WP_Query Object
(
[query] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
)
[query_vars] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
[error] =>
[m] =>
[p] => 0
[post_parent] =>
[subpost] =>
[subpost_id] =>
[attachment] =>
[attachment_id] => 0
[name] =>
[pagename] =>
[page_id] => 0
[second] =>
[minute] =>
[hour] =>
[day] => 0
[monthnum] => 0
[year] => 0
[w] => 0
[category_name] =>
[tag] =>
[cat] =>
[tag_id] =>
[author] =>
[author_name] =>
[feed] =>
[tb] =>
[paged] => 0
[meta_key] =>
[meta_value] =>
[preview] =>
[s] =>
[sentence] =>
[title] =>
[fields] => all
[menu_order] =>
[embed] =>
[category__in] => Array
(
)
[category__not_in] => Array
(
)
[category__and] => Array
(
)
[post__in] => Array
(
)
[post__not_in] => Array
(
)
[post_name__in] => Array
(
)
[tag__in] => Array
(
)
[tag__not_in] => Array
(
)
[tag__and] => Array
(
)
[tag_slug__in] => Array
(
)
[tag_slug__and] => Array
(
)
[post_parent__in] => Array
(
)
[post_parent__not_in] => Array
(
)
[author__in] => Array
(
)
[author__not_in] => Array
(
)
[search_columns] => Array
(
)
[ignore_sticky_posts] =>
[suppress_filters] =>
[cache_results] => 1
[update_post_term_cache] => 1
[update_menu_item_cache] =>
[lazy_load_term_meta] => 1
[update_post_meta_cache] => 1
[nopaging] =>
[comments_per_page] => 50
[no_found_rows] =>
[order] => DESC
)
[tax_query] => WP_Tax_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] => AND
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[queried_terms] => Array
(
)
[primary_table] => wp_posts
[primary_id_column] => ID
)
[meta_query] => WP_Meta_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] =>
[meta_table] =>
[meta_id_column] =>
[primary_table] =>
[primary_id_column] =>
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[clauses:protected] => Array
(
)
[has_or_relation:protected] =>
)
[date_query] =>
[request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS wp_posts.ID
FROM wp_posts
WHERE 1=1 AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
ORDER BY wp_posts.post_date DESC
LIMIT 2, 10
[posts] => Array
(
[0] => WP_Post Object
(
[ID] => 24798
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-15 08:18:56
[post_date_gmt] => 2025-05-15 06:18:56
[post_content] => Torsdagen den 15 maj tar landsbygdsminister Peter Kullgren emot Ukrainas jordbruks- och livsmedelsminister Vitalii Koval i Stockholm.
Under dagen kommer de bland annat träffas för ett bilateralt möte men också för att tillsammans göra ett verksamhetsbesök på en mjölkgård.
Under verksamhetsbesöket kommer ministrarna att få en rundtur och information om mjölkproduktion, djurvälfärd och hållbarhet.
[post_title] => Idag tar svenska landsbygdsministern emot Ukrainas motsvarighet
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => idag-tar-svenska-landsbygdsministern-emot-ukrainas-motsvarighet
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-15 08:18:56
[post_modified_gmt] => 2025-05-15 06:18:56
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24798
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[1] => WP_Post Object
(
[ID] => 24791
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-14 12:49:24
[post_date_gmt] => 2025-05-14 10:49:24
[post_content] => Hallå där Jenny Ter-Borch ni på Kruuse har en ny produkt som du visade upp på Vetadagarna – Calmdown en postoperativ knapp som finns för både hund och katt. Vill du berätta vad fördelen med knappen är?
– Ja! Det är så kul. Fördelarna är flera. Feromonknappen reagerar med luft till skillnad från andra produkter på marknaden som oftast behöver värme för att utsöndra feromon. Feromonet som används är också mycket effektivt. Forskning har visat att denna produkt, förutom feromoners vanliga effekt, även har pulssänkande effekt med i genomsnitt åtta procent. Placeringen av feromonknappen är nästa stora fördel. Eftersom den reagerar med luft har detta möjliggjort att vi kan placera den inuti en plastkrage. Kruuses kragar har för stansade hål för calmdownknappen. Använder man andra märken på plastkrage kan man köpa en speciell håltång från oss och göra hål med. Detta gör att du kan använda knappen i alla plastkragar på marknaden.
