Omstrukturering av djursjukvården med digital rådgivning har lett till färre besök på veterinärkliniker. Bild: Agria 09 juli 2025

Mer digitalt och färre klinikbesök

Nya siffror från Agria visar att var tredje hund- och kattägare som använder digital sjukvårdsrådgivning inte har ett vårdbehov som kräver besök på en fysisk veterinärklinik. Samtidigt rapporterar Svensk Djursjukvård,...

Todd Allsing Johansson, Anna Bergh, Hanna Palmqvist är tre av nyckelpersonerna bakom SLU:s nya masterprogram i djuromvårdnad – en utbildningssatsning som beskrivs som det största som hänt yrket sedan legitimationen infördes. Foto: SLU 08 juli 2025

”Största som hänt sedan legitimationen”

Nu lanseras Sveriges första masterprogram i djuromvårdnad för djursjukskötare. SLU:s nya satsning ska lyfta yrkesrollen, driva forskning och förbättra vården. Efter tio års förberedelser startar SLU i höst ett nytt...

Nyhetsbrev Sök

Mest lästa

11 juni 2025 - 387

Regeringen vill göra det möjligt att använda virtuella elstängsel

#virtuellaelstängsel, EU, Forskning, Politik, SLU

17 juni 2025 - 383

Kritik mot urvattnat EU-förslag: ”Riskerar lämna katter och hundar laglösa”

#omröstning, Djurskydd, EU, Hundar, Katter, Politik

27 juni 2025 - 380

Förlossningsproblem hos katt – nya resultat från SLU-studie

#förlossningsproblem, Forskning, Katter, SLU

25 juni 2025 - 329

Ny Arken Zoo-klinik öppnar i Borås

#arkenzoo, #arkenzooklinik, #nyklinik

Platsannonser

Vi söker en veterinär med intresse för tandvård

Veterinär

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => all
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25218
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-07-08 09:24:50
                    [post_date_gmt] => 2025-07-08 07:24:50
                    [post_content] => 
Svenska hushåll prioriterar sina djur framför sig själva. När hushåll över hela landet räknar ören, står en utgiftspost kvar i toppen: husdjuren. En färsk undersökning från Arken Zoo, genomförd av Novus, visar att en överväldigande majoritet, 83 procent av husdjursägarna, inte planerar att minska på utgifterna för sina djur, trots det ekonomiska läget.
– Det är inte längre självklart att man har råd att vara husdjursägare, men ändå gör många allt för att deras djur ska ha det bra. Det här visar hur starkt bandet mellan djur och människa är – även när plånboken är tunn, säger Daniel Pettersson, Sverigechef på Arken Zoo.
I vissa fall går kärleken till djuren så långt att ägare prioriterar deras behov framför sina egna – något som hela en tredjedel av de svarande bekräftar. Bland kvinnor och unga vuxna är den lojaliteten ännu tydligare: drygt hälften av kvinnorna mellan 18 och 34 år säger att djurets välmående går före deras egna intressen.

Lånar till vård
 Bland kvinnor i åldern 35–49 år har sju procent tvingats ta lån för att ha råd med veterinärvård – att jämföra med bara två procent av husdjursägarna som helhet. Det är en tydlig indikation på att djurens vårdbehov inte alltid går att förena med familjens ekonomiska förutsättningar. För vissa är konsekvenserna ännu mer dramatiska: åtta procent av unga vuxna uppger att de känner någon som tvingats lämna bort sitt djur av ekonomiska skäl.
– Vi möter djurägare varje dag som gör allt för sina fyrbenta familjemedlemmar, men vi ser också att fler brottas med oväntade kostnader. Det är därför vi pratar om vikten av förebyggande vård – för att slippa dyra överraskningar. I en tid av ekonomisk oro fungerar husdjur som emotionella ankare – något som ger trygghet, rutiner och villkorslös närhet, fortsätter Daniel Pettersson.

