En krigssituation ställer krav på försörjning av läkemedel och sjukvårdsprodukter, och en nationell databas för medicintekniska produkter är en kugge i hjulet. Foto: Adobe Stock 20 mars 2025

Ny databas ska stärka Sveriges beredskap för medicintekniska produkter

Regeringen ger E-hälsomyndigheten i uppdrag att utveckla en nationell databas för medicintekniska produkter. Detta initiativ är en förutsättning för att kunna förbättra översikten och tillgängligheten av medicintekniska produkter i Sverige,...

Christina Almtun blir Agrias nya chef för affärsområdet Europa. Foto: Agria 19 mars 2025

Christina Almtun blir Agrias nya Europachef

Christina Almtun blir ny chef för affärsområde Europa hos Agria. Med det yttersta ansvaret för verksamheten i sju länder får hon uppdraget att leda och utveckla verksamheten i linje med...

Nyhetsbrev Sök

Mest lästa

13 mars 2025 - 804

Ökad välfärd för sällskapsdjur – Jordbruksverket föreslår nya regler

Djurskydd, Forskning, Jordbruksverket

12 mars 2025 - 477

Katastrofmedicinskt centrum utvecklas i Sverige

#katastrofmedicinsktcentrum, #MSB, Djurskydd, Finansiering, Forskning, Livsmedel, Politik, SLU, SVA

12 mars 2025 - 427

Vetadagarna 2025 – 45 år av kunskap och gemenskap

#konferens, #vetadagarna, Utbildning

25 februari 2025 - 411

Från tidningen: Människan, hunden och cancern

#cancer, #karolinskainstitutet, Forskning, Hundar, SLU

Platsannonser

Till sommarvikariat 2025 söker vi nu leg. Veterinär och tf. veterinär

Veterinär till Distriktsveterinärerna Karlskrona

Fältveterinär till Huskvarna

Smådjursveterinär till Distriktsveterinärerna Huskvarna

Veterinär till Jämtland

Are you our next veterinarian?

Norra Djurakuten söker leg. djursjukskötare/djurvårdare

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => 
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24463
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-03-19 08:00:07
                    [post_date_gmt] => 2025-03-19 07:00:07
                    [post_content] => 
Sedan 2020 har fågelinfluensa drabbat ett tjugotal livsmedelsproducerande fjäderfägårdar i Sverige, vilket har lett till att nära 2,4 miljoner fjäderfän har dött eller avlivats. Fågelinfluensaviruset sprids ofta till fjäderfä från vilda fåglar och för att förhindra utbrott krävs effektiva smittskyddsrutiner för att förhindra kontakt mellan vilda och tama fåglar. En riskkartläggning vid SLU och SVA visar på stora variationer i risken för utbrott beroende på både säsong och geografiskt läge.
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har i en studie tillsammans med SLU, utvecklat en riskkarta som visar risken för introduktion av så kallad högpatogen fågelinfluensa till svenska fjäderfägårdar. Med hjälp av data om tidigare fall av fågelinfluensa hos vilda fåglar, vilda fågelpopulationer, klimat, markanvändning och fjäderfätäthet identifierade studien de områden och tid på året som innebär högre risk för utbrott bland fjäderfä.

Mars högre risk
De södra delarna av Sverige, särskilt Skåne och Östergötland, identifierades som områden med högre risk på grund av deras närhet till flyttfåglar och med svenska mått mätt, en stor fjäderfäproduktion. Kartläggningen pekar också på stora säsongsvariationer, med den högsta risken under vintern och tidig vår, särskilt mars.

Beslutsstöd för träffsäkra förebyggande åtgärder
För att förhindra kontakt mellan vilda och tama fåglar krävs effektiva smittskyddsrutiner, som kan inkludera att hålla fjäderfän inomhus. Riskkartläggningen pekar på behov av regionspecifika och tidsanpassade åtgärder, för att minska antal utbrott och samtidigt minimera onödiga åtgärder som kan innebära störningar i den normala driften på fjäderfägårdar.
Kartläggningen bidrar till bättre förståelse för var och när risken generellt är högre, men den bygger på historiska data. Eftersom smittläget för fågelinfluensa är i ständig förändring kommer det framöver behövas kontinuerliga uppdateringar av riskkartorna med nya data för att anpassa dem till förändringar i fåglarnas migrationsmönster och virusets utveckling.
Riskkartan är därmed avsedd att, i kombination med kunskap om aktuellt smittläge, väderförhållanden, populationer av flyttfåglar och virusets utveckling, utgöra ett beslutsstöd för riskhanterare. Studien understryker också vikten av att upprätthålla smittskyddet i alla situationer, även när riskkartläggningen identifierar områden och tidpunkter med lägre risk, eftersom risken aldrig är obetydlig.
Förbättringar av både övervakningen av vilda fågelpopulationer och registeruppgifter om fjäderfägårdar kan också förbättra framtida riskprognoser. Studien har fokuserat på kommersiella fjäderfägårdar och data över anläggningar med hobbyfjäderfän var inte inkluderade.
Studien är finansierad av Formas. 
Källa: SLU
                    [post_title] => Förbygger framtida utbrott av fågelinfluensa med riskkartläggning
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => forbygger-framtida-utbrott-av-fagelinfluensa-med-riskkartlaggning
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-03-18 15:59:10
                    [post_modified_gmt] => 2025-03-18 14:59:10
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24463
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24459
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-03-18 14:59:55
                    [post_date_gmt] => 2025-03-18 13:59:55
                    [post_content] => 
Den som ska välja en fyrbent familjemedlem att leva tillsammans med under de närmsta 10–15 åren bör tänka igenom en rad faktorer för ett lyckat val av hundras. Agria uppmuntrar alla valpsugna att läsa på ordentligt och öka kunskapen om hundars egenskaper, mentalitet och hälsa. 
– Det är stora hälsoskillnader mellan olika hundraser och för hundens skull är det viktigt att hundägare skaffar kunskap om hur hälsan ser ut hos drömvalpen, men också hur de kan minska risken att hunden drabbas av rasspecifika sjukdomar och skador under livets gång, säger Lotta Möller Koivisto, chefsveterinär på Agria. 

