Nationellt stöd har betydelse för jordbruket
Merparten av det nationella stödet till jordbruket går till mjölkproduktion. Foto: Adobe Stock

Nationellt stöd har betydelse för jordbruket

I en rapport från Jordbruksverket redovisas det nationella stödets utveckling 2019–2023 med fokus på 2023. Under 2022 förstärktes det nationella stödet tillfälligt på några områden med anledning av ökade priser...

Riktlinjer för kontroll av obehandlad mjölk har uppdaterats

Riktlinjer för kontroll av obehandlad mjölk har uppdaterats

LRF Mjölk har uppdaterat sin branschriktlinje för kontroll av den obehandlade mjölkens kvalite. Riktlinjen finns nu publicerad på Livsmedelsverkets webbplats. Revideringen av riktlinjen innebär bland annat att LRF Mjölk har...

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => 
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22576
                    [post_author] => 3
                    [post_date] => 2024-05-21 09:30:38
                    [post_date_gmt] => 2024-05-21 07:30:38
                    [post_content] => Mängder av fiskarter offras i norska odlingar av lax, öring och regnbåge. Det är många miljoner så kallade putsarfiskar som används för att bekämpa laxlusen, skriver DN.

Uppgifterna finns i den rapport om laxodlingar som norska Veterinärinstitutet publicerat tidigare. Då larmade veterinärerna om infektioner och skador på laxarna. I ett nytt reportage skriver DN om putsarfiskarna stenbit, skärssnultra, stensnultra och berggylta. Många av dem fiskas på den svenska västkusten och transporteras i tankbilar till de norska laxodlingarna, där de får jobba med att rensa laxarna från löss. Man vet inte hur bestånden i Sverige påverkas.

Framme i Norge far putsarfiskarna illa under sitt jobb med att äta laxlöss. Dödligheten är i princip 100 procent. De flesta blir omkring 1,5 år, att jämföra med att vissa skulle kunna bli 30 år gamla i naturen, enligt Albin Gräns, zoofysiolog vid SLU.

Putsarfiskarna flyttas från sina naturliga miljöer, som är lugna, till öppet hav med strömmar. Det är stressande, bedömer Trygve Poppe, professor emeriturs vid norska veterinärhögskolan. Fiskarna riskerar också att hamna i maskiner för värmebehandling, vilket kan vara dödligt.

Källa: DN

 

 
                    [post_title] => Nytt laxlarm från norska veterinärer
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => nytt-laxlarm-fran-norska-veterinarer
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-05-21 09:30:38
                    [post_modified_gmt] => 2024-05-21 07:30:38
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22576
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22572
                    [post_author] => 3
                    [post_date] => 2024-05-20 08:15:02
                    [post_date_gmt] => 2024-05-20 06:15:02
                    [post_content] => Utställningsdomare var den grupp som i högst utsträckning ansåg att rasstandarden bör följas vid val av avelsdjur, även om detta kan påverka hundarnas hälsa negativt. Det framgår av en enkät. En tredjedel av alla ägare och en fjärdedel av alla uppfödare till mops, bostonterrier, engelsk och fransk bulldogg, medger att de har eller har haft hundar med hälsoproblem kopplade till utseendet. 

I en enkätundersökning riktad till svenska hundägare, hunduppfödare, veterinärer och utställningsdomare undersöktes erfarenheter och uppfattningar om hälsoproblem kopplade till utseendet hos kortnosiga hundraser, och hur dessa problem ska motverkas.

Resultaten visade att det finns en bred medvetenhet om problematiken med alltför trånga luftvägar. En tredjedel av alla ägare och en fjärdedel av alla uppfödare till hundraserna mops, bostonterrier, engelsk och fransk bulldogg, hade egna erfarenheter av att ha ägt eller fött upp en eller flera hundar med hälsoproblem kopplade till utseendet.

