen stöttas också av fyra FN-organisationer: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FN:s miljöprogram, Världshälsoorganisationen och Världsorganisationen för djurhälsa.
Jakob Forssmed har varit medlem i GLG sedan februari 2023.
Antimikrobiell resistens
Antimikrobiell resistens (AMR) innebär i korthet att smittämnen (bakterier, virus, parasiter och svampar) utvecklar en motståndskraft mot behandlingen. I synnerhet bakterier som är resistenta mot antibiotika utgör ett tilltagande hot mot hälsa och livsmedelsproduktion världen över. Resistenta bakterier kan på samma sätt som andra bakterier överföras mellan människor, djur och livsmedel, samt spridas i vår miljö. Detta innebär att flera områden så som människors och djurs hälsa, miljö, forskning, utbildning, handel och internationellt utvecklingssamarbete behöver involveras för att bekämpa antibiotikaresistens i en tvärsektoriell så kallad One Health approach. Resistens mot antimikrobiella medel generellt, där antibiotika ingår, är ett globalt problem.
Socialminister Jakob Forssmed är den minister i regeringen som har ansvar för frågan om antimikrobiell resistens.
Källa: Regeringskansliet
[post_title] => Jakob Forssmed utsedd till vice ordförande i Global Leaders Group on Antimicrobial Resistance
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => jakob-forssmed-utsedd-till-vice-ordforande-i-global-leaders-group-on-antimicrobial-resistance
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-01-30 08:07:08
[post_modified_gmt] => 2025-01-30 07:07:08
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24172
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[8] => WP_Post Object
(
[ID] => 24168
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-01-29 13:29:51
[post_date_gmt] => 2025-01-29 12:29:51
[post_content] => I mer än vart tredje hushåll i landet finns ett husdjur och många djurägare har det fortsatt tufft med stigande kostnader för djursjukvård.
– Vi ser att ökningstakten är fortsatt hög, trots att den har dämpats något, och det är långt kvar till en stabil och sund kostnadsnivå för djursjukvård, säger Patrik Olsson på Agria.
En undersökning visar att hela 71 procent* av djurägarna är oroliga över kostnaderna för djursjukvård och att kostnaderna fortsätter att öka. Under åren 2019–2024 ökade Agrias skadekostnader per djur med 41 procent varpå priset på genomsnittspremien ökade med 39 procent. Det är fortsatt de två stora aktörerna AniCura och Evidensia som driver kostnadsutvecklingen, jämfört med övriga aktörer.
- Vi ser en fortsatt kraftig ökning av skadekostnader för djursjukvård. De två stora koncernerna står för de största kostnadsökningarna i jämförelse med övriga kliniker, säger Patrik Olsson, chef för Agria i Sverige.
Jämfört med tidigare femårsperiod dämpas den kraftiga ökningstakten för skadekostnader något (fyra procent), medan även kostnadsökning för djurförsäkringar dämpas (två procent) under perioden 2019-2024.
Kostnadsutvecklingen för medelskada hos djur försäkrade i Agria under åren 2019-2024
Siffrorna i tabellen nedan grundas i de skadeersättningar som Agria betalat ut till kunder. Den första tabellen visar kostnadsutvecklingen för medelskada för hund, katt och häst under femårsperioden.
Kostnadsökningarna för sällskapsdjur främst drivs av de stora kedjorna, Evidensia och AniCura, medan Evidensia är den aktör som driver kostnader för sjukvård av häst. AniCura erbjuder inte djursjukvård för häst.
Procentuell ökning av Agrias skadekostnader 2019–2024:
Djursjukvårdsföretag
|
Hund
|
Katt
|
Häst
|
Evidensia
|
44%
|
48%
|
31%
|
AniCura
|
38%
|
41%
|
Behandlar ej häst
|
Övriga företag
|
28%
|
16%
|
29%
|
Tabellen nedan redovisar den totala kostnaden, inklusive självrisk, för den vård som omfattas av försäkringen. Ytterligare kostnader kan ha tillkommit som djurägaren betalat ur egen ficka.