Finansierar forskning på hundrasers hälsoprofil
Den kanadensiska professorn Brenda Bennett är initiativtagare till hälsoprofiler för 180 hundraser som bland annat visar hur ofta hundrasen besöker veterinären och vilken typ av sjukdomar och skador som är vanliga i rasen. Arbetet med hälsoprofilerna Agria Breed Profile är finansierat av Agria forskningsfond.  
Hälsoprofilerna bidrar till att hundägare kan påverka hundens hälsa genom att vara påläst och erbjuda förutsättningar till ett hälsosamt liv. Exempelvis Sveriges vanligaste hundras - labrador - drabbas ofta av skador i rörelseapparaten, mage- och tarmsystem samt skador som klobrott och sårskador. Den pålästa labradorägaren kan hjälpa hunden till ett friskare liv: 


 	
Rörelseapparaten – säkra att hunden håller normalvikt under hela livet, träna hunden på ett långsiktig hållbart vis för att bygga muskler och kondition utan att överansträngning.  
 	
Mag- och tarmsymtom – labradorer är ofta matglada, här gäller det att ge dem lagom med foder, ställ annan mat utom räckhåll och plocka undan saker som kan fresta hunden – strumpor, leksaker, julpyssel m m. Håll också ett extra öga på picknickrester och annat som labradoren kan tugga i sig under promenader. 
 	
Skada – klobrott är vanligt hos labradorer, men går att undvika genom att klippa klorna varje vecka. Sårskador förekommer också i rasen. Här gäller det att noggrann gå igenom hunden efter jakt eller annat arbete i naturen.  

Hunden hälsa påverkar mycket
Hundraser som sällan besöker veterinären har en betydligt lägre försäkringspremie. Det kan skilja tusentals kronor per år mellan de raser som ofta besöker veterinären jämfört med hundraser som sällan har behov av djursjukvård.  
– Det finns ett tydligt samband då kostnaden för djursjukvård speglar kostnadsnivån på hundförsäkringen. Hundrasens behov av djursjukvård kan få stor påverkan på djurägarens ekonomi, säger Lotta Möller.  
Hälsoprofilerna är framtagna i syfte att hjälpa uppfödare i strävan efter förbättrad avel och friskare hundar. Agria delar med sig av hälsoprofilerna med uppfödare och rasklubbar.  
Läs mer här om hälsoprofilerna för de vanligaste raserna: Klicka här

                    [post_title] => Uppmaning från Agria till valpköpare - lär dig om drömvalpens hälsa
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => uppmaning-fran-agria-till-valpkopare-lar-dig-om-dromvalpens-halsa
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-03-18 14:59:55
                    [post_modified_gmt] => 2025-03-18 13:59:55
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24459
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24454
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-03-18 08:04:25
                    [post_date_gmt] => 2025-03-18 07:04:25
                    [post_content] => 
Det veterinära arbetet inom hopp- och dressyrlandslagen förstärks nu. Rasmus Westgren fortsätter som landslagsveterinär, men nu med fokus på hopplandslaget, medan Johan Lenz kliver in som landslagsveterinär för dressyrens trupper.
– Den veterinära delen är en oerhört viktig kugge i landslagsbyggandet. Våra veterinärer står för så mycket kunskap och är förstås otroligt viktiga i hästvälfärdsarbetet. Vi vill se till att våra landslagshästar har de bästa möjliga förutsättningarna att må bra och kunna prestera utifrån sina individuella förutsättningar. Därför är jag glad över att vi nu kan förstärka vårt veterinärteam, säger Andrea Barth, sportchef Svenska Ridsportförbundet.

Johan Lenz redo för sin nya roll
Johan Lenz, från Mjöhult, har jobbat som veterinär i nästan 20 år och driver i dag en egen hästklinik utanför Höganäs i Skåne. Han har vid sidan av veterinäryrket en gedigen erfarenhet av dressyr med en bakgrund som bland annat stallchef och beridare hos Jan Brink samt tävlingsledare för dressyren i Falsterbo under många år. Nu ser Johan Lenz fram emot att ta sig an utmaningen som landslagsveterinär för dressyren.
– Jag har tidigare arbetat som assisterande landslagsveterinär åt Jonas Tornell i både hoppning och dressyr, där jag rest med lagen och följt förberedelser inför mästerskap bakom kulisserna. Så det känns väldigt roligt att nu vara tillbaka och att ha fått förtroendet som landslagsveterinär för svensk dressyr, säger Johan Lenz.
I en förstärkt veterinär satsning på dressyrens alla landslagstrupper kommer Johan Lenz även att arbeta med ungdomstrupperna, från ponny till U25.
– Det händer mycket inom området hästvälfärd och det är viktigt att vi alltid utgår från forskning och expertis på det veterinära området. Därför kommer Johan också regelbundet att delta vid samt hålla i avsuttna träffar med våra ryttare och landslagsledningar i dressyr, säger Andrea Barth.