De flesta som svarade på enkäten var positiva till hittills vidtagna åtgärder och även till  ytterligare åtgärder. De flesta ansåg också att riktlinjer för hundars utseende ska baseras på kunskap om hälsoproblem. Utställningsdomare var den grupp som i högst utsträckning ansåg att rasstandarden bör följas vid val av avelsdjur, även om detta kan påverka hundarnas hälsa negativt. Veterinärerna var den grupp som i lägst utsträckning höll med om detta. En förklaring till veterinärernas och domarnas olika uppfattningar och erfarenheter skulle kunna vara att de delvis träffar olika delar av samma hundpopulation.

Forskarna föreslår att den hittills samlade kunskapen kan användas för att förklara och överbrygga skillnaderna i synsätt mellan olika grupper. Förhoppningen är att det fortsatta arbetet med att förebygga och hantera hälso- och välfärdsproblem hos kortnosiga hundar kan baseras på samsyn snarare än skiljaktigheter.

Länk till publikationen här

Källa: SLU

 

 
                    [post_title] => Domare minst intresserade av att förändra trubbnosar
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => domare-minst-intresserade-av-att-forandra-trubbnosar
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-05-20 08:15:02
                    [post_modified_gmt] => 2024-05-20 06:15:02
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22572
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22567
                    [post_author] => 3
                    [post_date] => 2024-05-18 13:41:00
                    [post_date_gmt] => 2024-05-18 11:41:00
                    [post_content] => Under 2023 påvisdes afrikansk svinpest (ASF) i 14 medlemsstater, vilket innebär en femfaldig ökning av utbrott bland tamgrisar jämfört med föregående år. Det visar Efsas årliga epidemiologiska rapport.

Efsa är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet. Rapporten för 2023 visar bland annat att det största antalet utbrott av afrikansk ASF hos tamgris noterades sedan 2014. Hela 96 procent av det totala antalet utbrott (1 929) konstaterades i Kroatien och Rumänien.

Antalet utbrott bland vildsvin ökade med 10 procent jämfört med föregående år.

I Sverige och Kroatien introducerades viruset för första gången och i Italien spred det sig till nya områden. Det återkom också i Grekland efter ett tvåårigt uppehåll. I Tyskland, Ungern och Slovakien förbättrades den epidemiologiska situationen med ett minskat antal utbrott bland vildsvin.

Efsas experter rekommenderar att prioritera passiv övervakning, däribland sökande och testande av vildsvinskadaver, framför aktiv övervakning, där man testar jagade vildsvin för att upptäcka ASF-utbrott.

Passiv övervakning där man särskilt uppmärksammar kliniska tecken på sjukdomen, förblir det huvudsakliga sättet att upptäcka ASF även i tamgrisbestånd. Därför har bönder och veterinärer en särskilt viktig roll att spela i att rapportera misstänkta fall.

I oktober 2024 kommer Efsa med ett vetenskapligt yttrande med reviderade bedömningar av riskfaktorer för uppkomst och spridning av ASF-viruset i vildsvinspopulationer samt i tamgrisar.

