Det är viktigt att ha en plan, inte bara för träning och tävling utan även tid för vila måsta in i planeringen. Bild: Adobe Stock 17 april 2025

Ny undersökning visar på brist på planering vid träning och tävling

Våren är här och tävlingssäsongen har dragit igång. Det pratas mycket om vikten av att planera inför träning och tävling, men långt ifrån alla ryttare har en tydlig plan. En...

Kliniken som öppnade 2021 har i dag ett team på nio personer. 16 april 2025

Från tidningen: Frey Veterinärklinik i framkant med koldioxidlaserkirurgi

Rebecka Frey, grundare av Frey Veterinärklinik, har gjort en imponerande resa som både veterinär och entreprenör. Kliniken, som öppnade i december 2021, är i dag en specialistmottagning med hög kompetens inom...

Nyhetsbrev Sök

Mest lästa

24 mars 2025 - 722

Startup lanserar Sveriges första begravningsbyrå för husdjur

#tystatassar, Affärer

26 mars 2025 - 648

Engagemang, innovation och återseenden på Vetadagarna

#konferens, #smådjur, #vetadagarna, Hästar, Utbildning

04 april 2025 - 548

Andelen akuta veterinärbesök ökar – det visar ny rapport

#akutvård, #djursjukvård, #djursjukvårdspriser, #grönarbetsgivare, Finansiering

15 april 2025 - 495

Ny skyddad titel: Djurfysioterapeut från 1 september

#fysioterapeuterna, #titel, Politik

Platsannonser

Legitimerad djursjukskötare till Gamlebygymnasiet

Veterinär till Gamlebygymnasiet

Veterinär

Motala Djurklinik söker Leg. Veterinär som kan komplettera vårt härliga gäng

Veterinär

Är du en veterinär som gillar djur, djurägare och att bo nära hav & skog?

Till sommarvikariat 2025 söker vi nu leg. Veterinär och tf. veterinär

Norra Djurakuten söker leg. djursjukskötare/djurvårdare

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => all
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24639
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-15 09:28:40
                    [post_date_gmt] => 2025-04-15 07:28:40
                    [post_content] => Från och med den 1 september 2025 blir djurfysioterapeut en skyddad yrkestitel i Sverige. Denna förändring innebär att endast personer med rätt utbildning och legitimation får använda titeln, vilket syftar till att kvalitetssäkra vården för djur och stärka förtroendet hos djurägare.
Det är en vinst för yrkeskåren, men inte minst för djur och djurägare, det skriver Fysioterapeuterna i ett pressmeddelande. Den reglering av yrkestiteln som riksdagen nu beslutat om, innebär en kvalitetssäkring för den som behöver fysioterapeutiska insatser för sitt djur. Det blir också straffbart att kalla sig djurfysioterapeut eller något liknande utan att ha erforderlig utbildning och legitimation.
— Det här är ett viktigt steg för vår profession. Den kunskap som ligger till grund för vår legitimation är särskilt utformad för att möta de krav som ställs för en säker hälso- och sjukvård. Och det behöver självklart även gälla vård av djur, kommenterar Cecilia Winberg, förbundsordförande för Fysioterapeuterna, beslutet.

Ny utredning 2021
När titeln fysioterapeut skyddades 2014, så gällde det bara på humansidan de som arbetar med fysioterapi för djur lämnades vid sidan av beslutet.  Det innebär att andra yrkesgrupper kan utge sig för att vara fysioterapeuter för djur utan att ha någon yrkeslegitimation.
I juni 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att se över lagstiftningen om djurens hälso- och sjukvård och annan veterinär verksamhet och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas i syfte att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur (dir. 2021:42). Utredningen föreslog att yrkestitlar som är skyddade enligt patientsäkerhetslagen ska få skydd även inom djurens hälso- och sjukvård. Detta har riksdagen nu beslutat.
— Vi är väldigt glada över att detta långvariga påverkansarbete äntligen lett till ett beslut. Regleringen innebär en kvalitetsstämpel, så att djurägaren kan lita på att rätt kompetens finns hos fysioterapeuten, säger Ida Brantberg, ordförande för sektionen för veterinärmedicin.
Den utbildning som behövs för att bli godkänd fysioterapeut inom djurens hälso- och sjukvård är dels den vanliga legitimationen, inklusive klinisk erfarenhet, dels en utbildning inom veterinärmedicin. Därefter ska man ansöka om godkännande från Jordbruksverket.
Sammanfattning:

 	
Lagändring: Från 1 september 2025 blir “djurfysioterapeut” en skyddad yrkestitel.
 	
Syfte: Att säkerställa att endast kvalificerade personer erbjuder fysioterapi för djur, vilket höjer vårdkvaliteten och skyddar djurens hälsa.
 	
Krav: Legitimation som fysioterapeut/sjukgymnast samt godkännande från Jordbruksverket efter relevant utbildning inom veterinärmedicin.
 	
Konsekvens: Det blir straffbart att använda titeln utan rätt behörighet.