Underskattar vad husdjur behöver
Undersökningen visar också att många underskattar vad ett husdjur innebär – både ekonomiskt och praktiskt. Över en fjärdedel av de unga vuxna uppger att livet med djur inte riktigt blev som de trodde, och 15 procent säger rakt ut att det blev dyrare än de förväntat sig.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Arken Zoos veterinärtjänster 26 mars – 4 april 2025. Totalt deltog 1046 husdjursägare i åldrarna 18–84 år. Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen.
                    [post_title] => Undersökning: Viktigaste budgetposten är husdjuren
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => undersokning-viktigaste-budgetposten-ar-husdjuren
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-07-09 20:36:19
                    [post_modified_gmt] => 2025-07-09 18:36:19
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25218
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [1] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25213
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-07-07 10:56:41
                    [post_date_gmt] => 2025-07-07 08:56:41
                    [post_content] => Hallå där Anette Graf, leg. veterinär och tillträdande vd för Swedish Warmblood Association (SWB), du sitter med i juryn som utser Årets Veterinär. Det är första året för dig i juryn, välkommen! Är det viktigt med en utmärkelse som Årets Veterinär?

– Ja, jag tycker det är otroligt viktigt att uppmärksamma duktiga kolleger runt om i landet. Tidigare vinnare av Årets veterinär tycker jag verkligen speglar bredden på veterinäryrket. Det finns så många områden där veterinärmedicinska kunskaper och insatser gör skillnad.
Jag hyser stor respekt personer som vill dela med sig av kunskap, särskilt om det innebär att dela med sig av misslyckanden.
Du är veterinär med lång erfarenhet framförallt på hästsidan med uppdrag som vice president i FEEVA (Federation of European Equine Veterinary Associations) samt ordförande i dess Equine Welfare Working Group. Hur ser dina arbetsdagar ut?

– Just nu har jag fler lediga tider i jobbkalendern än vanligt, dels på grund av semester och dels att jag inte tillträder som vd för SWB förrän 1 september.
I dag har jag suttit i digitalt styrelsemöte med FEEVA och förberett inför årets GA den 22 oktober i Lyon, läst av röntgenbilder åt kunder som ska köpa  häst och så arbetar jag med ett projekt åt Gröna arbetsgivare/Svensk Djursjukvård att ta fram ett yrkesprov för djurvårdare utifrån branschens behov. Det blir en hel del resor, möten, framför allt digitala, och jobb framför datorn, vilket står i stark kontrast mot mitt tidigare kliniska arbete som hästveterinär.

Det är nu hög tid att komma in med förslag till juryn, är det något särskilt du letar efter när du ska lägga din röst?

– Här kan jag tänka från lite olika vinklar, en uppmärksammad enskild insats som gjort skillnad för enskilda djur/besättning och forskningsresultat eller en person som över tid bidragit till veterinärmedicinsk utveckling. Jag hyser stor respekt personer som vill dela med sig av kunskap, särskilt om det innebär att dela med sig av misslyckanden. En kandidat som höjt kunskapsnivån bland kolleger ligger bra till hos mig.
Årets Veterinär är en kollega som:
är särskilt framstående inom sitt område och därmed synliggör veterinärens viktiga arbete i samhället. Och/eller är innovativ inom ny teknik eller nya medicinska områden. Och/eller håller etiken högt i sin interaktion med kolleger, chefer och det omgivande samhället, till exempel djurägare.

Föreslå din kandidat genom att meja: info@veterinarmagazinet.se senast 30/9!
Läs här nedan om tidigare vinnare till utmärkelsen:

 	
2024 – Maria Cedersmyg, Karl Ståhl och Erika Chenais
 	
2023 – Claire Nicol
 	
2022 – Nanna Åkerlund Denneberg
 	
2021 – Rebecca Berg
 	
2020 – Tove Fall
 	
2019 – Kerstin Bergvall
 	
2018 – Shwan Kareem
 	
2017 – Björn Åblad
 	
2016 – Lennart Sjöström

 
                    [post_title] => "Tidigare vinnare av Årets Veterinär speglar bredden på veterinäryrket"
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => tidigare-vinnare-av-arets-veterinar-speglar-bredden-pa-veterinaryrket
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-07-07 10:58:29
                    [post_modified_gmt] => 2025-07-07 08:58:29
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25213
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [2] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25206
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-07-07 09:55:08
                    [post_date_gmt] => 2025-07-07 07:55:08
                    [post_content] => 
Säsongsmigrationen hos vilda fåglar och importen av vissa amerikanska produkter – exempelvis sådana som innehåller opastöriserad mjölk – kan vara möjliga vägar för det högpatogena fågelinfluensavirus (HPAI) som just nu drabbar amerikanska mjölkkor att ta sig till Europa. Det konstaterar den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA i en ny rapport. Virustypen har hittills inte rapporterats i något annat land än USA.
EFSA:s forskare pekar ut viktiga europeiska rastplatser för fåglar, med hög täthet av fågelsamlingar – som Island, Storbritannien, Irland, västra Skandinavien och stora våtmarker som Vadehavet längs Nederländernas, Danmarks och Tysklands kuster – som särskilt viktiga för tidig upptäckt under fåglarnas säsongsmigration.
Rapporten tar också upp risken för att viruset kan spridas till Europa genom handel. Import av produkter som innehåller opastöriserad mjölk från drabbade områden i USA kan inte helt uteslutas som en möjlig smittväg. Även import av mjölkkor och nötkött bedöms kunna innebära en viss risk – även om viruset sällan påträffats i kött, djurimporten är mycket begränsad och EU:s handelsregler för kött och levande djur är mycket strikta.
I rapporten ges även en överblick av situationen i USA, där 981 mjölkgårdar i 16 delstater drabbades mellan mars 2024 och maj 2025. Den amerikanska smittspridningen har, enligt EFSA, påverkats av faktorer som djurtransporter, låg biosäkerhet och delad användning av utrustning mellan gårdar.
Senare i år kommer EFSA att presentera en bedömning av vad ett eventuellt införande av denna HPAI-genotyp i Europa skulle kunna innebära, samt rekommendera förebyggande åtgärder för att hindra spridning.
Läs rapporten hos EFSA, klicka här:

Källa:EFSA
                    [post_title] => EFSA: Fågelinfluensa kan nå Europa via handel och fåglar
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => efsa-fagelinfluensa-kan-na-europa-via-handel-och-faglar
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-07-07 09:55:08
                    [post_modified_gmt] => 2025-07-07 07:55:08
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25206
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [3] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25201
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-07-04 09:55:52
                    [post_date_gmt] => 2025-07-04 07:55:52
                    [post_content] => 
Regeringen ger en bokstavsutredare* i uppdrag att analysera och lämna förslag på åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur, i uppdraget ingår att utreda hur veterinärer ska agera. Uppdraget börjar den 1 oktober och ska redovisas senast den 31 mars 2026.
– Smuggling och illegal handel med djur innebär ofta att djur föds upp och transporteras under mycket dåliga förhållanden. Djuren utsätts därmed för allvarligt lidande och det finns även en risk att djuren drabbas av eller bär på smittor. Smuggling av sällskapsdjur är dessutom inte sällan kopplad till annan kriminalitet. Med det här uppdraget vill vi undersöka och hitta åtgärder för att motverka detta, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Utreder hur veterinärer ska agera
Utredaren ska analysera behovet av och förutsättningarna för att införa en skyldighet för veterinärer att anmäla misstanke om illegal införsel av djur. I uppdraget ingår också att analysera behovet av författningsändringar som säkerställer att Tullverket har de befogenheter som krävs för en effektiv kontroll av införsel av djur från andra EU-länder. Slutligen ska utredaren överväga om det finns andra åtgärder som kan förbättra möjligheterna för berörda myndigheter att hindra organiserad smuggling av sällskapsdjur.
*En bokstavsutredare är en utredare som tillsätts av regeringen för att utreda en specifik fråga, ofta inom ramen för ett departement, och används för att snabbt och effektivt utreda frågor som berör ett eller flera departement.
                    [post_title] => Regeringen utreder åtgärder mot smuggling av sällskapsdjur
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => regeringen-utreder-atgarder-mot-smuggling-av-sallskapsdjur
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-07-04 09:55:52
                    [post_modified_gmt] => 2025-07-04 07:55:52
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25201
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [4] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25197
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-07-03 13:35:49
                    [post_date_gmt] => 2025-07-03 11:35:49
                    [post_content] => 
Lumpy skin disease är en virussjukdom som drabbar nötkreatur. Sjukdomen förekommer i Afrika och Mellanöstern, Turkiet och Ryssland men under slutet av juni har fall upptäckts i både Italien och Frankrike.
Med anledning av utbrotten i Italien och Frankrike har Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, genomfört en riskvärdering, en så kallad RRA, för att bedöma risken att smitta sprids till Sverige från de aktuella utbrotten.