Fokus på hopplandslaget
Rasmus Westgren har varit landslagsveterinär i åtta år och har haft ansvar för hästarna i både dressyrens och hoppningens seniorlandslag. Från och med i år blir det fullt fokus på hopplandslaget.
– Det har varit roliga och framgångsrika år med dressyren. Under de senaste åtta åren har vi tagit internationella medaljer, Nations Cup-segrar och inte minst en världscupfinalseger. Det är stort för ett land som lilla Sverige, säger Rasmus Westgren, och fortsätter:
– Jag vill passa på att tacka de hästar och deras team som jag har fått äran att lära känna och hjälpa under åren.
Tobias Wrangberg är fortsatt landslagsveterinär för paradressyren samt ungdomstrupperna i hoppning.
Källa: Svenska Ridsport Förbundet
                    [post_title] => Hopp- och dressyrlandslaget förstärker veterinärteamet
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => hopp-och-dressyrlandslaget-forstarker-veterinarteamet
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-03-17 22:51:17
                    [post_modified_gmt] => 2025-03-17 21:51:17
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24454
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [3] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24449
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-03-17 09:41:07
                    [post_date_gmt] => 2025-03-17 08:41:07
                    [post_content] => 
EU:s läkemedelsmyndighet EMA har rekommenderat godkännande av Hepizovac, det första vaccinet mot epizootisk hemorragisk sjukdom (EHD) för nötkreatur i Europa.
Vaccinet skyddar mot serotyp 8 av epizootisk hemorragisk sjukdomsvirus (EHDV), som har orsakat flera utbrott i Europa. EHD är en virussjukdom som sprids via svidknott och kan ge allvarliga symtom hos nötkreatur, såsom feber, sår i mun och nos, dregling och andningssvårigheter.
Hepizovac innehåller en inaktiverad form av EHDV serotyp 8 och ges i två doser med 21 dagars mellanrum. Studier visar att vaccinerade djur har en betydligt lägre virusnivå i blodet jämfört med ovaccinerade.
EMA:s beslut att rekommendera vaccinet grundar sig på den akuta situationen med pågående utbrott och bristen på tidigare godkända vaccin. Europeiska kommissionen kommer nu att fatta det slutgiltiga beslutet om ett EU-omfattande godkännande.
Källa: EMA
                    [post_title] => Första vaccinet mot EHD rekommenderas för godkännande
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => forsta-vaccinet-mot-ehd-rekommenderas-for-godkannande
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-03-17 09:41:07
                    [post_modified_gmt] => 2025-03-17 08:41:07
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24449
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [4] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24442
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-03-14 08:53:37
                    [post_date_gmt] => 2025-03-14 07:53:37
                    [post_content] => 
Fästingarna är ett växande problem för Sveriges hundar. Med varmare vintrar och en förlängd fästingsäsong, som numera sträcker sig från tidig vår till sen höst, ökar risken för fästingburna sjukdomar. Samtidigt visar en ny undersökning att många hundägare inte skyddar sina hundar tillräckligt mot dessa farliga parasiter.
Undersökningen, genomförd av Wilke på uppdrag av Boehringer Ingelheim, som omfattade 1141 svenska hundägare, visar att nästan 30 procent förlitar sig på att ta bort fästingar i efterhand (13 procent) eller gör inget alls (14 procent). Detta är en riskabel strategi, menar Louise Reimers Thott, leg veterinär och Brand and Technical Manager Pets på Boehringer Ingelheim Animal Health Nordics:
– Att enbart förlita sig på att ta bort fästingar med pincett är osäkert. Fästingar kan vara mycket små och svåra att upptäcka, och de kan överföra smitta innan man upptäcker dem. För att minska risken för fästingburna sjukdomar är det en god idé att komplettera den fysiska kontrollen med läkemedel som snabbt dödar fästingarna eller till och med avvisar dem från att överhuvudtaget vilja bita sig fast på hunden.

Kan bära på sjukdomar
Problemet är att fästingar kan bära på sjukdomar som borrelios, anaplasmos och TBE och kan leda till allvarliga hälsoproblem, allt från ledvärk och feber till neurologiska problem. Dessa sjukdomar kan vara svåra att upptäcka i tid, och behandling kräver ofta långvarig medicinering. I värsta fall kan TBE leda till bestående hälsoproblem eller till och med dödsfall.
– Fästingar är inte bara en risk mot din hund – de kan också utgöra en risk för hela familjen. En fästing som din hund plockar upp under en promenad kan följa med in i hemmet och bita sig fast på en familjemedlem. Genom att skydda din hund med ett effektivt fästingmedel minskar du risken för att fästingar sprids vidare till dig och dina nära, förklarar Louise Reimers Thott.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Wilke via webbaserade enkäter (CAWI) och riktade sig till hundägare över 18 år i Sverige, Danmark och Norge som ansvarar för inköp till sina hundar, exklusive mat. Datainsamlingen ägde rum mellan den 30 september och 16 oktober 2024. Totalt deltog 1 141 svenska hundägare, tillsammans med 1 001 deltagare från Danmark och 1 012 från Norge.
Källa: Boehringer Ingelheim
                    [post_title] => Många hundägare tar inte fästinghotet på allvar - enligt ny undersökning
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => manga-hundagare-tar-inte-fastinghotet-pa-allvar-enligt-ny-undersokning
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-03-14 08:53:37
                    [post_modified_gmt] => 2025-03-14 07:53:37
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24442
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [5] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24438
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-03-13 13:10:42
                    [post_date_gmt] => 2025-03-13 12:10:42
                    [post_content] => 
Det nyupptäckta rustrelaviruset kan påvisas hos katter med vingelsjuka i Sverige redan på 1970-talet, visar forskare vid SLU.
Vingelsjuka är en allvarlig sjukdom som drabbar nervsystemet hos katt. Sjukdomen rapporterades först på svenska katter under 1970-talet, och ses företrädelsevis hos katter i Mälardalsregionen. I flera tidigare studier har bornavirus (BoDV-1) misstänkts orsaka sjukdomen, men i senare studier har rustrelavirus hittats hos drabbade katter. I den nyligen publicerade forskningsstudien kunde rustrelavirus påvisas i hjärna och/eller ryggmärg hos samtliga 13 undersökta katter med vingelsjuka. Dessa katter obducerades på SLU från 1970-talet och framåt. Katterna undersöktes även för BoDV-1, men detta virus hittades inte. Fynden stärker hypotesen om att det sedan länge är rustrelavirus som orsakar vingelsjuka hos katt.
Dessutom undersöktes om rustrelavirus förekom i andra, utvalda organ i kroppen, men i dessa kunde viruset inte hittas. Detta skulle kunna tala för att rustrelavirus endast påverkar nervvävnaden, menar forskarna bakom studien. Vidare forskning om möjliga smittvägar och sjukdomsmekanismer är önskvärd för att klarlägga hur katter drabbas.
Studien fick finansiellt stöd från Michael Forsgrens stiftelse och Föreningen Jamaren.
Källa: SLU