Källa: Fysioterapeuterna
                    [post_title] => Ny skyddad titel: Djurfysioterapeut från 1 september
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => ny-skyddad-titel-djurfysioterapeut-fran-1-september
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-15 13:35:16
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-15 11:35:16
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24639
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24634
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-14 15:14:15
                    [post_date_gmt] => 2025-04-14 13:14:15
                    [post_content] => 
Ett nytt AI-baserat system håller på att förändra hur veterinärer kan förstå och tolka hästars rörelsemönster. Genom att kombinera 3D-rörelseanalys med avancerad maskininlärning får djursjukvården ett kraftfullt stöd för att upptäcka smärta och beteendeförändringar i ett tidigt skede. Bakom tekniken står forskare vid KTH och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Det är ofta genom subtila förändringar i hållning, viktfördelning eller mimik som en häst visar att något inte står rätt till. För att förbättra möjligheten att upptäcka dessa signaler utvecklar nu forskare ett digitalt verktyg som kan hjälpa veterinärer att fånga upp vad hästen försöker säga – innan problemen blir allvarliga.
Plattformen, som utvecklas av forskargrupper vid KTH och SLU, bygger på AI och 3D-modellering. Med hjälp av filmsekvenser kan systemet – kallat DESSIE – återskapa hästens exakta rörelsemönster och visa förändringar som annars kan vara svåra att upptäcka i klinisk miljö.
– Hästar är kraftfulla men ömtåliga djur, och de kommunicerar hur de mår genom sitt kroppsspråk. Genom att analysera deras rörelsemönster kan vi exempelvis upptäcka om de avlastar smärta, säger Elin Hernlund, docent i biomekanik vid SLU och kliniker inom hästortopedi, i en artikel från KTH.

AI som ser det ögat kan missa
DESSIE använder en teknik som kallas disentangled learning, vilket innebär att AI:n kan skilja ut relevanta detaljer i rörelserna trots exempelvis varierande ljus eller bakgrundsbrus. Det gör analysen mer tillförlitlig och användbar även i fält eller i stallmiljö.
– Det här är det första exemplet på disentangled learning i 3D-modeller för djurrörelser, säger Hedvig Kjellström, professor i datorseende och maskininlärning vid KTH.
Teknologin är tillräckligt detaljerad för att till och med kunna tolka hästars ansiktsuttryck – något som kan ge värdefull information om deras mående och känslotillstånd. Forskarna beskriver det som en digital röst för hästen.
– Vi har skapat ett sätt för dessa djur att bryta igenom kommunikationsbarriären mellan djur och människor och berätta hur de mår, säger Elin Hernlund.

Klinisk potential och framtida utveckling
Forskargruppen fortsätter att utveckla DESSIE genom att träna AI-modellen med bilder av fler hästraser och storlekar. Målet är att koppla genetik till fenotyper och få en djupare förståelse för hästars biologiska struktur.
– För att lyckas med detta ber vi uppfödare att skicka in bilder på sina hästar så att vi kan fånga så stor variation som möjligt, säger Elin Hernlund.
Tekniken öppnar också för framtida forskning där genetiska faktorer kan kopplas till rörelsemönster, med målet att fördjupa kunskapen om hästars biologiska förutsättningar.
Källa: KTH
                    [post_title] => AI blir veterinärens nya verktyg – tolkar hästars kroppsspråk med hög precision
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => ai-blir-veterinarens-nya-verktyg-tolkar-hastars-kroppssprak-med-hog-precision
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-14 15:14:15
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-14 13:14:15
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24634
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24624
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-14 08:25:07
                    [post_date_gmt] => 2025-04-14 06:25:07
                    [post_content] => 
För att förhindra att stenmård sprider sig i landet måste insatserna mot dess förekomst i nordöstra Skåne och västra Blekinge förstärkas. Syftet med denna insats är att bidra till att arten, som inte förekommer naturligt i Sverige, utrotas i landet. Därför föreslår regeringen en förstärkning av insatser mot invasiva främmande arter, bland annat stenmård, med tre miljoner kronor i vårändringsbudgeten.
Stenmård uppmärksammades i Skåne 2018 och den tros ha tagit sig hit från kontinenten. Arten är inte naturligt förekommande i Sverige. Den förekommer naturligt på kontinenten där den också är känd som skadegörare på bland annat fordon, byggnader och viss infrastruktur.
– Det är viktigt att vi nu kan utrota stenmården som inte är naturligt förekommande i Sverige och hotar både vår natur och vår egendom. Den här satsningen kommer kunna bidra till ett starkare skydd av våra rödlistade arter såsom rödspoven som hotas av stenmården, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Stenmård hotar den naturliga biologiska mångfalden
I en ny vetenskaplig riskklassificering som presenterades av Artdatabanken vid SLU 10 mars i år görs nu bedömningen att stenmården utgör en mycket hög risk för den naturligt förekommande biologiska mångfalden. Ny kunskap visar att artens utbredning i Sverige sammanfaller med ett av den rödlistade rödspovens häckningsområden.
Invasiva främmande arter är ett stort globalt hot mot världens biologiska mångfald. Växter och djur som med människans hjälp introduceras i nya - för dem främmande - miljöer riskerar att konkurrera ut de naturligt förekommande arterna.