Hur länge håller effekten i sig?
– Effekten kvarstår i minst tio dagar. Detta är ungefär så länge som en hund eller katt brukar behöva bära krage. Kragen gör också att feromonerna stannar runt hundens eller kattens nos vart den än går när kragen är på vilket gör att man får optimal effekt hela tiden. Feromonet i knappen har omeldelbar effekt. Så fort hunden eller katten andas in fermonerna börjar de verka.
Var kan man köpa den lugnande knappen?
Du kan köpa den hos oss på Kruuse. Och det kommer fler produkter i serien längre fram med andra användningsområden.
[post_title] => ”Placeringen av feromonknappen är den stora fördelen”
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => placeringen-av-feromonknappen-ar-den-stora-fordelen
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-14 11:11:51
[post_modified_gmt] => 2025-05-14 09:11:51
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24791
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[2] => WP_Post Object
(
[ID] => 24787
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-14 10:40:28
[post_date_gmt] => 2025-05-14 08:40:28
[post_content] => För ekologiska mjölkbönder är betesdriften viktig, och en bra betesstrategi påverkar hela systemets effektivitet. När på dygnet korna får tillgång till nytt bete kan ha betydelse, eftersom både näringsinnehållet i gräset och kornas motivation att beta förändras under dagen, något som undersöks i en ny studie från SLU.
I en gårdsstudie undersöktes om tidpunkten för betestilldelning påverkar mjölkproduktionen och kornas beteende. Sextio mjölkkor, utrustade med sensorer för registrering av betes- och idisslingsbeteende, delades in i två grupper. Båda grupperna hade tillgång till bete dygnet runt, utom vid mjölkningen. Den ena gruppen fick nytt bete efter morgonmjölkningen, runt klockan sju, och den andra efter eftermiddagsmjölkningen, omkring klockan halv fem. Den skattade betestillgången var drygt 40 kilogram torrsubstans per ko och dag.
Nytt bete på eftermiddagen var fördelaktigt
Resultaten visar att korna som fick nytt bete på eftermiddagen tillbringade mer tid med att beta och mindre tid med att idissla jämfört med korna som fick nytt bete på morgonen. Dessutom producerade eftermiddagsgruppen mer energikorrigerad mjölk (ECM) per dag. Trots att båda grupperna fick lika mycket bete, resulterade tilldelningen av nytt bete på eftermiddagen i högre mjölkproduktion.
Genom att anpassa betessystemet efter kornas naturliga beteendemönster kan man öka effektiviteten i betesbaserad mjölkproduktion. Det är ett bra exempel på hur en relativt liten förändring i driften kan leda till förbättrad produktivitet.
Läs artikel genom att klicka här:
Källa: SLU
[post_title] => Mjölkproduktionen påverkas av tidpunkten för nytt bete
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => mjolkproduktionen-paverkas-av-tidpunkten-for-nytt-bete
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-14 10:40:28
[post_modified_gmt] => 2025-05-14 08:40:28
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24787
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[3] => WP_Post Object
(
[ID] => 24783
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-14 09:05:06
[post_date_gmt] => 2025-05-14 07:05:06
[post_content] => Livsmedelsverket har publicerat uppdaterade branschriktlinjer för Småskalig slakt och styckning av nötkreatur, gris och får. Uppdateringen är gjord av forskningsinstitutet RISE i samverkan med Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk. Riktlinjerna ger stöd till företag som producerar nötkreatur, gris och får.
Dessa riktlinjer för branschen har funnits i flera år. Nu har ett nytt kapitel om djurskydd och slakthygien lagts till. Riktlinjerna finns som stöd för företag som producerar små volymer livsmedel av nötkreatur, gris och får. Branschriktlinjerna innefattar avlivning, slakt och styckning, men inte vidareförädling av produkterna.
Om branschriktlinjer
Branschriktlinjer är branschens egen beskrivning av hur lagstiftningen på ett visst område bör tillämpas. Branschriktlinjer utarbetats i samråd med Livsmedelsverket som bedömer riktlinjerna för att se till att de uppfyller kraven i lagstiftningen och vissa andra formella krav.