Läs mer klicka här:
                    [post_title] => Nyupptäckt virus har funnits hos svenska katter sedan 1970-talet
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => nyupptackt-virus-har-funnits-hos-svenska-katter-sedan-1970-talet
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-03-13 13:10:42
                    [post_modified_gmt] => 2025-03-13 12:10:42
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24438
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [6] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24434
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-03-13 10:24:59
                    [post_date_gmt] => 2025-03-13 09:24:59
                    [post_content] => 
Jordbruksverket föreslår nya regler för hur exempelvis fåglar, ormar, fiskar och hamstrar ska hållas för sällskap och hobby. Syftet är att stärka och främja dessa djurs välfärd. Förändringarna utgår från den nya djurskyddslagen och aktuell vetenskaplig kunskap. 
När den nya djurskyddslagen trädde i kraft 2019 förtydligades att djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att deras välfärd främjas och att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. Alltså att djuren ska få bete sig naturligt. 
Jordbruksverket uppdaterar nu de detaljerade djurskyddsreglerna för djur som hålls för sällskap och hobby i enlighet med lagen och utifrån aktuell kunskap om djurens behov. Reglerna omfattar djur som hålls, säljs eller föds upp för sällskap eller hobby, med undantag för hundar och katter som omfattas av andra regler.

Reglerna baseras på forskning
För att reglerna ska vara baserade på aktuell kunskap har det Vetenskapliga rådet för djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet sammanställt forskning för olika kategorier av djur. Sammanställningarna ligger till grund för de bedömningar som Jordbruksverket tillsammans med externa experter har gjort kring exempelvis hur stora utrymmen och vilka resurser djuren behöver. 
– I dag har vi större kunskap om djurens behov än när dagens regler togs fram och för att främja djurvälfärden på det sätt som djurskyddslagen kräver ser vi att reglerna behöver göras om. Förslaget till nya regler innebär i flera fall skärpta krav när det gäller bland annat utrymme, inredning och att djur som naturligt lever med artfränder ska få göra det även när de hålls för sällskap och hobby säger Kajsa Sefastsson, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.
Kort om förslaget:
Förslaget på nya regler gäller djur som hålls för sällskap och hobby. Exempel på de djur som omfattas är:


 	
Fåglar som tamhöns, brevduvor, påfåglar, vaktlar, papegojor och finkar.
 	
Däggdjur som tamillrar, kaniner, marsvin, råttor, hamstrar och minigrisar.
 	
Reptiler som ormar, ödlor och sköldpaddor
 	
Groddjur som salamandrar, paddor och grodor.
 	
Benfiskar som guldfiskar och ciklider.

Kort om förändringarna
De förändringar som Jordbruksverket nu föreslår innebär bland annat att djuren ska ges mer yta att röra sig på så att de kan utföra fler beteenden som är viktiga för deras välbefinnande. Exempelvis ska minigrisar ha tillgång till utomhusutrymme och ormar ska kunna sträcka ut sig i sin fulla längd. Det ökade utrymmet krävs också för att få plats med den inredning och andra nödvändiga resurser som krävs för att djuren ska kunna utöva sina naturliga beteenden.
För att djuren ska få utlopp för sina sociala behov ställs också krav på att djur som naturligt lever med artfränder ska få göra det även när de hålls för sällskap och hobby. Sociala arter mår generellt sett inte bra av att hållas ensamma och de nya kraven kräver därför att exempelvis kaniner hålls minst två och två. 
Det kommer dock att finnas övergångsbestämmelser som innebär att vissa bestämmelser träder i kraft vid ett senare datum. Detta gäller till exempel samhållning med artfrände och storleken på utrymme.
I djurskyddslagen ställs också krav på att den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov. De nya djurskyddskraven ställer exempelvis krav på utbildning för att få förmedla djur i större omfattning. 