Åretrunt jakt tillåten
Det är tillåtet att jaga stenmård året runt för den som innehar jakträtt på marken, men ingen särskild insats från myndigheterna har pågått mot stenmården sedan 2023. Nu ges möjlighet till detta på nytt.
Förstärkningen gäller för insatser under budgetåret 2025. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Källa: Regeringskansliet
                    [post_title] => Förstärkta insatser mot invasiva främmande arter - som stenmård
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => forstarkta-insatser-mot-invasiva-frammande-arter-som-stenmhard
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-16 09:51:06
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-16 07:51:06
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24624
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [3] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24619
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-11 14:53:20
                    [post_date_gmt] => 2025-04-11 12:53:20
                    [post_content] => 
Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att det går att upptäcka smärta hos kor genom att tolka deras beteenden och ansiktsuttryck. Det kan i framtiden göra det enklare att ge rätt behandling i tid – och minska lidande.
– Många ser kor som stoiska djur som uthärdar i tystnad. Men det stämmer inte. Det handlar bara om att vi måste lära oss att läsa deras signaler, säger Maja Söderlind, doktorand vid SLU, vars studie nyligen publicerats i Journal of Dairy Science.
Att kor visar smärta är känt sedan tidigare, men då har det främst handlat om stark och tydlig smärta. Hur de reagerar på låg till måttlig smärta är mindre utforskat – och det är just det som är i fokus för Maja Söderlinds forskning.
Hon har utgått från ett etablerat verktyg, Cow Pain Scale, och studerat vilka beteenden kor med hälta visar.
– Vi bedömer sex olika punkter som handlar om vad kon utrycker med sitt kroppsspråk och ansikte. Till exempel bedöms kons hållning, öronens position och ansiktets uttryck. Sedan sammanställs bedömningarna som ger en totalpoäng, berättar Maja Söderlind.

Snabb analys
Forskarna valde att fokusera på ortopedisk smärta som ger hälta eftersom det är ett vanligt, men ofta svårupptäckt, problem som kan orsaka stort lidande om det inte behandlas i tid.
Totalt deltog 36 halta kor i studien. De bedömdes först när de var halta och sedan igen efter tillfrisknande. Resultatet visar att korna som tillfrisknat fick lägre poäng på smärtskalan.
– Vi vet nu att smärtskalan fungerar även vid mer subtila, ortopediska besvär. Det ger oss möjlighet att upptäcka fler fall i ett tidigare skede, säger Maja Söderlind.
Att använda verktyget tar bara ett par minuter. Om djurägare och veterinärer lär sig vad de ska titta efter, kan fler kor få hjälp i tid. Men metoden har sina begränsningar.

Hoppas kunna använda AI
– Vi har sett att beteenden varierar mellan individer, vilket gör det viktigt att känna till kons normala uttryck. Förändringar i ansiktsuttrycket kan indikera ortopedisk smärta, men vi behöver veta mer om hur ansiktsuttrycket varierar över tid.
I nästa steg ska metoden förfinas – och förhoppningen är att på sikt kunna använda AI för att tolka smärtsignaler från filmer. Då skulle till exempel övervakningskameror i ladugårdar kunna upptäcka lidande djur snabbt och automatiskt.
– Kor uttrycker mycket mer än vi tror. Det handlar bara om att vi måste lära oss deras språk, säger Maja Söderlind.
Källa: SLU
                    [post_title] => Ny forskning - hur kor visar smärta med ansiktsuttryck
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => ny-forskning-hur-kor-visar-smarta-med-ansiktsuttryck
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-11 14:53:20
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-11 12:53:20
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24619
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [4] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24615
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-11 08:32:41
                    [post_date_gmt] => 2025-04-11 06:32:41
                    [post_content] => 
Petson kombinerar försäkring och foder i ett helhetserbjudande för hundar och katter. Bakom bolaget står veterinärer, uppfödare och djurägare med gedigen erfarenhet av djursjukvård och en gemensam ambition att göra det enklare och mer lönsamt för djurägarna att förebygga sjukdomar hos fyrbenta vänner.
– Petson är en ny typ av försäkringsförmedlare och vi positionerar oss som mer än bara en försäkringsaktör. Petson vill vara djurägarens näst bästa vän, den som stöttar både i vardagen och när något oväntat händer. Vi vill också belöna det förebyggande arbetet man som djurägare gör. Vi vet vad djurhälsa handlar om och vi vet att helheten spelar roll, säger Samuel Terling, vd Petson.
Petson har en modell där djurägare får rabatt på såväl sin försäkringspremie som sitt foder när de prenumererar på foder via företagets webbshop. Man vill på så sätt uppmuntra till ett friskare liv för djur och samtidigt sänka kostnaderna för ägarna. 
– Vi vet att fodret i matskålen är av stor betydelse för våra djurs hälsa, säger Sofia Müller, chefsveterinär på Petson. Därför valde vi att göra det till en del av försäkringen. När du ger din hund eller katt ett bra foder minskar risken för sjukdomar och då tycker vi att du ska få lägre försäkringspremie.