Kostnad för den genomsnittliga bruttomedelskadan per djurslag under 2024:
Djursjukvårdsföretag
|
Hund
|
Katt
|
Häst
|
Evidensia
|
18 523 kr
|
15 512 kr
|
25 986 kr
|
AniCura
|
17 637 kr
|
15 803 kr
|
Behandlar ej häst
|
Övriga företag
|
11 857 kr
|
9 328 kr
|
18 222 kr
|
*Enligt en undersökning med 400 katt- och hundägare som genomförts av Xtreme på uppdrag av Agria.
Källa: Agria
[post_title] => Ny undersökning visar att kostnaderna för djursjukvård ökar
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => ny-undersokning-visar-att-kostnaderna-for-djursjukvard-okar
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-01-29 13:29:51
[post_modified_gmt] => 2025-01-29 12:29:51
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24168
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[9] => WP_Post Object
(
[ID] => 24163
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-01-29 10:48:37
[post_date_gmt] => 2025-01-29 09:48:37
[post_content] => Den 18 januari invigdes Din Veterinärs nya klinik i Nya Gårda, centrala Göteborg. Den moderna kliniken är tre gånger större än deras tidigare lokaler och markerar en milstolpe för verksamheten som grundades 2021 av äkta paret veterinären Frieda Dalin och ekonomen Henrik Hansson.
– Det har varit en dröm att starta något eget och att få göra det tillsammans, säger Frieda Dalin, en av grundarna och själv veterinär.
Efter att tidigare ha haft sin verksamhet i Lunden har den snabbt ökande kundtillströmningen gjort att lokalerna inte längre räckte till. Planeringen för expansionen har pågått i två och ett halvt år, inklusive en utdragen bygglovsprocess. Nu står deras nya klinik i Nya Gårda färdig – en toppmodern anläggning på 380 kvadratmeter.
[caption id="attachment_24165" align="aligncenter" width="1024"]
Delar av teamet på plats i de nya lokalerna i Nya Gårda. Foto: Malin Olausson[/caption]
Ett team som växer
Din Veterinär har i dag två kliniker, den ursprungliga i Lunden och nu även den nya i Nya Gårda. Totalt arbetar 17 personer i företaget, varav 7 är veterinärer. Teamet har precis förstärkts med tre nyanställda, och planen är att fördela resurserna med fem veterinärer på den nya kliniken och tre på den gamla.
– Vi vill vara en mindre, personlig klinik där vi känner våra patienter och kan följa dem genom hela vårdförloppet, säger Frieda Dalin. Samtidigt ska vi kunna erbjuda omfattande vård inom kirurgi, ortopedi, kejsarsnitt och annan akutvård.
Kliniken tar emot både hundar och katter och fungerar som ett privat alternativ till de större djursjukhusen i Göteborg. Vid behov av avancerad intensivvård samarbetar de med stadens tre större djursjukhus.
Invigningen lockade många
Invigningen av den nya kliniken blev en lyckad tillställning där kunder, branschkollegor och personal bjöds in för att fira. Besökarna fick en rundtur i lokalerna, inklusive operationssalar och tandvårdsavdelningar. Det bjöds på snittar, bubbel och frågetävlingar.
– Det var fantastiskt att få visa upp vad vi har skapat. Vi är så tacksamma för stödet vi har fått från våra kunder och kollegor, säger Frieda.
Den nya kliniken blir ett viktigt tillskott till Göteborgs utbud av djursjukvård och ett bevis på hur efterfrågan på personliga och högkvalitativa veterinärtjänster fortsätter att växa.
Faktaruta: Din Veterinär Göteborg
• Grundades: 2021 av Frieda Dalin och Henrik Hansson.
• Kliniker: 2 (Lunden och Nya Gårda).
• Anställda: 17, varav 7 veterinärer.
• Tjänster: Kirurgi, ortopedi, kejsarsnitt, frakturer, mjukdelskirurgi och akutvård.
• Djur: Hund och katt.
• Vision: Skapa högkvalitativ djursjukvård med personligt bemötande och en arbetsplats där medarbetare trivs och utvecklas.