Förbud mot att hålla djur vars välfärd inte kan säkras 
Eftersom alla djur som hålls måste kunna ges en god djurvälfärd har Jordbruksverket även identifierat djurarter där risken för att de inte ska kunna ges en god djurvälfärd när de hålls för sällskap och hobby bedöms som överhängande. Förslaget omfattar djur som i viss utsträckning i dag hålls som sällskapsdjur, exempelvis krokodiler och flygpungekorrar.
– I bedömningen av vilka djur som ska förbjudas har vi bland annat tagit hänsyn till vilka behov och krav den aktuella arten har på levnadsmiljö, social sammansättning och föda, men även rörelsebehov och möjlighet att få vård eller avlivas med en godkänd metod. Vi bedömer att de arter som föreslås förbjudas är arter vars naturliga beteenden och behov gör dem svåra att hålla utifrån de krav som djurskyddslagen ställer. Den som i dag har ett djur som förbjuds hållas som sällskapsdjur kommer dock att få behålla den individen djurets liv ut säger Karin Lundborg, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.
Källa: Jordbruksverket
                    [post_title] => Ökad välfärd för sällskapsdjur - Jordbruksverket föreslår nya regler
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => okad-valfard-for-sallskapsdjur-jordbruksverket-foreslar-nya-regler
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-03-13 10:24:59
                    [post_modified_gmt] => 2025-03-13 09:24:59
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24434
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [7] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24428
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-03-12 10:17:33
                    [post_date_gmt] => 2025-03-12 09:17:33
                    [post_content] => 
Vetadagarna firar 45 år i år och fortsätter att vara en central mötesplats för veterinärer, djursjukskötare och andra yrkesverksamma inom branschen. Under två fullspäckade dagar erbjuds aktuella föreläsningar och en utställningsdel där branschaktörer visar upp det senaste vad gäller produkter och tjänster.
– Vetadagarna är mycket mer än en konferens – det är en självklar samlingspunkt för hela branschen. Här får deltagarna möjlighet att nätverka, kompetensutveckla sig och ta del av den senaste forskningen och tekniken, säger Annica Avelin, vd för Vetabolaget, som står bakom evenemanget.

I ständig utveckling
Vetadagarna har varit en viktig del av den svenska djursjukvården i 45 år. När evenemanget först startade låg fokus på teknisk och administrativ personal, men över tid har det utvecklats till en bredare plattform där veterinärer, djursjukskötare och andra yrkesgrupper samlas. Förra året deltog 250 personer, och i år förväntas siffran bli ännu högre.
Vetabolaget har genom åren anpassat sig till branschens förändringar. Sedan pandemin har konkurrensen från digitala utbildningar ökat, men intresset för fysiska möten finns fortfarande.


[caption id="attachment_24430" align="alignleft" width="225"] Annica Avelin, vd för Vetabolaget, som står bakom evenemanget.[/caption]
– Vi ser att det finns ett stort värde i att träffas fysiskt. Många kliniker skickar hela sina team för att tillsammans ta del av föreläsningar och seminarier. Banketten på lördagskvällen är en höjdpunkt där vi också delar ut Guldugglan-priser och utser årets bästa utställare, berättar Annica Avelin.

Nyheter för i år
Ett av årets stora fokusområden är hästverksamhet med inslaget Hästlördag. Vetabolaget breddar sitt kursutbud och har redan genomfört satsningar på Strömsholm med Hästens dag. Under Hästlördag kommer till exempel framstående föreläsare som Gillian Higgins och Pernilla Stenfeldt att delta och närmare 200 deltagare.
– Historiskt har våra kurser främst riktat sig till veterinärer och djursjukskötare, men vi ser ett växande behov av kunskap inom hästnäringen. Därför öppnar vi för fler yrkesgrupper som ridlärare, hovslagare och hästägare. Det som är viktigt att veta är att Vetabolaget ägs av branschen och är en oberoende aktör, säger Annica.
Även kattmedicin får ökat utrymme i årets program, med föreläsningar inom smärtuttryck och smärtproblematik, hantera den kritiskt sjuka katten och neurologi. Dessutom erbjuds fördjupningsdagar som är skräddarsydda för lärare på naturbruksprogrammet inriktning djur. Syftet är att ge framtidens djursjukvårdare en stabil grund och säkerställa att deras utbildning matchar de kompetenskrav som branschen efterfrågar.

Starkt engagemang från branschen
Årets Vetadagar lockar 36 utställare vilket innebär att utställarytorna är fullbokade.
– Branschen står inför många utmaningar, men också stora möjligheter, och Vetadagarna är ett perfekt forum för att diskutera, inspireras och utvecklas tillsammans, säger Annica Avelin.

Fakta om Vetadagarna 2025
•                    Datum: 22–23 mars 2025
•                    Plats: Scandic Infra City, Upplands Väsby
•                    Kurser: Fem olika tvådagarskurser, inklusive ämnen som anestesi, ortopedisk rehabilitering och grundläggande kirurgi.
•                    Föredragstorg: Erbjuder olika föreläsningar som man kan välja mellan, exempelvis fokus på katt och fördjupning inom anatomi och sjukdomar-smådjur.
•                    Bankett: Lördagskväll med trerätters middag och utdelning av Guldugglan.
•                    Utställare: 36 företag och organisationer från branschen.
                    [post_title] => Vetadagarna 2025 – 45 år av kunskap och gemenskap
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => vetadagarna-2025-45-ar-av-kunskap-och-gemenskap
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-03-12 10:17:33
                    [post_modified_gmt] => 2025-03-12 09:17:33
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24428
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [8] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24424
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-03-12 08:31:05
                    [post_date_gmt] => 2025-03-12 07:31:05
                    [post_content] => 
Ett av Europas första katastrofmedicinska centrum för djur ska utvecklas i Sverige. Det ska fokusera på att trygga produktionen av animaliska livsmedel, men ska även jobba för att ta hand om tjänstedjur och sällskapsdjur i kris eller krig.
Projektet leds av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– De livsmedelsproducerande djuren spelar i en viktig roll i vår livsmedelsförsörjning och att vi vet hur de bäst ska hanteras i en krissituation är viktigt för stark svensk beredskap, säger Renée Båge, professor i husdjursproduktion vid SLU, som är en av de som kommer leda projektet.