Erfarenhet från vården
Petson är grundat av människor med lång erfarenhet av djursjukvård som tillsammans har jobbat både administrativt och kliniskt med tusentals djur, vilket gett dem inblick i både de vanligaste diagnoserna – och vad vården faktiskt kostar.
– Vi vill vara ett bolag som verkligen sätter såväl djuren som djurägarna i främsta rummet, säger Sofia Müller. Vi vet att det kan kännas krångligt att välja rätt försäkring, därför har vi tagit fram ett digitalt och överskådligt verktyg där man mycket snabbt och enkelt ser priset direkt vid de olika, valbara alternativ som finns.
Hos Petson anpassas priset på försäkringen efter djurets bakgrund, ålder och aktivitetsnivå – men också utifrån djurägarens erfarenhet. Bland annat finns särskilda kurser för hundägare och man hoppas på att inom kort även lansera kurser för kattägare, som efter genomförd utbildning också ger rabatt på premien. 
Källa: Petson
                    [post_title] => Petson kombinerar foder och försäkringar
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => petson-kombinerar-foder-och-forsakringar
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-11 08:32:41
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-11 06:32:41
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24615
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [5] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24609
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-10 09:52:38
                    [post_date_gmt] => 2025-04-10 07:52:38
                    [post_content] => 
Tack vare att människor över hela Sverige har rapporterat tiotusentals fästingar med bild till Rapportera Fästing har kunskapen om landets fästingarter och deras utbredning ökat. SVA och Uppsala universitet kartlägger i år förekomsten av TBE-virus i fästingar samt var i landet viruset finns. Förhoppningen är 10 000 inskickade fästingar.
Tack vare över 20 000 rapporter om fästingfynd till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har kunskapen om våra inhemska fästingarter och deras utbredning ökat. Fynd av exotiska fästingarter ger en tydlig indikation på att Rapportera Fästing också är ett värdefullt verktyg för övervakning av nya arter och nya smittämnen som de kan bära med sig.


[caption id="attachment_24611" align="alignleft" width="225"] Anna Omazic, forskare SVA. Bild: SVA[/caption]
– Svenska folkets engagemang för att rapportera fästingar är fantastiskt. Vi har fortfarande fokus på övervakningen av exotiska fästingarter och vilka smittämnen som de kan bära med sig till Sverige. Nytt för  i år är att vi vill ha in alla fästingfynd så att vi kan kartlägga förekomsten av TBE-virus. Vi jobbar också vidare med att förbättra verktyget och ett exempel är att rapportören nu får svar direkt i verktyget om vilket släkte som fästingen tillhör, säger Anna Omazic, forskare på SVA.
Hela Sveriges befolkning välkomnas att delta i studien genom att rapportera fästingfynd via Rapportera Fästing och skicka in fyndet till SVA.

SVA samarbetar med Uppsala universitet
I år samarbetar SVA med Uppsala universitet för att kartlägga förekomsten av TBE-virus i fästingar samt var i landet viruset finns. Ett mål är att skapa en uppdaterad karta över virusets utbredning i Sverige. De virus som hittas kommer studeras i detalj och deras genetiska material kommer kartläggas.
– Med hjälp av svenska folket kommer vi för första gången kunna genomföra en nationell studie av TBE-virusets utbredning i Sverige och vi ser framemot att få genomföra detta unika projekt tillsammans med SVA, säger forskare Tove Hoffman, verksam vid Zoonosis Science Center på Uppsala universitet.
Syftet med årets fästinginsamling är att kunna identifiera nya riskområden för TBE samt förstå vilka varianter av TBE-virus som idag finns i Sverige, vilket har betydelse för förbättrade vaccinationsstrategier för TBE.
– Vi kommer även att studera i vilken omfattning TBE-viruset förändrats genetiskt över tiden på olika platser i Sverige, något som inte kunnat göras tidigare, säger professor Åke Lundkvist vid Zoonosis Science Center.