Länk till rapporten här

Källa: Efsa

 
                    [post_title] => Betydande ökning av afrikansk svinpest i EU under 2023
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => betydande-okning-av-afrikansk-svinpest-i-eu-under-2023
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2024-05-17 13:44:07
                    [post_modified_gmt] => 2024-05-17 11:44:07
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22567
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [3] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 22563
                    [post_author] => 3
                    [post_date] => 2024-05-17 13:14:30
                    [post_date_gmt] => 2024-05-17 11:14:30
                    [post_content] => 
Två nya, hittills okända mekanismer i bakterier kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Genom att förändra antalet kopior av resistensgener i bakterierna ökar resistensen och det kan ske mycket snabbt. Det finns en tredje redan känd liknande mekanism och enligt en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i Nature Communications, kan de tre ske helt oberoende av varandra, och dessutom i samma bakteriecell.  Forskarna studerade heteroresistens, ett fenomen där majoriteten av bakterierna i en population är känsliga mot antibiotika men där en mycket liten delpopulation av bakterier uppvisar ökad antibiotikaresistens. Oftast rör det sig om en mycket liten mängd resistenta bakterier (cirka 1 av 100 000 bakterier) som kan fortsätta växa trots behandling med antibiotikan. Heteroresistens är ett vanligt fenomen. Eftersom den är svårbehandlad och riskerar att snabba på utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier, är det ett allt större problem när det gäller antibiotikabehandling av patienter. –Det har hittills varit helt okänt att de här mekanismerna kan bidra till heteroresistens. I vår studie kan man sa att de under en pågående antibiotikabehandling kan snabba på selektionen och tillväxten av resistenta bakterier. Den här studien är delvis gjord på djur, vilket gör den mer relevant när det gäller att förstå de här processerna hos människor, säger Helen Wang, studiens huvudförfattare. Bakterier kan sprida resistensgener mellan varandra med hjälp av så kallade plasmider. Det är friliggande små dna-ringar där bakterier förvarar en del av sina gener utanför kromosomen. I den nya studien visar forskarna att det förutom den redan kända mekanismen finns två nya som också involverar plasmider och där antalet plasmidkopior ökar upp till 90 gånger. Enligt studien kan de tre mekanismerna verka i samma bakteriecell. –Heteroresistens, som innebär ökat antal genkopior av resistensgener, är mycket mer komplex än vad man tidigare trott. Bakterier kan faktiskt använda tre olika mekanismer, som alla kan förekomma parallellt i samma bakterie, för att tillfälligt öka antalet kopior av resistensgener och därigenom generera antibiotikaresistens. säger Hervé Nicoloff, studiens försteförfattare. –Alla de här tre mekanismerna är instabila och kan snabbt återgå till känslighet i frånvaro av antibiotika. Det gör det svårare att upptäcka de resistenta bakterierna vid en undersökning, i och med att de försvinner så snabbt. Med det vi nu vet är det viktigt att kunna utveckla bättre diagnostikmetoder som kan fånga upp ökad antibiotikaresistens, säger Helen Wang. Länk till publikationen här Källa: Uppsala universitet
  [post_title] => Nya mekanismer bakom antibiotikaresistens [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nya-mekanismer-bakom-antibiotikaresistens [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-17 13:14:48 [post_modified_gmt] => 2024-05-17 11:14:48 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22563 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [4] => WP_Post Object ( [ID] => 22560 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-05-17 08:06:15 [post_date_gmt] => 2024-05-17 06:06:15 [post_content] =>
Forskare vid SVA och Naturhistoriska riksmuseet efterlyser allmänhetens hjälp för att undersöka hälsa och dödsorsaker hos tumlare.
Tumlaren är den enda bofasta valen i svenska vatten som förökar sig och förekommer här året runt. Det finns tre populationer av tumlare: Skagerrakpopulationen, Bälthavspopulationen och Östersjöpopulationen. Östersjöpopulationen är klassad som akut hotad med cirka 500 djur kvar. Senaste undersökningen av tillståndet hos Bälthavspopulationen visade att antalet djur minskat rejält de senaste åren. SVA driver tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet ett hälso-och sjukdomsövervakningsprogram för marina däggdjur. Uppdraget kommer från Havs-och vattenmyndigheten (HaV). Övervakningen bidrar till kunskap om individernas och populationernas hälsa, men även den marina miljöns hälsa. Årligen undersöks flera tumlare och sälar, både bifångade och strandade utan känd dödsorsak. Veterinärer och biologer arbetar tillsammans med att ställa diagnoser och ta flertalet prover på dessa djur till forskningssamarbeten och framtida undersökningar. – Vår forskning och övervakning på tumlare är beroende av personer som är ute på kusterna och rapporterar