MSB har beviljat tre år
Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som nyligen beviljat ett treårigt projekt för att ta reda på hur ett katastrofmedicinskt centrum för djur ska fungera. Huvudsökande för projektet är SVA som driver det tillsammans med SLU. SVA är en beredskapsmyndighet med lång erfarenhet av att bekämpa smittor hos djur och har väl inarbetade rutiner för att hantera utbrott. På SVA är Ylva Persson projektledare.
– Kriser till följd av extremväder väntas bli vanligare i framtiden och för första gången på länge står vi inför potentiella krigshot. I Sverige behöver vi öka vår beredskap och bli bättre rustade för att ta hand om våra djur. De som ger mat är centrala men även tjänstedjur och de som finns närmast oss är viktiga, säger Ylva Persson, statsveterinär på SVA.

Fokus rädda djurliv och trygga livsmedelsförsörjningen
Det finns utrymme att utveckla rutiner, samarbeten och förbättra kunskapen hur lantbrukets djur bäst ska hanteras vid kriser som stora bränder och översvämningar men även hur radioaktiva utsläpp eller farliga ämnen ska bemötas. Allt med fokus på att rädda djurliv, minska lidande och trygga livsmedelsförsörjning. 
– Det kan handla hur stora mängder djur bäst flyttas från katastrofområden eller hur storskalig nödslakt bäst genomförs, säger Lotta Berg, som är professor i husdjurens miljö och hälsa vid SLU.
Lotta Berg och Renée Båge ser att SLU kommer bidra bland annat med utbildningar i hur djur ska hanteras vid kriser. Det handlar både om satsningar i grundutbildningen för veterinärer och annan djurhälsopersonal men även fortbildningskurser för personer som redan arbetar med djurvård eller inom livsmedels- och jordbruksbranschen.

Stärka upp kommunikationen
Men projektet ska även undersöka hur vi bäst hjälper sällskaps- och tjänstedjur, som polishundar.
– Kriget i Ukraina har visat hur otroligt viktiga husdjur är för människor. De skänker tröst och trygghet men stärker även viljan att göra motstånd. Därför blir det angeläget att lära sig hur de bäst skyddas och tas om hand om i en kris, säger Renée Båge.
En central del för projektet är att utveckla organisation och kommunikation mellan berörda myndigheter, organisationer och de befintliga humanmedicinska katastrofmedicinska centrum som finns eller byggs upp.
– Att lära av varandra men också knyta ihop kompetenser tror vi blir viktigt för att stärka vår beredskap. Våra erfarenheter och rutiner för att hantera smittsamma djursjukdomar blir en grund som utvecklas för kris och krig. Att vi har genomfört många riktade utbildningar är också kunskap vi bidrar med, säger Ylva Persson på SVA.
Arbetet är redan i gång och ska vara klart 2027. Då ska det presenteras förslag på hur ett katastrofmedicinskt centrum för djur kan organiseras och bäst fungera.  
Källa: SVA

Läs mer om projektet hos SVA, klicka här:
                    [post_title] => Katastrofmedicinskt centrum utvecklas i Sverige
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => katastrofmedicinskt-centrum-utvecklas-i-sverige
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-03-12 08:31:05
                    [post_modified_gmt] => 2025-03-12 07:31:05
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24424
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [9] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 24410
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-03-11 15:56:53
                    [post_date_gmt] => 2025-03-11 14:56:53
                    [post_content] => 
Nu lanserar Stiftelsen Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion tillsammans gårdsnära praktiska försök för animalier – Stallförsök. Det är kortare och snabbare projekt förlagda till lantbruk eller försöksgårdar.
Under 2025 kommer stallförsöken att testas i en serie med pilotstudier där Stiftelsen Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion avsätter 1 miljon kronor vardera. Det första projektet ligger i startgroparna och kommer utföras av Växa som ska undersöka energiåtgången för olika typer av mjölkrobotar. 
– Tanken är att med ett kortare och snabbare försök i nära samarbete med lantbrukare på gårdsnivå kommer vi kunna minska glappet mellan forskning och praktik. Det kommer att bli enklare att ge lantbrukarna handfasta forskningsbaserade råd kring lantbrukets alla djur, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning.
Båda organisationerna ser detta som starten på ett förhoppningsvis långt samarbete mellan flera olika organisationer.
– Vi vill använda stallförsöken för att utveckla och förbättra alla grenar inom lantbrukets animalieområden. Med Kunskapsnav animalieproduktions redan pågående samarbete med rådgivningsföretag som Gård- och djurhälsan, Växa med flera så har vi en bra plattform för att hantera beställningsprocessen och utförandet av stallförsöken, säger Emma Olsson, t f enhetschef på Kunskapsnav animalieproduktion.

Söker långsiktig finansiering 
Det första årets pilotstudier kommer ligga till grund för att hitta en långsiktig finansiering av Stallförsöken, något som båda organisationerna ser fram emot med tillförsikt. 
– Just nu tittar vi på flera olika finansieringsmöjligheter både från näring och myndighetshåll, säger Mattias Norrby.