Rapportera i webben
Det är tre enkla steg för att skicka fästingar till SVA. 1) Ta bild på fästingen. 2) Rapportera i webbverktyget. 3) Skicka fästingen till SVA. Eftersom porto är betalt tillkommer ingen kostnad för de som bidrar till forskningen.
– Vi hoppas på 10 000 fästingar från hela Sverige under 2025. Vi ser fram emot samarbetet med Uppsala universitet och vi lovar att uppdatera allmänheten om hur arbetet går och vilka resultat vi får fram via Fästbloggen och andra kanaler. Vi jobbar också intensivt med att ta fram en mobilapp för att göra det ännu lättare att rapportera fästingfynden, säger Anna Omazic på SVA.
Vår vanliga fästing (Ixodes ricinus) kan vara bärare av TBE-virus som kan orsaka sjukdomen TBE. TBE drabbar främst oss människor och kan ge allvarliga sjukdomssymtom. I de flesta fall orsakar viruset en mildare, influensaliknande sjukdom, men varje år drabbas cirka 500 människor av den mer allvarliga formen av sjukdomen.
Källa: SVA
                    [post_title] => SVA hoppas få 10 000 inskickade fästingar - kartlägger TBE-virus
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => sva-hoppas-fa-10-000-inskickade-fastingar-kartlagger-tbe-virus
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-10 09:52:38
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-10 07:52:38
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24609
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [6] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24606
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-09 13:24:46
                    [post_date_gmt] => 2025-04-09 11:24:46
                    [post_content] => 
Efter fem års samarbete avslutades One Health European Joint Programme (OHEJP) under 2023. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har spelat en central roll i flera projekt som nu stärker Europas förmåga att hantera sjukdomar som kan smitta mellan djur och människor.
OHEJP, som startade 2018, syftade till att förbättra samarbetet mellan folkhälsa, djurhälsa och livsmedelssäkerhet inom EU. Genom att förena 44 partners från 22 länder har programmet främjat en integrerad strategi för att möta gemensamma hälsoutmaningar. SVA har varit en aktiv deltagare och bidragit i flera nyckelprojekt:
•Digital katalog för smittämnen (CARE): I samarbete med europeiska myndigheter har SVA hjälpt till att skapa en digital och sökbar katalog över smittämnen, vilket underlättar snabbare identifiering vid sjukdomsutbrott. LÄS MER:
•Antibiotikaresistens (FULL FORCE): Genom att studera smittspridning i svenska grisbesättningar har SVA bidragit till utvecklingen av strategier för att bekämpa antibiotikaresistens inom djurhållning.
•Simuleringsövning (SimEx): En nationell övning testade samverkansförmågan mellan svenska myndigheter vid zoonosutbrott, vilket avslöjade förbättringsområden i myndighetssamverkan och datahantering.
•Datainsamling (ORION): Samarbete mellan myndigheter har lett till ett harmoniserat system för effektivare arbetsflöden och förbättrad tillgång till data inom djurhälsa, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.
•Kostnadseffektiv övervakning i livsmedelskedjan (NOVA): Nya modelleringssystem har implementerats för att bättre spåra sjukdomsutbrott i livsmedelskedjan, vilket nu används i Sveriges övervakningsplanering.
•Guide för informativa dashboards (MATRIX): SVA har utvecklat en guide för att skapa lättbegripliga och informativa dashboards, vilket förbättrar visualiseringen av data och underlättar beslutsfattande. LÄS MER:
Dessa insatser har resulterat i förbättrad kommunikation, datahantering och samverkan mellan länder och discipliner, vilket stärker EU:s förmåga att förebygga, upptäcka och reagera på zoonotiska sjukdomsutbrott.
Källa: SVA
                    [post_title] => Europeiskt One Health-samarbete stärker zoonosberedskapen
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => europeiskt-one-health-samarbete-starker-zoonosberedskapen
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-09 13:24:46
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-09 11:24:46
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24606
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [7] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24603
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-09 08:33:40
                    [post_date_gmt] => 2025-04-09 06:33:40
                    [post_content] => 
Hästar som kastreras behöver inte ges antibiotika om ingreppet utförs under sterila förhållanden. Det visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där olika typer av kastrationer har undersökts.
– Antibiotikaresistens är ett enormt problem, och vi behöver hitta alla tänkbara sätt att minska användningen av antibiotika. Min forskning visar att det är möjligt att utesluta antibiotika vid så kallad sydd kastrering som genomförs under sterila förhållanden på djursjukhus, säger Ida Sjöberg.
Hon ska inom kort försvara sin doktorsavhandling "Jakten på den perfekta kastrationen för häst", där hon har studerat och jämfört olika kastreringsmetoder.
De flesta hingstar kastreras för att bli valacker. Det gör hästen lugnare och innebär att den lättare kan hållas tillsammans med andra hästar utan oönskade konsekvenser, som oplanerade dräktigheter. För att upprätthålla en god djurvälfärd är det dock viktigt att undvika onödigt lidande för hästen i samband med operationen.

Säkrast på hästsjukhus
I avhandlingen har Ida Sjöberg granskat journaler från Distriktsveterinärerna och fyra olika hästsjukhus för att ta reda på vilka metoder som används för att kastrera hästar i Sverige, samt hur vanligt det är med komplikationer kopplade till olika ingrepp. Dessutom har den inflammatoriska reaktionen vid en viss kastrationsteknik mätts med en objektiv metod.
– Risken för komplikationer var minst när kastreringen genomfördes på hästsjukhus. Där sövdes hästarna och kastrationssåren syddes ihop. Det visade sig även att risken för infektioner var mindre än fem procent, och att en förebyggande behandling med antibiotika inte gjorde någon skillnad – varken för infektionsfrekvensen eller andra komplikationer, säger Ida Sjöberg.

Högre risk vid stående kastration
Det här kan jämföras med så kallade stående kastrationer, där ingreppet utförs med enbart lugnande medel och lokalbedövning – en metod som är vanligast i hästens hemmiljö. Då används en teknik där såret lämnas öppet för att kunna dräneras under läkningsprocessen. Vid dessa ingrepp var infektionsrisken betydligt högre jämfört med kastrering på sjukhus.
– Vid stående kastration fick var tredje häst komplikationer. Av dessa fick i sin tur ungefär 75 procent sårinfektioner som behövde behandlas med antibiotika, säger Ida Sjöberg.
Avhandlingen pekar tydligt på att sydd kastrering på hästsjukhus leder till en minskad användning av antibiotika. Men det finns även andra aspekter att ta hänsyn till, berättar Ida Sjöberg.
– Valet av kastrationsmetod måste ta hänsyn till hästens förmåga att hantera exempelvis en transport och att befinna sig i en främmande miljö, säger Ida Sjöberg.
Källa: SLU
Här är länk till den vetenskapliga artikeln i Veterinary surgery:

                    [post_title] => Kastration på klinik minskar risken för infektioner – utan antibiotika
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => kastration-pa-klinik-minskar-risken-for-infektioner-utan-antibiotika
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-09 08:33:40
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-09 06:33:40
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24603
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [8] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24599
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-08 09:41:17
                    [post_date_gmt] => 2025-04-08 07:41:17
                    [post_content] => Djurförflyttnigar har kartlagts i en ny studie och den visar på tydliga förändringar som kan ha betydelse för smittspridning. Studien ingår i ett projekt vars syfte är att bromsa smittspridning av bakterien Mycoplasma bovis.