När Livsmedelsverket bedömt att kraven uppfyllts publiceras branschriktlinjerna på Livsmedelsverkets webbplats. Om riktlinjerna omfattar hygienbestämmelser publiceras de även i EU-kommissionen databas. Riktlinjerna ska utarbetas, spridas och hållas aktuella av branschen.
Branschriktlinjer kan ställa högre krav än lagstiftningen
Riktlinjerna ger råd till företag och andra om hur de kan leva upp till lagkraven, men är också ett stöd för kontrollpersonal. Branschriktlinjer motsvarar kraven i lagstiftningen men kan i vissa fall ställa högre krav. En livsmedelsföretagare bedöms därför uppfylla lagstiftningens mål om den följer relevant branschriktlinje. Även rådgivande organisationer, intresseorganisationer och certifieringsorgan har nytta av riktlinjerna.
Här finns riktlinjerna att läsa:
Branschriktlinjer
Branschriktlinjer för Småskalig slakt och styckning av nötkreatur, gris och får - Eldrimner
Källa: Livsmedelsverket
[post_title] => Uppdaterade branschriktlinjer om småskalig slakt och styckning av nötkreatur, gris och får
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => uppdaterade-branschriktlinjer-om-smaskalig-slakt-och-styckning-av-notkreatur-gris-och-far
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-14 09:05:06
[post_modified_gmt] => 2025-05-14 07:05:06
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24783
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[4] => WP_Post Object
(
[ID] => 24777
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-13 08:15:47
[post_date_gmt] => 2025-05-13 06:15:47
[post_content] => Konstutställningen Zonen på Galleri Norberg med bilder från utbrottet av afrikansk svinpest, ASF pågår nu. Utställningen är en påminnelse om begränsningarna som många drabbades av. Den är också en del i ett forskningsprojekt för att samla in vanliga människors tankar om den ”förbjudna zonen”.
Boende i Fagersta, Norberg och omnejd kan återuppleva utbrottet genom fotografier. De välkomnas att dela med sig av sina upplevelser och bidra till forskningen. Det forskarna söker speciellt efter är reflektioner från alla de som inte redan kommit till tals.
– Den här restriktionszonen har förstås påverkat många väldigt mycket, det har vi kunnat läsa om i tidningar och på sociala media. Men det är också många som inte fått säga sitt, som inte kunnat gå ut med sin hund på ett normalt sätt eller som bara känt ett obehag med en farlig smitta på andra sidan ett staket. Jag hoppas skolklasser och föreningar tar sig till galleriet så att det blir många som berättar om sina upplevelser, säger Bengt Karlsson, forskare inom antropologi på Stockholms universitet.
Flera perspektiv behöver analyseras
Utställningen består av foton från utbrottet och är en del av datainsamlingen i projektet.
– Vi undersöker effekterna av utbrottet och bekämpningsåtgärderna på lokalsamhället genom tvärvetenskapligt samarbete, dialog och samskapande. Jägare har vi hela tiden haft en nära dialog med och den är viktig. För att i framtiden kunna hantera olika utbrott bättre behöver olika människors reflektioner analyseras, säger Erika Chenais, statsveterinär och ASF-expert på SVA som också arbetade med utbrottet.
Utställningen och insamlingen pågår till 25 maj på Galleri Norberg i Norberg.
Stockholms universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, driver tillsammans med Agrifood projektet Förbättrad hantering av framtida utbrott av ASF genom multidisciplinärt partnerskap och lärande.
Källa: SVA
[post_title] => Konstutställning om den ”förbjudna zonen” under svinpesten
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => konstutstallning-om-den-forbjudna-zonen-under-svinpesten
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-13 08:15:47
[post_modified_gmt] => 2025-05-13 06:15:47
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24777
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[5] => WP_Post Object
(
[ID] => 24773
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-12 09:18:39
[post_date_gmt] => 2025-05-12 07:18:39
[post_content] => Varje år skadas och dödas lösspringande hundar i trafiken. Agrias skadestatistik visar att många av hundarna är rena jaktraser som troligen skadas i samband med jakt, men även andra hundraser hamnar högt upp på listan.
– Precis som för människor utgör trafiken en stor fara för hundar. I Agrias bestånd handlar det om ett 150-tal hundar per år som skadas eller mister livet till följd av en påkörning, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.