[post_title] => Ny veterinärklinik invigd i Göteborg – Din Veterinär växer med ny storsatsning
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => ny-veterinarklinik-invigd-i-goteborg-din-veterinar-vaxer-med-ny-storsatsning
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-01-29 10:48:37
[post_modified_gmt] => 2025-01-29 09:48:37
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24163
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
)
[post_count] => 10
[current_post] => -1
[before_loop] => 1
[in_the_loop] =>
[post] => WP_Post Object
(
[ID] => 24212
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-02-05 11:00:12
[post_date_gmt] => 2025-02-05 10:00:12
[post_content] => Världens befolkning blir allt mer stillasittande och med det ökar livsstilsrelaterade sjukdomar. Även om hundägare anses mer fysiskt aktiva än befolkningen i stort, så ses i dag hälsoproblem som kan kopplas till en stillasittande livsstil hos både ägare och hundar. Men ett gemensamt träningsprogram kan gynna hälsan hos både ägare och hund, visar nya forskningsresultat från SLU.
I projektet undersöktes effekter av fysisk aktivitet hos ägare och hund som utförde ett åtta veckor långt träningsprogram tillsammans. Hundägarna kunde välja en målsträcka på två till tio kilometer, med målsättningen att klara av att springa den valda sträckan tillsammans med sin hund under träningsprogrammets sista vecka.
Löpträningen utfördes gemensamt två till tre gånger per vecka med tillägg av att ägare och hund också genomförde ett gemensamt cirkelträningspass en gång per vecka. Upplägget var att växla mellan gång och löpning för att gradvis bygga upp kondition och styrka. Tjugotvå ekipage fullföljde hela studien och blev utvärderade med enkätfrågor och kroppsmätningar för både ägare och hund, före studiens början och i studiens sista vecka.
Efter genomfört träningsprogram upplevde hundägarna en förbättrad livskvalitet och en förbättrad kroppsacceptans, detta trots att inga kroppsmått hade ändrats. Tydligt var också att hundägarnas motivation för att träna tillsammans med sin hund hade ökat efter träningsprogrammet.
Positiva resultat
Intressanta förändringar upptäcktes i hundens kroppssammansättning. Hull-, bröst- och bukomfång minskade enligt mätningar med måttband, samtidigt som lårmusklernas omfång ökade. Kroppsvikten förblev däremot oförändrad. Resultaten tyder på att även en relativt liten mängd ökad fysisk aktivitet kan ge en omfördelning mellan hundens fett- och muskelmassa, men fynden behöver bekräftas i större studier som också inkluderar jämförelser med radiologisk mätning av fett- och muskelmassa.
Mätningar med måttband som ett komplement till en hullbedömning är något som kan komma till användning kliniskt. Likväl som att lindrig övervikt hos i övrigt friska hundar i framtiden kan komma att behandlas med ett träningsprogram istället för med ett traditionellt bantningsfoder. Studien visar att hunden kan vara en motivator för att på ett hållbart sätt öka fysisk aktivitet hos både ägare och hund. Med en fysiskt aktiv livsstil kommer ofta många hälsofördelar, vilket här kunde bekräftas för båda parter.
Studien och projektet som helhet finansieras av:
Agria och Svenska kennelklubbens forskningsfond, SLU Future One Health, SLU Urban Futures, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Uppsala Diabetescentrum och Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.
Källa: SLU
[post_title] => Ny studie visar: Träna tillsammans bra för både hund och ägare
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => ny-studie-visar-trana-tillsammans-bra-for-bade-hund-och-agare
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-02-05 11:00:12
[post_modified_gmt] => 2025-02-05 10:00:12
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24212
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[comment_count] => 0
[current_comment] => -1
[found_posts] => 3355
[max_num_pages] => 336
[max_num_comment_pages] => 0
[is_single] =>
[is_preview] =>
[is_page] =>
[is_archive] =>
[is_date] =>
[is_year] =>
[is_month] =>
[is_day] =>
[is_time] =>
[is_author] =>
[is_category] =>
[is_tag] =>
[is_tax] =>
[is_search] =>
[is_feed] =>
[is_comment_feed] =>
[is_trackback] =>
[is_home] => 1
[is_privacy_policy] =>
[is_404] =>
[is_embed] =>
[is_paged] =>
[is_admin] =>
[is_attachment] =>
[is_singular] =>
[is_robots] =>
[is_favicon] =>
[is_posts_page] =>
[is_post_type_archive] =>
[query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
[query_vars_changed:WP_Query:private] =>
[thumbnails_cached] =>
[allow_query_attachment_by_filename:protected] =>
[stopwords:WP_Query:private] =>
[compat_fields:WP_Query:private] => Array
(
[0] => query_vars_hash
[1] => query_vars_changed
)
[compat_methods:WP_Query:private] => Array
(
[0] => init_query_flags
[1] => parse_tax_query
)
)
Gemensamt träningsprogram kan gynna hälsan hos både ägare och hund, visar nya forskningsresultat från SLU. Foto: Birgitta Sjöstedt/Mostphotos
05 februari 2025
Världens befolkning blir allt mer stillasittande och med det ökar livsstilsrelaterade sjukdomar. Även om hundägare anses mer fysiskt aktiva än befolkningen i stort, så ses i dag hälsoproblem som kan...