Genom att utnyttja data från rapporterade nötförflyttningar mellan olika gårdar har forskare kunnat följa utvecklingen över de senaste decennierna. Att förstå hur nötkreatur flyttas är centralt i smittskyddsarbetet, eftersom djur som byter besättning riskerar att föra med sig smittor. Som Mycoplasma bovis som sprids främst via att infekterade djur transporteras till nya besättningar.
Förändrade rörelsemönster hos nötkreatur
Studien visar att antalet nötförflyttningar har ökat markant under de senaste 20 åren, trots att det totala antalet djur och gårdar (produktionsplatser) faktiskt har minskat. Samtidigt sker transporterna nu mer intensivt inom vissa kluster av gårdar, det vill säga tätare utbyte av djur inom grupper av besättningar. En smitta kan därmed spridas snabbare inom ett sådant kluster – men å andra sidan tyder resultaten på att omfattningen av ett sjukdomsutbrott kan bli mer begränsad i hela populationen i dag jämfört med för 20 år sedan.

Forskarna observerade också förändrade rutiner i branschen: Tjurkalvar flyttas numera ofta redan vid omkring 20 dagars ålder, och kor och kvigor skickas i högre grad fram och tillbaka mellan sin födelsegård och andra produktionsplatser. Dessa förändringar i rörelsemönster kan ha betydelse för hur sjukdomar sprids och hur man bör utforma smittskyddet.
Kunskapsluckor kvarstår
Trots de nya insikterna behövs det mer forskning för att förstå exakt hur olika smittämnen utnyttjar förflyttningsmönstren. Det är till exempel ännu oklart vilka typer av gårdar som ingår i de identifierade “klustren” eller vilka slags förflyttningar som ökat mest. Kanske rör det sig om fler interna transporter inom samma företag, resor till och från sommarbete eller kvighotell, eller ökat utbyte av djur mellan gårdar med samarbeten (så kallade mellangårdsavtal). Denna information kommer att undersökas närmare framöver.
Ger starkare underlag
Studiens resultat är värdefulla för veterinärer, rådgivare och beslutsfattare som utformar smittskyddsprogram. Bättre kunskap om hur djur förflyttas ger ett starkare underlag för rekommendationer och åtgärder – vilket i förlängningen hjälper djurägare att skydda sina besättningar mot smittor.

Studien är en del av ett större forskningsprojekt som leds av Ivana Rodriguez Ewerlöf, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Projektet bedrivs i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Växa Sverige, med målet att bromsa spridningen av Mycoplasma bovis – en bakterie som orsakar svårbehandlade infektioner hos nötkreatur med stort lidande och betydande produktionsbortfall. Fynden kring nötförflyttningar utgör därmed en viktig del i det smittförebyggande arbetet.

Källa: Svenska Veterinärinstitutet (SVA
                    [post_title] => Ökade nöttransporter kan påverka spridning av Mycoplasma bovis
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => okade-nottransporter-kan-paverka-spridning-av-mycoplasma-bovis
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-08 09:41:17
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-08 07:41:17
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24599
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [9] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24596
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-04-07 15:43:56
                    [post_date_gmt] => 2025-04-07 13:43:56
                    [post_content] => 
Medeltalen för produktionsresultaten i svensk grisproduktion 2024 är beräknade och visar på fortsatt mycket goda resultat och stora förbättringar från tidigare år. Suggorna både födde och avvande fler grisar år 2024 jämfört med året innan. Slaktgrisarna har en fortsatt hög tillväxthastighet och utnyttjade fodret effektivare. Resultaten visar också att det fortfarande finns stora förbättringsmöjligheter för många besättningar eftersom det är stor skillnad mellan de bästa 25 procenten och samtliga besättningar, det rapporterar Gård och Djurhälsan.
Antal producerade grisar per årssugga år 2024 var 29,2 och har ökat med 0,7 grisar sedan 2023. Levande födda grisar per kull ökade med 0,3 grisar till 15,9 och antal avvanda per kull ökade med 0,2 grisar till 13,3. De 25 procent bästa besättningarna hade 32,5 producerade grisar per årssugga, 15,9 levande födda grisar per kull och 13,9 avvanda grisar per kull. Produktionsförbättringen mellan år 2023 och år 2024 är större än förändringen året innan. Resultaten visar också detta år att större besättningar (fler än 400 suggor) har något bättre siffror jämfört med besättningar i alla storlekar.
Anna Kilsby AO-chef Gris, Gård & Djurhälsan:
– Det är mycket positivt att svensk grisproduktion fortsätter att hålla en hög nivå och att utvecklingen fortsätter i en mycket positiv riktning. Det finns fortfarande en potential för många av besättningarna att nå ännu högre med dagens avelsmaterial. Det är positivt att vi ser att bland annat foderomvandlingsförmågan förbättras hos våra slaktgrisar och att vi avvänjer fler smågrisar per sugga. Med fler producerade grisar kan svensk grisproduktion bättre tillgodose den stora efterfrågan som finns på svenskt griskött.
– Vårt mål är att bidra till att fortsätta utveckla företagen med hjälp av intensiv rådgivning både inom produktion och djurhälsa. I 2024 års medeltal ingår ca 20 000 fler slaktade grisar men något färre antal slaktgrisbesättningar. Antalet suggor som är med i medeltalen 2024 är ungefär detsamma som året innan. Vi önskar inför nästa årsmedeltal att ännu fler besättningar skickar in sina produktionsresultat för att få en än tydligare bild av svensk grisproduktion.
Källa: Gård och Djurhälsan
                    [post_title] => Stora produktionsförbättringar i svensk grisproduktion
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => stora-produktionsforbattringar-i-svensk-grisproduktion
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-04-07 15:43:56
                    [post_modified_gmt] => 2025-04-07 13:43:56
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24596
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