in till oss. På så sätt får vi en bra bild över tumlare i Sverige och kan även rapportera data internationellt, säger Linnea Cervin, marinbiolog på Naturhistoriska riksmuseet. För att få en bra bild över tumlare i Sverige och även kunna rapportera data internationellt behövs även allmänhetens hjälp. Det handlar om både om att hitta döda tumlare och att ta hand om dem fram till att de kan hämtas till SVA. – Hälsoövervakningen av marina däggdjur är ett stort maskineri där vi behöver folk som hjälper oss med att bärga, paketera, frysförvara och transportera djuren till oss från hela Sverige. Har du möjlighet att hjälpa till med det hoppas jag att du anmäler dig till vårt nätverk för kustkontakter, säger Moa Naalisvaara Engman, marinbiolog på SVA. Du som vill bli en del av kustkontaktnätverket och hjälpa till ute i fält med att bärga, paketera och/eller frysförvara djur i väntan på transport till SVA kontakta vilt@sva.se. Fynd av döda marina däggdjur rapporteras via webbsidan marinadaggdjur.nrm.se Alla fyndrapporter sparas för statistik över vart och när djur dör. Källa: SVA [post_title] => SVA efterlyser rapporter om tumlare [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => sva-efterlyser-rapporter-om-tumlare [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-17 08:06:15 [post_modified_gmt] => 2024-05-17 06:06:15 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22560 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [5] => WP_Post Object ( [ID] => 22556 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-05-17 07:32:30 [post_date_gmt] => 2024-05-17 05:32:30 [post_content] => Mer än 500 kandidater till Europaparlamentet har lovat att arbeta för ett starkare djurskydd om de blir valda i valen om tre veckor. Frågan anses viktig av 91 procent av Europas alla väljare. Det framgår av ett pressmeddelande från organisationen Eurogroup for Animals. Kampanjen "Vote for Animals" uppmanar kandidater att förbinda sig att arbeta för att stärka skyddet av alla djur inom EU. Det handlar om transport av levande djur, försöksdjurfri forskning, välfärd för vattenlevande arter, bevarande av vilda djur, regler för import av djurbaserade produkter och välfärd för sällskapsdjur. Dessutom behandlas ett framtida förbud mot pälsdjursuppfödning, betydelsen av hållbar livsmedelsproduktion och kravet på en EU-kommissionär för djurvälfärd. Kandidater från hela det politiska spektrat i 26 medlemsländer har gjort detta åtagande. Flest kandidater som stöder löftet har Finland, Italien och Frankrike. Vilka svenska kandidater som hittills har skrivit på löftet ser du här EU-medborgare kan uppmana sina kandidater att underteckna löftet genom att skicka ett meddelande via en särskild plattform, som är tillgänglig på alla EU-språk. Hittills har över 9 000 medborgare skickat meddelanden till sina kandidater. Du hittar den sidan här Ungefär 400 miljoner EU-medborgare är röstberättigade i Europaparlamentsvalen som kommer att äga rum mellan 6-9 juni. Kravet på förbättrad EU-lagstiftning om djurvälfärd har uttryckts tydligt: 91 procent av européerna anser att det är avgörande att skydda välfärden för lantbruksdjur, medan 84 procent anser att de nuvarande skyddsåtgärderna  är otillräckliga. Chefen för Eurogroup for Animals Reineke Hameleers, säger så här i ett uttalande: ”Det är fantastiskt att se så många kandidater ta ställning för djuren. Det är viktigt att nästa Europaparlament representerar medborgarnas krav på bättre skydd för alla djurarter, och ledamöterna kan bidra till att säkerställa att denna fråga förblir högt upp på agendan under nästa mandatperiod.” Källa: Eurogroup for Animals Ett reportage om svenska EU-kandidater som värnar om djurskyddet kommer i nästa nummer av den tryckta VeterinärMagazinet.   [post_title] => Här är kandidaterna som tar ställning för djuren i EU-valet [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => har-ar-kandidaterna-som-tar-stallning-for-djuren-i-eu-valet [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-17 07:32:30 [post_modified_gmt] => 2024-05-17 05:32:30 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22556 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [6] => WP_Post Object ( [ID] => 22551 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-05-16 12:05:40 [post_date_gmt] => 2024-05-16 10:05:40 [post_content] => I år odlas det preliminärt spannmål på 1 007 400 hektar. Det är ungefär lika mycket som under 2023. Jämfört med 2023 odlas det mer vårkorn, vårvete och havre medan arealen med höstvete har minskat - enligt nya siffror från Jordbruksverket. Höstvete är fortfarande den spannmålsgröda som odlas på störst areal, totalt 418 300 hektar. Förutom höstvete odlas mest vårkorn och havre. Tillsammans utgör de tre grödorna 85 procent av den totala spannmålsarealen. Vårkorn och havre odlas på 275 500 respektive 167 500 hektar. Sedan 2000 har fördelningen av grödor inom spannmål varierat. Arealen med höstvete har ökat över tid medan arealen med vårkorn och havre har minskat. På hösten 2012 och hösten 2017 var det sämre möjligheter för att så, det medförde mindre arealer med höstvete under 2013 och 2018.