Lotta Wahlunds licentiatavhandling från SLU visar att virtuella stängsel fungerar Foto: Jenny Jewert
04 februari 2025
I dag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Hagens önskade virtuella gränser programmeras in i en app, och djuren bär halsband som varnar dem med ljud vid...
Svenska Kennelklubbens vd Kees de Jong och Mia Umaerus Kempe, Royal Canin Nordics, på Stockholm Hundmässa. Foto: Måns Engelbrektsson.
04 februari 2025
Svenska Kennelklubben förlänger sitt samarbetsavtal med fodertillverkaren Royal Canin med ytterligare ett år. Avtalet gäller till och med den 31 december 2025, med option om förlängning med tre år. Royal...
Utbrott av Peste des petits ruminants i Ungern. Foto: Elena Volf/Mostphotos
03 februari 2025
Den 24 januari 2025 rapporterade EU-kommissionen ett utbrott av Peste des petits ruminants (PPR) i en fårbesättning i Szentgyörgyvölgy, västra Ungern. Smittan upptäcktes efter att besättningen nyligen, på laglig väg,...
Vanliga hälsoproblem hos hundar - detta vill djurägare oftast ha råd om. Foto: Mostphotos
03 februari 2025
Magproblem, öron- och hudproblem samt oro över att hunden kan ha blivit förgiftad efter att ha ätit något olämpligt. Det är de vanligaste orsakerna till att hundägare söker sjukvårdsrådgivning för...
Grisuppfödare som uppfyller särskilda villkor har sedan 2017 kunnat tillämpa tidigare avvänjning av smågrisar. Foto:Hans Prinsen/Mostphotos
31 januari 2025
Grisuppfödare som uppfyller särskilda villkor har sedan 2017 kunnat tillämpa tidigare avvänjning av smågrisar. Detta innebär att minst 90 procent av smågrisarna i en omgång måste vara 26 dagar eller...
Under 2024 rekommenderade EMA 25 veterinärmediciner för marknadsföringstillstånd – det högsta antalet rekommendationer under ett enskilt år. Bild från EMA i Amsterdam. Foto: Robert Meerding/European Union, 2024, CC BY 4.0
30 januari 2025
EMA har publicerat en sammanfattning av sina viktigaste rekommendationer för 2024 gällande godkännande och säkerhetsövervakning av veterinärmediciner. Under året rekommenderade EMA 25 veterinärmediciner för marknadsföringstillstånd – det högsta antalet rekommendationer...
Socialminister Jakob Forssmed är den minister i regeringen som har ansvar för frågan om antimikrobiell resistens. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
30 januari 2025
Socialminister Jakob Forssmed har utsetts till vice ordförande i Global Leaders Group (GLG) on Antimicrobial Resistance. FN-organet består av politiker och experter och arbetar för att minska antibiotikaresistens. – Jag...
En undersökning visar att hela 71 procent av djurägarna är oroliga över kostnaderna för djursjukvård och att kostnaderna fortsätter att öka. Foto: Adobe Stock
29 januari 2025
I mer än vart tredje hushåll i landet finns ett husdjur och många djurägare har det fortsatt tufft med stigande kostnader för djursjukvård. – Vi ser att ökningstakten är fortsatt...
Grundarna, Frieda Dalin och Henrik Hansson, är mycket nöjde med en till klinik i Göteborg. Foto: Din Veterinär
29 januari 2025
Den 18 januari invigdes Din Veterinärs nya klinik i Nya Gårda, centrala Göteborg. Den moderna kliniken är tre gånger större än deras tidigare lokaler och markerar en milstolpe för verksamheten...