Viktigt med rätt koppel
En gemensam nämnaren för hundar som blir påkörda är att de går lösa utan koppel, eller i vissa fall ett så kallat flexikoppel. Ett flexikoppel bör inte användas i stadsmiljöer då det tar för lång tid att korta kopplet och hunden hinner försätta sig i fara om den går ut i vägbanan.
- Mitt bästa tips är att aldrig låta hundar gå lösa i närheten av trafikerade vägar. Det är en enkel åtgärd som alla hundägare kan göra för att rädda livet på sin hund, säger Patrik Olsson.
För jakthundar kan det vara helt avgörande om hunden är utrustad med en gps, då kan hundägaren snabbt kunna rycka in om den närmar sig trafikerade vägar under jakt. En del jaktlag använder sig att följebilar för att övervaka var hunden befinner sig och därmed minskar risken att hunden inte hamnar i trafiken.
10 hundraser med förhöjd risk att bli påkörda:
- Tysk jaktterrier
- Jämthund
- Drever
- Pudel stor
- Whippet
- Pomeranian
- Jack Russel terrier
- Dansk/Svensk gårdshund
- Tax normal
- Border collie
Källa: Agria
[post_title] => Agria listar hundraserna med högst risk att bli påkörda
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => agria-listar-hundraserna-med-hogst-risk-att-bli-pakorda
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-12 09:18:39
[post_modified_gmt] => 2025-05-12 07:18:39
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24773
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[6] => WP_Post Object
(
[ID] => 24768
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-09 10:36:54
[post_date_gmt] => 2025-05-09 08:36:54
[post_content] => Antalet veterinärverksamheter har ökat under en lång tid, samtidigt som marknaden blivit alltmer koncentrerad. En fråga som väckts är om bristande pristransparens kan hämma konkurrensen på marknaden och leda till ökade priser för djurägare. I ett regeringsuppdrag utreder nu Konkurrensverket frågan.
I mars fick Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom marknaden för djursjukvård och hur den påverkar prisbildningen och kostnadsutvecklingen på marknaden. I uppdraget ingår att lämna förslag på åtgärder som kan förbättra pristransparensen och ge konsumenter bättre möjlighet att jämföra priserna mellan olika vårdinrättningar.
– Vi ska bland annat undersöka de delar av djursjukvårdsmarknaden där bristande pristransparens kan hindra en effektiv konkurrens och bidra till ökade priser för konsumenten. Vi ska också titta på om det finns information som skulle kunna förbättra pristransparensen om de blev offentliga för djurägare att ta del av, säger Leif Nordqvist som är projektledare för uppdraget.
Träffar branschaktörer
Arbetet är igång och inledningsvis har projektgruppen träffat flera aktörer inom branschen för att samla in synpunkter. Dialog förs med såväl djur- och veterinärorganisationer som försäkringsbolag, och fler möten är inbokade.
– Vi har haft flera intressanta diskussioner med bolag och organisationer som delat med sig av sina tankar och erfarenheter om marknaden. Vi har även blivit inbjudna till panelsamtal och nätverksträffar för att berätta om uppdraget, så det märks att det är en viktig fråga inom branschen, berättar Leif Nordqvist.
Jämför med andra länder
Planen framåt är hämta information från företag som bedriver djursjukvårdsverksamhet genom ålägganden, och intervjua andra länders konkurrensmyndigheter med liknande djursjukvårdsmarknader inom EU och Storbritannien. Det finns även planer på att samla in djurägares perspektiv om pristransparens genom en enkät efter sommaren.
– Antalet djurägare för sällskapsdjur har ökat sedan pandemin och det finns ett stort engagemang gällande prisfrågan hos denna grupp. Vi vill därför ge dem en möjlighet att bidra till en bredare bild av hur marknaden ser ut, säger Leif Nordqvist.
Senast den 1 mars 2026 ska Konkurrensverket redovisa uppdraget till regeringen.
Källa: Konkurrensverket
[post_title] => Möjlighet att jämföra priser för djursjukvård utreds
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => mojlighet-att-jamfora-priser-for-djursjukvard-utreds
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-09 10:36:54
[post_modified_gmt] => 2025-05-09 08:36:54
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24768
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[7] => WP_Post Object
(
[ID] => 24762
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-09 08:29:53
[post_date_gmt] => 2025-05-09 06:29:53
[post_content] => Antalet omhändertagna sällskapsdjur har ökat – och nästan 80 procent gäller hundar och katter. Det visar Jordbruksverkets Djurskyddsrapport 2024. De resurskrävande ärendena påverkar länsstyrelsernas möjlighet att genomföra planerade kontroller av lantbruksdjur.