Åkermarkens och betesmarkens fördelning

Preliminärt finns det 2 981 800 hektar jordbruksmark i år. Störst andel, 2 526 300 hektar, är åkermark och resterande areal, 455 600 hektar är betesmark och slåtteräng. Det är små förändringar jämfört med 2023. Vall och grönfoder odlas på störst areal, totalt 1 129 100 hektar. Det motsvarar 45 procent av åkermarken. Arealen med vall och grönfoder, vilket inkluderar bete på åkermark, har ökat med 1 procent jämfört med 2023. Spannmål odlas på 40 procent av åkermarken och raps och rybs på 4 procent av åkermarken. Övriga 12 procent av åkermarken består av träda, baljväxter, potatis, sockerbetor och övriga växtslag. Övriga växtslag består av trädgårdsgrödor och energigrödor med mera. Betesmark utgör 82 procent av den totala arealen med betesmark och slåtteräng. Alvarbete som endast finns i Kalmar och Gotlands län svarar för 6 procent och Fäbodbete som endast finns i norra delarna av Sverige svarar för 3 procent av den totala arealen med betesmark och slåtteräng. Resterande arealen består av skogsbete, slåtteräng, mosaikbetesmark och övrig betesmark. Läs mer hos Jordbruksverket: [post_title] => Små förändringar i spannmålsareal [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => sma-forandringar-i-spannmalsareal [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-16 12:07:38 [post_modified_gmt] => 2024-05-16 10:07:38 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22551 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [7] => WP_Post Object ( [ID] => 22531 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-05-15 09:00:51 [post_date_gmt] => 2024-05-15 07:00:51 [post_content] => Det är svårt och arbetskrävande att identifiera subklinisk livmoderinflammation, vilket förklarar varför sjukdomen ofta inte blir diagnostiserad. Därmed blir tillståndet heller inte behandlat, vilket påverkar kons fruktsamhet och framtida mjölkproduktion. Detta kan i sin tur leda till att kons liv förkortas med en alltför tidig slakt, det skriver SLU om i ett pressmeddelande som lyfter ny och enklare metod för att diagnosticera endometrit hos kor. Det är efter kalvning som mjölkkor kan drabbas av infektion i livmodern. Ibland leder detta till inflammation i livmoderslemhinnan. En lindrig form av tillståndet kallas subklinisk livmoderinflammation, vilket innebär att immunceller samlas i livmoderslemhinnan, men det syns inga kliniska tecken på sjukdom.
MikroRNA är små RNA-molekyler som cirkulerar i blodet. De hjälper till att reglera vilka gener som kommer till uttryck. MikroRNA är stabila och användbara som biomarkörer för vävnadsfunktion vid en mängd olika sjukdomar. SLU har undersökt hur mikroRNA påverkas vid subklinisk endometrit. Trots att sjukdomen till synes är begränsad till livmoderslemhinnan visar studien att kor som drabbats av subklinisk endometrit har en tydligt annorlunda mikroRNA-profil i det cirkulerande blodet, jämfört med friska kor. Studien ger ny kunskap om de förändringar som uppstår i kroppen vid sjukdom i livmodern, och en blodprovsanalys av en panel av mikroRNA-biomarkörer skulle kunna vara en lämplig metod för att ställa diagnos på kor med subklinisk livmoderinflammation. Projektet har genomförts med stöd från FORMAS. Läs artikeln här: Källa: SLU
[post_title] => Enklare att diagnosticera endometrit hos kor - med ny metod [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => enklare-att-diagnosticera-endometrit-hos-kor-med-ny-metod [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-14 15:56:34 [post_modified_gmt] => 2024-05-14 13:56:34 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22531 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [8] => WP_Post Object ( [ID] => 22528 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-05-14 08:30:54 [post_date_gmt] => 2024-05-14 06:30:54 [post_content] => Forskare från SLU, Köpenhamns universitet, Uppsala universitet och Svenska Kennelklubben har hittat en gen hos labradorer som