Använder lyckad modell från fältförsök 
På växtodlingssidan har det under flera år pågått samordnade fältförsök i Sverigeförsöken, ett samarbete mellan Stiftelsen Lantbruksforskning och Hushållningssällskapet. Försöken som görs i Sverigeförsöken baseras på beställningar från ett branschråd.
En tänkt lösning för Stallförsöken är att Kunskapsnav animalieproduktions analysgrupper används på liknande sätt som branschrådet för att ta fram beställningar på försök. Dessa beställningar kommer initialt att presenteras för de utförare som har ramavtal med Kunskapsnav animalieproduktion och som sedan får lämna ansökningar på att utföra stallförsöken.
Därefter skickar utförarna in ansökan till Stiftelsen Lantbruksforskning som i sin tur fördelar ansökningarna för beredning i en förutbestämd beredningsgrupp. Beredningsgruppernas arbete består i att bedöma kvalitén, nyttan och att vetenskapliga processer som statistik och arbetsordning säkerställer tillförlitlighet i de kommande resultaten.
Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning

 
                    [post_title] => Stallförsök ska minska glappet mellan forskning och praktik
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => stallforsok-ska-minska-glappet-mellan-forskning-och-praktik
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-03-11 15:56:53
                    [post_modified_gmt] => 2025-03-11 14:56:53
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24410
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

        )

    [post_count] => 10
    [current_post] => -1
    [before_loop] => 1
    [in_the_loop] => 
    [post] => WP_Post Object
        (
            [ID] => 24463
            [post_author] => 21
            [post_date] => 2025-03-19 08:00:07
            [post_date_gmt] => 2025-03-19 07:00:07
            [post_content] => 
Sedan 2020 har fågelinfluensa drabbat ett tjugotal livsmedelsproducerande fjäderfägårdar i Sverige, vilket har lett till att nära 2,4 miljoner fjäderfän har dött eller avlivats. Fågelinfluensaviruset sprids ofta till fjäderfä från vilda fåglar och för att förhindra utbrott krävs effektiva smittskyddsrutiner för att förhindra kontakt mellan vilda och tama fåglar. En riskkartläggning vid SLU och SVA visar på stora variationer i risken för utbrott beroende på både säsong och geografiskt läge.
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har i en studie tillsammans med SLU, utvecklat en riskkarta som visar risken för introduktion av så kallad högpatogen fågelinfluensa till svenska fjäderfägårdar. Med hjälp av data om tidigare fall av fågelinfluensa hos vilda fåglar, vilda fågelpopulationer, klimat, markanvändning och fjäderfätäthet identifierade studien de områden och tid på året som innebär högre risk för utbrott bland fjäderfä.

Mars högre risk
De södra delarna av Sverige, särskilt Skåne och Östergötland, identifierades som områden med högre risk på grund av deras närhet till flyttfåglar och med svenska mått mätt, en stor fjäderfäproduktion. Kartläggningen pekar också på stora säsongsvariationer, med den högsta risken under vintern och tidig vår, särskilt mars.

Beslutsstöd för träffsäkra förebyggande åtgärder
För att förhindra kontakt mellan vilda och tama fåglar krävs effektiva smittskyddsrutiner, som kan inkludera att hålla fjäderfän inomhus. Riskkartläggningen pekar på behov av regionspecifika och tidsanpassade åtgärder, för att minska antal utbrott och samtidigt minimera onödiga åtgärder som kan innebära störningar i den normala driften på fjäderfägårdar.
Kartläggningen bidrar till bättre förståelse för var och när risken generellt är högre, men den bygger på historiska data. Eftersom smittläget för fågelinfluensa är i ständig förändring kommer det framöver behövas kontinuerliga uppdateringar av riskkartorna med nya data för att anpassa dem till förändringar i fåglarnas migrationsmönster och virusets utveckling.
Riskkartan är därmed avsedd att, i kombination med kunskap om aktuellt smittläge, väderförhållanden, populationer av flyttfåglar och virusets utveckling, utgöra ett beslutsstöd för riskhanterare. Studien understryker också vikten av att upprätthålla smittskyddet i alla situationer, även när riskkartläggningen identifierar områden och tidpunkter med lägre risk, eftersom risken aldrig är obetydlig.
Förbättringar av både övervakningen av vilda fågelpopulationer och registeruppgifter om fjäderfägårdar kan också förbättra framtida riskprognoser. Studien har fokuserat på kommersiella fjäderfägårdar och data över anläggningar med hobbyfjäderfän var inte inkluderade.
Studien är finansierad av Formas. 
Källa: SLU
            [post_title] => Förbygger framtida utbrott av fågelinfluensa med riskkartläggning
            [post_excerpt] => 
            [post_status] => publish
            [comment_status] => closed
            [ping_status] => closed
            [post_password] => 
            [post_name] => forbygger-framtida-utbrott-av-fagelinfluensa-med-riskkartlaggning
            [to_ping] => 
            [pinged] => 
            [post_modified] => 2025-03-18 15:59:10
            [post_modified_gmt] => 2025-03-18 14:59:10
            [post_content_filtered] => 
            [post_parent] => 0
            [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24463
            [menu_order] => 0
            [post_type] => post
            [post_mime_type] => 
            [comment_count] => 0
            [filter] => raw
        )