I Djurskyddsrapporten 2024 ger Jordbruksverket en samlad bild av uppgifter från landets 21 länsstyrelser och Livsmedelsverket - och den pekar ut flera områden som behöver förbättras i Sverige.
Bara två länsstyrelser nådde i fjol målet att kontrollera tio procent av anläggningar med lantbrukets djur, och kontrollerna minskade från 6,3 till 5,4 procent. Länsstyrelserna hanterade fler klagomål om bristande djurhållning av sällskapsdjur än tidigare år. Kontrollerna av försöksdjursverksamhet ökade men Sverige gör fortfarande för få kontroller av försöksdjur för att leva upp till EU:s krav på området.
Viktigt för robust livsmedelsproduktion
Under fjolåret minskade antalet planerade djurskyddskontroller på gårdar med lantbruksdjur. Kontrollerna som länsstyrelserna genomför är till största delen riskbaserade och resultatet är därför inte representativt för all Sveriges djurhållning. Målet är att länsstyrelserna ska kontrollera tio procent av alla anläggningar med exempelvis mjölkkor, slaktsvin och värphöns. Under 2024 kontrollerades 5,4 procent av anläggningar med livsmedelsproducerande djur.
– Animalieproduktionen har en nyckelroll i en robust livsmedelsproduktion. Kontrollerna är viktiga både för djuren och för att lantbrukare ska kunna rätta till eventuella brister och därmed stärka förutsättningarna för en välfungerande produktion, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare.
Ökning av omhändertagna sällskapsdjur
Det finns inga entydiga förklaringar till varför kontrollerna av lantbruksdjur minskade 2024, men flera länsstyrelser konstaterar i dialog med Jordbruksverket att det kan finnas samband med ett stort antal så kallade klagomålsärenden. Det gäller ärenden där länsstyrelsen handlägger inkomna misstankar om att djur – ofta sällskapsdjur - far illa.
– Statistiken 2024 visar en ökning av antalet beslut om omhändertaganden som länsstyrelserna har gjort, och cirka 80 procent av de omedelbara omhändertagandena gäller hundar och katter. Många gånger är detta ärenden som är resurskrävande, och därmed kan det påverka länsstyrelsernas kapacitet att utföra planerade kontroller, säger Elin Svedberg, djurskyddshandläggare.
Brister med hygien och inredning
Djurskyddsrapporten visar att hygienrelaterade brister var vanliga vid kontroll av nötkreatur. Under 2024 konstaterades smutsiga nötkreatur vid cirka en tredjedel av kontrollerna. Orena liggytor konstaterades vid knappt en fjärdedel av kontrollerna hos nötkreaturs- och grishållare.
Av rapporten framgår också att brister relaterade till inredning är vanligt förekommande i hästhållning. Vid nästan hälften av kontrollerna upptäcktes brister i inredning som kan utgöra skaderisker för hästarna.
När det gäller sällskapsdjur görs majoriteten av kontrollerna till följd av att länsstyrelsen fått in ett klagomål med misstanke om att djuren far illa. En av de vanligaste bristerna på hund och katt är att sjuka eller skadade djur inte får veterinärvård.
Ökning – men ännu inte tillräckligt
Av djurskyddsrapporten 2024 framgår också att länsstyrelserna har gjort fler kontroller av anläggningar med försöksdjur jämfört med tidigare år. Under året kontrollerades 21 procent av anläggningar med tillstånd till försöksdjursverksamhet.
– Det är en positiv utveckling att det görs fler försöksdjurskontroller, men Sverige lever ännu inte upp till kravet i EU:s försöksdjursdirektiv som anger att en tredjedel ska kontrolleras. Det är mycket viktigt att uppnå kravet, främst för djurens skull men även för att allmänheten ska kunna ha förtroende för att verksamheter med försöksdjur följer de regler som finns, säger Helena Elofsson, djurskyddschef.