har koppling till HD. Upptäckten förbättrar förutsättningarna för avel. Höftledsdysplasi (HD) är en vanlig åkomma hos hundar, särskilt hos storvuxna raser, och allvarlig grad av HD påverkar såväl välfärd som livslängd negativt. Labrador retriever är en ras med ganska stor variation i grad av HD. Cirka 80 procent av labradorerna har friska höfter (grad A-B), 15 procent har måttlig grad (C) och 5 procent allvarlig grad av HD (D-E). Sedan tidigare är det känt att nära hälften av variationen beror på ärftliga faktorer. Allt detta gör att labrador är en lämplig ras för att hitta gener som är viktiga för höftledshälsan hos hund. Forskare från SLU, Köpenhamns universitet, Uppsala universitet och Svenska Kennelklubben har tillsammans studerat cirka 114 000 DNA-markörer hos drygt 200 svenska labradorer och hittat en gen som är tydligt kopplad till förekomst av HD. Genen har tidigare kopplats till artros hos människa, och andra studier på hund har funnit att en närliggande region i arvsmassan kan kopplas till förekomst av HD hos såväl schäfer som labrador. Studien visade att hundar med dubbel uppsättning av riskvarianten av den funna genen hade ett betydligt sämre avelsindex för HD (13 enheter lägre) än hundar med dubbel uppsättning av den skyddande varianten. Kopplingen mellan avelsindex och förekomsten av genens olika varianter innebär att avel på hundar med bra avelsindex för HD kan förbättra den framtida höftledshälsan. Länk till publikationen här Källa: SLU   [post_title] => Gen hos labrador ger hopp om bättre höftledshälsa [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => gen-hos-labrador-ger-hopp-om-battre-hoftledshalsa [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-14 08:30:54 [post_modified_gmt] => 2024-05-14 06:30:54 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22528 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [9] => WP_Post Object ( [ID] => 22518 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-05-13 10:46:37 [post_date_gmt] => 2024-05-13 08:46:37 [post_content] => Ny brittisk forskning visar att kaninägare ofta kan  upptäcka svår smärta hos sina djur, men de missar subtila tecken på smärta. Kaniner är populära sällskapsdjur, och det är viktigt att ägarna ser när deras djur har ont för att kunna söka hjälp hos veterinär. Ny forskning från veterinärhögskolan vid universitetet i Bristol har funnit att de flesta kaninägare kan skilja på smärtfria kaniner och sådana som har svår smärta. Men många saknar kunskap om mer subtila tecknen på smärta. Numera har forskare utvecklat smärtskalor som används av veterinärer – bland annat Bristol Rabbit Pain Scale (BRPS) – men hittills har man inte undersökt kaninägarnas förmåga att känna igen smärta hos sina djur. Den här studien, publicerad i BMC Veterinary Research, visar hur kaninägare identifierar smärta hos djuren. Man ville också ta reda i vilken utsträclning ägare skulle ha nytta av utbildning. Kaninägare rekryterades och svarade på en enkät online. Del 1 i enkäten samlade in data om demografi, ägarnas kunskap om smärtsignaler och deras antaganden om smärta hos kaniner. I del 2 ombads respondenterna bedöma åtta videor, inspelade under rutinmässig veterinärbehandling, av kaniner i olika stadier av smärta. Bedömningarna jämfördes med dem som gjordes av tre experter. Forskarna använde en förenklad version av BRPS som hade en skala från 0 till 3. Totalt 500 personer slutförde del 1 av enkäten och 345 slutförde del 2. Respondenterna kunde mestadels identifiera fem tecken på smärta (som anorexi och förändringar i hållning och rörelse), men många var mindre medvetna om att minskat groomingbeteende och förändringar i ögon- och öronposition också kan vara tecken på smärta. Kvinnor, personer som arbetade med kaniner och ägare vars kanin hade genomgått en operation, identifierade smärta mer noggrant. Sammantaget trodde 98,6 procent av respondenterna korrekt att kaniner kände smärta i lika hög eller högre grad än