        )

    [post_count] => 10
    [current_post] => -1
    [before_loop] => 1
    [in_the_loop] => 
    [post] => WP_Post Object
        (
            [ID] => 24639
            [post_author] => 21
            [post_date] => 2025-04-15 09:28:40
            [post_date_gmt] => 2025-04-15 07:28:40
            [post_content] => Från och med den 1 september 2025 blir djurfysioterapeut en skyddad yrkestitel i Sverige. Denna förändring innebär att endast personer med rätt utbildning och legitimation får använda titeln, vilket syftar till att kvalitetssäkra vården för djur och stärka förtroendet hos djurägare.
Det är en vinst för yrkeskåren, men inte minst för djur och djurägare, det skriver Fysioterapeuterna i ett pressmeddelande. Den reglering av yrkestiteln som riksdagen nu beslutat om, innebär en kvalitetssäkring för den som behöver fysioterapeutiska insatser för sitt djur. Det blir också straffbart att kalla sig djurfysioterapeut eller något liknande utan att ha erforderlig utbildning och legitimation.
— Det här är ett viktigt steg för vår profession. Den kunskap som ligger till grund för vår legitimation är särskilt utformad för att möta de krav som ställs för en säker hälso- och sjukvård. Och det behöver självklart även gälla vård av djur, kommenterar Cecilia Winberg, förbundsordförande för Fysioterapeuterna, beslutet.

Ny utredning 2021
När titeln fysioterapeut skyddades 2014, så gällde det bara på humansidan de som arbetar med fysioterapi för djur lämnades vid sidan av beslutet.  Det innebär att andra yrkesgrupper kan utge sig för att vara fysioterapeuter för djur utan att ha någon yrkeslegitimation.
I juni 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att se över lagstiftningen om djurens hälso- och sjukvård och annan veterinär verksamhet och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas i syfte att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur (dir. 2021:42). Utredningen föreslog att yrkestitlar som är skyddade enligt patientsäkerhetslagen ska få skydd även inom djurens hälso- och sjukvård. Detta har riksdagen nu beslutat.
— Vi är väldigt glada över att detta långvariga påverkansarbete äntligen lett till ett beslut. Regleringen innebär en kvalitetsstämpel, så att djurägaren kan lita på att rätt kompetens finns hos fysioterapeuten, säger Ida Brantberg, ordförande för sektionen för veterinärmedicin.
Den utbildning som behövs för att bli godkänd fysioterapeut inom djurens hälso- och sjukvård är dels den vanliga legitimationen, inklusive klinisk erfarenhet, dels en utbildning inom veterinärmedicin. Därefter ska man ansöka om godkännande från Jordbruksverket.
Sammanfattning:

 	
Lagändring: Från 1 september 2025 blir “djurfysioterapeut” en skyddad yrkestitel.
 	
Syfte: Att säkerställa att endast kvalificerade personer erbjuder fysioterapi för djur, vilket höjer vårdkvaliteten och skyddar djurens hälsa.
 	
Krav: Legitimation som fysioterapeut/sjukgymnast samt godkännande från Jordbruksverket efter relevant utbildning inom veterinärmedicin.
 	
Konsekvens: Det blir straffbart att använda titeln utan rätt behörighet.

Källa: Fysioterapeuterna
            [post_title] => Ny skyddad titel: Djurfysioterapeut från 1 september
            [post_excerpt] => 
            [post_status] => publish
            [comment_status] => closed
            [ping_status] => closed
            [post_password] => 
            [post_name] => ny-skyddad-titel-djurfysioterapeut-fran-1-september
            [to_ping] => 
            [pinged] => 
            [post_modified] => 2025-04-15 13:35:16
            [post_modified_gmt] => 2025-04-15 11:35:16
            [post_content_filtered] => 
            [post_parent] => 0
            [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24639
            [menu_order] => 0
            [post_type] => post
            [post_mime_type] => 
            [comment_count] => 0
            [filter] => raw
        )