Alla djur som hålls av människan omfattas av djurskyddslagstiftningen. Ansvaret för att känna till och följa lagstiftningen gäller därmed alla djurhållare, såväl kattägare och hönshållare som mjölkbönder, djurparksägare och forskare som använder försöksdjur. Syftet med de djurskyddskontroller som myndigheter gör är att säkra att djurhållare följer djurskyddsreglerna.
Källa: Jordbruksverket
[post_title] => Fler omhändertagna hundar och katter tar resurser från djurskyddskontroller
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => fler-omhandertagna-hundar-och-katter-tar-resurser-fran-djurskyddskontroller
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-09 08:29:53
[post_modified_gmt] => 2025-05-09 06:29:53
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24762
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[8] => WP_Post Object
(
[ID] => 24757
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-08 13:22:04
[post_date_gmt] => 2025-05-08 11:22:04
[post_content] => Digital veterinärvård är nu tillgänglig i stora delar av Europa – men reglerna varierar kraftigt mellan länderna. Det visar en ny karta framtagen av Veterinary Virtual Care Association European Affiliate (VVCA-EA), ledd av den brittiske veterinären Wolfgang Dohne.
Kartan ger en översikt över hur telehälsa och telemedicin – det vill säga veterinär rådgivning och konsultationer på distans – tillämpas i 40 europeiska länder. Det är den hittills mest omfattande sammanställningen i sitt slag.
Sedan pandemin har digitala veterinärtjänster fått större genomslag, men vissa länder ligger fortfarande efter. Irland, Polen och delar av Balkan erbjuder exempelvis ännu inte digital veterinärvård, antingen på grund av lagstiftning eller bristande praxis.
I flera västeuropeiska länder är telemedicin reglerad genom bindande regler eller riktlinjer från veterinärorganisationer. Kartan visar bland annat vilka länder som kräver fysisk undersökning innan recept får skrivas ut, och i vilken mån andra yrkesgrupper än veterinärer får erbjuda tjänsterna.
Sverige representeras i arbetet av Caroline Jangdal och Viveka Grimstål. Den kompletta kartan finns att ta del av på VVCA:s webbplats:
Källa: VVCA
[post_title] => Så ser reglerna för digital veterinärvård ut i Europa – ny karta publicerad
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => sa-ser-reglerna-for-digital-veterinarvard-ut-i-europa-ny-karta-publicerad
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-08 13:22:04
[post_modified_gmt] => 2025-05-08 11:22:04
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24757
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[9] => WP_Post Object
(
[ID] => 24752
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-08 09:41:20
[post_date_gmt] => 2025-05-08 07:41:20
[post_content] => Landsbygdsminister Peter Kullgren har tagit emot betänkandet från utredningen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet.
– Det är positivt att det tagits ett helhetsgrepp om både jakt och viltvård, och att de här frågorna har genomlysts noga av utredningen. Utredningen har presenterat flera intressanta förändringsförslag som vi nu kommer bereda vidare, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Utredningen om en ny jakt och viltvårdsmyndighet tillsattes av regeringen i juli 2023. Utredningen har haft i uppdrag att analysera om det statliga åtagandet inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas och utreda formerna för samt föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå. Utredningen har också haft i uppdrag att utreda om ansvaret för vapentillstånd och för tillsyn av och tillståndsprövning för skjutbanor bör flyttas.
Artskydds- och jaktfrågor till en myndighet
Utredaren har nu redovisat betänkandet En ny nationell myndighet för viltförvaltning. Där föreslår utredaren bland annat att viltfrågor ska flyttas till en ny viltförvaltningsmyndighet. Myndigheten skulle då ha ansvar för alla Sveriges vilda däggdjur och fåglar. Alla uppgifter som berör vilt och som i dag utförs av Naturvårdsverket föreslås gå över till den nya myndigheten Det skulle innebära att både artskyddsfrågor och jaktfrågor är på samma myndighet. Ansvaret för de marina däggdjuren sälar och valar föreslås flyttas från Havs- och vattenmyndigheten. Myndighetens huvuduppgift föreslås bli att säkerställa bevarande av arter (miljömål), främjande och brukande av vilt som resurs (jaktlagstiftningen) samt att skador av vilt förebyggs och begränsas.
Betänkandet kommer nu att remitteras. Därefter tar regeringen ställning till hur förslaget ska tas vidare.