hundar och katter. I del 2 höll respondenterna oftare med experterna när de identifierade kaniner utan smärta (88,8 procent) och svår smärta (65,2 procent), men överensstämmelsen var lägre vid mild (28,4 procent) och måttlig smärta (43,2 procent). Respondenterna bedömde smärtan som lägre än experten. Huvudförfattaren Charlotte Forder, som genomförde studien inom ramen för sin BSc-examen i veterinärvård och bioveterinärvetenskap, anser att studien visar en brist i kommunikationen mellan ägare och veterinärer. –Att prata ge råd till ägare när djuren genomgår behandlar är viktigt, så att utfallet blir  bästa möjligt. Det ger också en bra möjlighet för veterinärer att utbilda ägare om tecken på smärta hos kaniner, säger hon. Länk till studien här Källa: Science Daily.   [post_title] => Kaninägare har svårt att se subtila tecken på smärta [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => kaninagare-har-svart-att-se-subtila-tecken-pa-smarta [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-13 06:56:02 [post_modified_gmt] => 2024-05-13 04:56:02 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22518 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) ) [post_count] => 10 [current_post] => -1 [before_loop] => 1 [in_the_loop] => [post] => WP_Post Object ( [ID] => 22576 [post_author] => 3 [post_date] => 2024-05-21 09:30:38 [post_date_gmt] => 2024-05-21 07:30:38 [post_content] => Mängder av fiskarter offras i norska odlingar av lax, öring och regnbåge. Det är många miljoner så kallade putsarfiskar som används för att bekämpa laxlusen, skriver DN. Uppgifterna finns i den rapport om laxodlingar som norska Veterinärinstitutet publicerat tidigare. Då larmade veterinärerna om infektioner och skador på laxarna. I ett nytt reportage skriver DN om putsarfiskarna stenbit, skärssnultra, stensnultra och berggylta. Många av dem fiskas på den svenska västkusten och transporteras i tankbilar till de norska laxodlingarna, där de får jobba med att rensa laxarna från löss. Man vet inte hur bestånden i Sverige påverkas. Framme i Norge far putsarfiskarna illa under sitt jobb med att äta laxlöss. Dödligheten är i princip 100 procent. De flesta blir omkring 1,5 år, att jämföra med att vissa skulle kunna bli 30 år gamla i naturen, enligt Albin Gräns, zoofysiolog vid SLU. Putsarfiskarna flyttas från sina naturliga miljöer, som är lugna, till öppet hav med strömmar. Det är stressande, bedömer Trygve Poppe, professor emeriturs vid norska veterinärhögskolan. Fiskarna riskerar också att hamna i maskiner för värmebehandling, vilket kan vara dödligt. Källa: DN     [post_title] => Nytt laxlarm från norska veterinärer [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nytt-laxlarm-fran-norska-veterinarer [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-05-21 09:30:38 [post_modified_gmt] => 2024-05-21 07:30:38 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22576 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [comment_count] => 0 [current_comment] => -1 [found_posts] => 3083 [max_num_pages] => 309 [max_num_comment_pages] => 0 [is_single] => [is_preview] => [is_page] => [is_archive] => [is_date] => [is_year] => [is_month] => [is_day] => [is_time] => [is_author] => [is_category] => [is_tag] => [is_tax] => [is_search] => [is_feed] => [is_comment_feed] => [is_trackback] => [is_home] => 1 [is_privacy_policy] => [is_404] => [is_embed] => [is_paged] => [is_admin] => [is_attachment] => [is_singular] => [is_robots] => [is_favicon] => [is_posts_page] => [is_post_type_archive] => [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d [query_vars_changed:WP_Query:private] => [thumbnails_cached] => [allow_query_attachment_by_filename:protected] => [stopwords:WP_Query:private] => [compat_fields:WP_Query:private] => Array ( [0] => query_vars_hash [1] => query_vars_changed ) [compat_methods:WP_Query:private] => Array ( [0] => init_query_flags [1] => parse_tax_query ) )
Nytt laxlarm från norska veterinärer