    [comment_count] => 0
    [current_comment] => -1
    [found_posts] => 3432
    [max_num_pages] => 344
    [max_num_comment_pages] => 0
    [is_single] => 
    [is_preview] => 
    [is_page] => 
    [is_archive] => 
    [is_date] => 
    [is_year] => 
    [is_month] => 
    [is_day] => 
    [is_time] => 
    [is_author] => 
    [is_category] => 
    [is_tag] => 
    [is_tax] => 
    [is_search] => 
    [is_feed] => 
    [is_comment_feed] => 
    [is_trackback] => 
    [is_home] => 1
    [is_privacy_policy] => 
    [is_404] => 
    [is_embed] => 
    [is_paged] => 
    [is_admin] => 
    [is_attachment] => 
    [is_singular] => 
    [is_robots] => 
    [is_favicon] => 
    [is_posts_page] => 
    [is_post_type_archive] => 
    [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
    [query_vars_changed:WP_Query:private] => 
    [thumbnails_cached] => 
    [allow_query_attachment_by_filename:protected] => 
    [stopwords:WP_Query:private] => 
    [compat_fields:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => query_vars_hash
            [1] => query_vars_changed
        )

    [compat_methods:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => init_query_flags
            [1] => parse_tax_query
        )

    [query_cache_key:WP_Query:private] => wp_query:45236a7c14d2da31e8765687a15f46c5:0.75018500 1744971493
)

Cecilia Winberg, förbundsordförande för Fysioterapeuterna Foto: Ulf Huett.

15 april 2025

Ny skyddad titel: Djurfysioterapeut från 1 september

Från och med den 1 september 2025 blir djurfysioterapeut en skyddad yrkestitel i Sverige. Denna förändring innebär att endast personer med rätt utbildning och legitimation får använda titeln, vilket syftar...

Tillsammans med Elin Hernlund från SLU (mitten) har Hedvig Kjellström utvecklat en 3D-rörelsemodell som ger djuren en “digital röst” för att kommunicera med veterinärer. Foto: David Callahan

14 april 2025

AI blir veterinärens nya verktyg – tolkar hästars kroppsspråk med hög precision

Ett nytt AI-baserat system håller på att förändra hur veterinärer kan förstå och tolka hästars rörelsemönster. Genom att kombinera 3D-rörelseanalys med avancerad maskininlärning får djursjukvården ett kraftfullt stöd för att...

Den här satsningen kommer kunna bidra till ett starkare skydd av våra rödlistade arter, menar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

14 april 2025

Förstärkta insatser mot invasiva främmande arter – som stenmård

För att förhindra att stenmård sprider sig i landet måste insatserna mot dess förekomst i nordöstra Skåne och västra Blekinge förstärkas. Syftet med denna insats är att bidra till att...

Maja Söderlind forskar om hur kor visar smärta. Foto: Bettina Bäck / SLU

11 april 2025

Ny forskning – hur kor visar smärta med ansiktsuttryck

Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att det går att upptäcka smärta hos kor genom att tolka deras beteenden och ansiktsuttryck. Det kan i framtiden göra det enklare att...

Försäkringsbolaget som sätter foder i fokus. Foto: Petson

11 april 2025

Petson kombinerar foder och försäkringar

Petson kombinerar försäkring och foder i ett helhetserbjudande för hundar och katter. Bakom bolaget står veterinärer, uppfödare och djurägare med gedigen erfarenhet av djursjukvård och en gemensam ambition att göra...

Ett mål är att skapa en uppdaterad karta över virusets utbredning i Sverige. Foto: Johan Werner

10 april 2025

SVA hoppas få 10 000 inskickade fästingar – kartlägger TBE-virus

Tack vare att människor över hela Sverige har rapporterat tiotusentals fästingar med bild till Rapportera Fästing har kunskapen om landets fästingarter och deras utbredning ökat. SVA och Uppsala universitet kartlägger...

EU:s beredskap för zoonoser bättre tack vare One Health-modell. Foto: Adobe Stock

09 april 2025

Europeiskt One Health-samarbete stärker zoonosberedskapen

Efter fem års samarbete avslutades One Health European Joint Programme (OHEJP) under 2023. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har spelat en central roll i flera projekt som nu stärker Europas förmåga...

Ny forskning visar att det är möjligt att utesluta antibiotika vid så kallad sydd kastrering som genomförs under sterila förhållanden på djursjukhus. Foto: Adobe Stock

09 april 2025

Kastration på klinik minskar risken för infektioner – utan antibiotika

Hästar som kastreras behöver inte ges antibiotika om ingreppet utförs under sterila förhållanden. Det visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där olika typer av kastrationer har undersökts. –...

Forskaren Ivana Rodriguez Ewerlöf har kartlagt förflyttningar av nötkreatur. Foto: Emma Hurri/SVA

08 april 2025

Ökade nöttransporter kan påverka spridning av Mycoplasma bovis

Djurförflyttnigar har kartlagts i en ny studie och den visar på tydliga förändringar som kan ha betydelse för smittspridning. Studien ingår i ett projekt vars syfte är att bromsa smittspridning...

Med fler producerade grisar kan svensk grisproduktion bättre tillgodose den stora efterfrågan som finns på svenskt griskött, rapporter Gård och Grishälsan. Foto: Adobe Stock

07 april 2025

Stora produktionsförbättringar i svensk grisproduktion

Medeltalen för produktionsresultaten i svensk grisproduktion 2024 är beräknade och visar på fortsatt mycket goda resultat och stora förbättringar från tidigare år. Suggorna både födde och avvande fler grisar år...