Länk till hela utredningen, klicka här:
Källa: Regeringskansliet
[post_title] => Utredaren vill se en ny jakt- och viltvårdsmyndighet
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => utredaren-vill-se-en-ny-jakt-och-viltvardsmyndighet
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-08 09:41:20
[post_modified_gmt] => 2025-05-08 07:41:20
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24752
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
)
[post_count] => 10
[current_post] => -1
[before_loop] => 1
[in_the_loop] =>
[post] => WP_Post Object
(
[ID] => 24798
[post_author] => 21
[post_date] => 2025-05-15 08:18:56
[post_date_gmt] => 2025-05-15 06:18:56
[post_content] => Torsdagen den 15 maj tar landsbygdsminister Peter Kullgren emot Ukrainas jordbruks- och livsmedelsminister Vitalii Koval i Stockholm.
Under dagen kommer de bland annat träffas för ett bilateralt möte men också för att tillsammans göra ett verksamhetsbesök på en mjölkgård.
Under verksamhetsbesöket kommer ministrarna att få en rundtur och information om mjölkproduktion, djurvälfärd och hållbarhet.
[post_title] => Idag tar svenska landsbygdsministern emot Ukrainas motsvarighet
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => idag-tar-svenska-landsbygdsministern-emot-ukrainas-motsvarighet
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2025-05-15 08:18:56
[post_modified_gmt] => 2025-05-15 06:18:56
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=24798
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[comment_count] => 0
[current_comment] => -1
[found_posts] => 3462
[max_num_pages] => 347
[max_num_comment_pages] => 0
[is_single] =>
[is_preview] =>
[is_page] =>
[is_archive] =>
[is_date] =>
[is_year] =>
[is_month] =>
[is_day] =>
[is_time] =>
[is_author] =>
[is_category] =>
[is_tag] =>
[is_tax] =>
[is_search] =>
[is_feed] =>
[is_comment_feed] =>
[is_trackback] =>
[is_home] => 1
[is_privacy_policy] =>
[is_404] =>
[is_embed] =>
[is_paged] =>
[is_admin] =>
[is_attachment] =>
[is_singular] =>
[is_robots] =>
[is_favicon] =>
[is_posts_page] =>
[is_post_type_archive] =>
[query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
[query_vars_changed:WP_Query:private] =>
[thumbnails_cached] =>
[allow_query_attachment_by_filename:protected] =>
[stopwords:WP_Query:private] =>
[compat_fields:WP_Query:private] => Array
(
[0] => query_vars_hash
[1] => query_vars_changed
)
[compat_methods:WP_Query:private] => Array
(
[0] => init_query_flags
[1] => parse_tax_query
)
[query_cache_key:WP_Query:private] => wp_query:45236a7c14d2da31e8765687a15f46c5:0.40429000 1747460656
)
Peter Kullgren tar emot Ukrainas motsvarighet för ett bilateralt möte i Stockholm. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Jenny Ter-Borch berättar om den nya feromknappen som Kruuse lanserade under Vetadagrna. Foto: Jenny Persson
Forskare vid SLU har undersökt om tidpunkten för betestilldening påverkar mjölkproduktionen. Bild: Adobe Stock
Nytt kapitel om djurskydd i branschriktlinjer för småskalig slakt och styckning av nötkreatur, gris och får.
Utställning ska belysa och samla in fler tankar om den ”förbjudna zonen” vid utbrottet av ASF. Foto: Adobe Stock
Agrias skadestatisik visar att en gemensam nämnare för påkörda hundar är att de var utan koppel. Foto: Adobe Stock
I mars fick Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom marknaden för djursjukvård och hur den påverkar prisbildningen och kostnadsutvecklingen. Bild: Skapad med hjälp av AI
Under 2024 ökade antalet omhändertaganden av sällskapsdjur – cirka 80 procent av de omedelbara besluten gällde hundar och katter, enligt Djurskyddsrapporten. Bild: Skapad med hjälp av AI
Virtuell veterinärvård blir allt vanligare i Europa – men hur tjänsterna regleras varierar stort mellan länderna, visar en ny karta från VVCA-E. Bild: Skapad med hjälp av AI
Förslaget om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet innebär att frågor om jakt, viltförvaltning och artskydd samlas under en och samma myndighet – med ansvar för alla Sveriges vilda däggdjur och fåglar. Bild: Skapad med hjälp av AI