Nytt laxlarm från norska veterinärer

Mängder av fiskarter offras i norska odlingar av lax, öring och regnbåge. Det är många miljoner så kallade putsarfiskar som används för att bekämpa laxlusen, skriver DN. Uppgifterna finns i...

Domare minst intresserade av att förändra trubbnosar

Domare minst intresserade av att förändra trubbnosar

Utställningsdomare var den grupp som i högst utsträckning ansåg att rasstandarden bör följas vid val av avelsdjur, även om detta kan påverka hundarnas hälsa negativt. Det framgår av en enkät....

Betydande ökning av afrikansk svinpest i EU under 2023

Betydande ökning av afrikansk svinpest i EU under 2023

Under 2023 påvisdes afrikansk svinpest (ASF) i 14 medlemsstater, vilket innebär en femfaldig ökning av utbrott bland tamgrisar jämfört med föregående år. Det visar Efsas årliga epidemiologiska rapport. Efsa är...

Nya mekanismer bakom antibiotikaresistens

Nya mekanismer bakom antibiotikaresistens

Två nya, hittills okända mekanismer i bakterier kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Genom att förändra antalet kopior av resistensgener i bakterierna ökar resistensen och det kan ske mycket snabbt....

SVA efterlyser rapporter om tumlare Forskare från SVA och Naturhistoriska riksmuseet samlade runt en tumlare som ska undersökas. Foto: Joakim Nordblom/SVA.

SVA efterlyser rapporter om tumlare

Forskare vid SVA och Naturhistoriska riksmuseet efterlyser allmänhetens hjälp för att undersöka hälsa och dödsorsaker hos tumlare. Tumlaren är den enda bofasta valen i svenska vatten som förökar sig och...

Här är kandidaterna som tar ställning för djuren i EU-valet

Här är kandidaterna som tar ställning för djuren i EU-valet

Mer än 500 kandidater till Europaparlamentet har lovat att arbeta för ett starkare djurskydd om de blir valda i valen om tre veckor. Frågan anses viktig av 91 procent av...

Små förändringar i spannmålsareal Störst andel av spannmålsarealen utgör åkermark och resterande areal är betesmark och slåtteräng. Det är små förändringar jämfört med 2023. Bild: Adobe Stock

Små förändringar i spannmålsareal

I år odlas det preliminärt spannmål på 1 007 400 hektar. Det är ungefär lika mycket som under 2023. Jämfört med 2023 odlas det mer vårkorn, vårvete och havre medan...

Enklare att diagnosticera endometrit hos kor – med ny metod Ko och kalv på grönbete. Foto: Adobe Stock

Enklare att diagnosticera endometrit hos kor – med ny metod

Det är svårt och arbetskrävande att identifiera subklinisk livmoderinflammation, vilket förklarar varför sjukdomen ofta inte blir diagnostiserad. Därmed blir tillståndet heller inte behandlat, vilket påverkar kons fruktsamhet och framtida mjölkproduktion....

Gen hos labrador ger hopp om bättre höftledshälsa

Gen hos labrador ger hopp om bättre höftledshälsa

Forskare från SLU, Köpenhamns universitet, Uppsala universitet och Svenska Kennelklubben har hittat en gen hos labradorer som har koppling till HD. Upptäckten förbättrar förutsättningarna för avel. Höftledsdysplasi (HD) är en...

Kaninägare har svårt att se subtila tecken på smärta Kaninpatient. Foto Stefan Tell

Kaninägare har svårt att se subtila tecken på smärta

Ny brittisk forskning visar att kaninägare ofta kan  upptäcka svår smärta hos sina djur, men de missar subtila tecken på smärta. Kaniner är populära sällskapsdjur, och det är viktigt att...