    [comment_count] => 0
    [current_comment] => -1
    [found_posts] => 3399
    [max_num_pages] => 340
    [max_num_comment_pages] => 0
    [is_single] => 
    [is_preview] => 
    [is_page] => 
    [is_archive] => 
    [is_date] => 
    [is_year] => 
    [is_month] => 
    [is_day] => 
    [is_time] => 
    [is_author] => 
    [is_category] => 
    [is_tag] => 
    [is_tax] => 
    [is_search] => 
    [is_feed] => 
    [is_comment_feed] => 
    [is_trackback] => 
    [is_home] => 1
    [is_privacy_policy] => 
    [is_404] => 
    [is_embed] => 
    [is_paged] => 
    [is_admin] => 
    [is_attachment] => 
    [is_singular] => 
    [is_robots] => 
    [is_favicon] => 
    [is_posts_page] => 
    [is_post_type_archive] => 
    [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
    [query_vars_changed:WP_Query:private] => 
    [thumbnails_cached] => 
    [allow_query_attachment_by_filename:protected] => 
    [stopwords:WP_Query:private] => 
    [compat_fields:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => query_vars_hash
            [1] => query_vars_changed
        )

    [compat_methods:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => init_query_flags
            [1] => parse_tax_query
        )

)

Att kartlägga risker med fågelinfluensa ska förebygga framtida utbrott. Foto: Adobe Stock

19 mars 2025

Förbygger framtida utbrott av fågelinfluensa med riskkartläggning

Sedan 2020 har fågelinfluensa drabbat ett tjugotal livsmedelsproducerande fjäderfägårdar i Sverige, vilket har lett till att nära 2,4 miljoner fjäderfän har dött eller avlivats. Fågelinfluensaviruset sprids ofta till fjäderfä från...

Agria uppmuntrar alla valpsugna att läsa på ordentligt och öka kunskapen om hundars egenskaper, mentalitet och hälsa. Foto: Most Photos

18 mars 2025

Uppmaning från Agria till valpköpare – lär dig om drömvalpens hälsa

Den som ska välja en fyrbent familjemedlem att leva tillsammans med under de närmsta 10–15 åren bör tänka igenom en rad faktorer för ett lyckat val av hundras. Agria uppmuntrar...

Förstärkt veterinärteam i hopp- och dressyrlandslagen. Foto: Adobe Stock

18 mars 2025

Hopp- och dressyrlandslaget förstärker veterinärteamet

Det veterinära arbetet inom hopp- och dressyrlandslagen förstärks nu. Rasmus Westgren fortsätter som landslagsveterinär, men nu med fokus på hopplandslaget, medan Johan Lenz kliver in som landslagsveterinär för dressyrens trupper....

EMA rekommenderar godkännande av EHD-vaccin. Foto: Robert Meerding/European Union, 2024, CC BY 4.0

17 mars 2025

Första vaccinet mot EHD rekommenderas för godkännande

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har rekommenderat godkännande av Hepizovac, det första vaccinet mot epizootisk hemorragisk sjukdom (EHD) för nötkreatur i Europa. Vaccinet skyddar mot serotyp 8 av epizootisk hemorragisk sjukdomsvirus (EHDV),...

Varmare vintrar och en förlängd fästingsäsong ökar risken för fästingburna sjukdomar. Foto: Adobe Stock

14 mars 2025

Många hundägare tar inte fästinghotet på allvar – enligt ny undersökning

Fästingarna är ett växande problem för Sveriges hundar. Med varmare vintrar och en förlängd fästingsäsong, som numera sträcker sig från tidig vår till sen höst, ökar risken för fästingburna sjukdomar....

Fynden stärker hypotesen om att det sedan länge är rustrelavirus som orsakar vingelsjuka hos katt. Foto: Adobe Stock

13 mars 2025

Nyupptäckt virus har funnits hos svenska katter sedan 1970-talet

Det nyupptäckta rustrelaviruset kan påvisas hos katter med vingelsjuka i Sverige redan på 1970-talet, visar forskare vid SLU. Vingelsjuka är en allvarlig sjukdom som drabbar nervsystemet hos katt. Sjukdomen rapporterades...

Jordbruksverket föreslår nya regler för sällskaps- och hobbydjur. Syftet är att stärka och främja djurens välfärd. Bild skapad med AI/ Adobe Stock

13 mars 2025

Ökad välfärd för sällskapsdjur – Jordbruksverket föreslår nya regler

Jordbruksverket föreslår nya regler för hur exempelvis fåglar, ormar, fiskar och hamstrar ska hållas för sällskap och hobby. Syftet är att stärka och främja dessa djurs välfärd. Förändringarna utgår från...

Vetadagarna firar 45 år. Bild: Kollage från förra årets konferens

12 mars 2025

Vetadagarna 2025 – 45 år av kunskap och gemenskap

Vetadagarna firar 45 år i år och fortsätter att vara en central mötesplats för veterinärer, djursjukskötare och andra yrkesverksamma inom branschen. Under två fullspäckade dagar erbjuds aktuella föreläsningar och en...

Ett av Europas första katastrofmedicinska centrum för djur ska utvecklas i Sverige. Bild: Kollage/Adobe Stock

12 mars 2025

Katastrofmedicinskt centrum utvecklas i Sverige

Ett av Europas första katastrofmedicinska centrum för djur ska utvecklas i Sverige. Det ska fokusera på att trygga produktionen av animaliska livsmedel, men ska även jobba för att ta hand...

Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion avsätter 1 miljon kronor vardera till projektet. Foto: Stiftelsen Lantbruksforskning

11 mars 2025

Stallförsök ska minska glappet mellan forskning och praktik

Nu lanserar Stiftelsen Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion tillsammans gårdsnära praktiska försök för animalier – Stallförsök. Det är kortare och snabbare projekt förlagda till lantbruk eller försöksgårdar. Under 2025 kommer stallförsöken...