Försumbar risk
– Risken för spridning till Sverige från de aktuella utbrotten bedöms som försumbar. Inga nötkreatur har tagits in från de aktuella områdena och både Italien och Frankrike har vidtagit åtgärder för att förhindra vidare spridning.  Men vi följer läget noga, om utbrotten får större spridning kommer vi att behöva göra nya riskvärderingar, säger Maria Nöremark, biträdande statsepizootolog på SVA.
Sjukdomen orsakar allt från lättare sjukdom till dödsfall hos nötkreatur. Typiskt är de 2-5 cm stora utslag som kan uppkomma över hela kroppen, alltifrån enstaka till flera hundra. Drabbade djur får också feber, tappar aptit och blir allmänpåverkade. Lumpy skin disease drabbar inte människor. Lumpy skin diesease omfattas av epizootilagen och vid misstanke ska veterinär kontaktas.
Läs mer om Lumpy skin disease hos SVA, klicka här:

Källa: SVA
                    [post_title] => Lumpy skin disease bekräftad i Europa – SVA bedömer låg risk för Sverige
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => lumpy-skin-disease-bekraftad-i-europa-sva-bedomer-lag-risk-for-sverige
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-07-03 13:35:49
                    [post_modified_gmt] => 2025-07-03 11:35:49
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25197
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [5] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25194
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-07-03 08:30:55
                    [post_date_gmt] => 2025-07-03 06:30:55
                    [post_content] => 
Gröna arbetsgivare har tecknat nytt avtal med Seko för den svenska djursjukvården. Det tvååriga avtalet innehåller ett nytt beredskapsavtal och följer industrins norm med en total löneökningstakt på 6,4 procent.
Det nya kollektivavtalet för djursjukvården löper från 1 juli 2025 till 30 juni 2027.
– Efter konstruktiva förhandlingar med Seko har vi tecknat ett avtal som följer industriavtalet samtidigt som vi fått till ett bra beredskapsavtal, säger Anna Vargö, förhandlingschef på Gröna arbetsgivare.
För Sveriges djurägare är det en självklarhet att kunna söka vård för sina djur när de blir sjuka, oavsett tid på dygnet. Med det nya avtalet med Seko får vi en robust beredskapsstruktur för djursjukskötare och djurvårdare, skriver Gröna Arbetsgivare i ett pressmeddelande.

Centralt reglerat system
– Det nya avtalet gör att vi får ett centralt reglerat system för personal inom djursjukvården. Detta är bra både för personalen som ska ligga i beredskap och för djurägarnas möjlighet att alltid kunna få hjälp för sina husdjur, säger Anna Vargö förhandlingschef Gröna arbetsgivare
Seko är ny avtalspart till Gröna arbetsgivare sedan den 6 december 2024 då man tog över avtalen från Kommunal.
Om Gröna arbetsgivares medlemmar:
Gröna arbetsgivare har 153 medlemsföretag som driver 263 kliniker inom djursjukvård. Det är en högspecialiserad bransch med drygt 5000 anställda varav många i yrken som kräver legitimation. Under 2024 hade svensk djursjukvård 1,2 miljoner patientbesök.
                    [post_title] => Svensk djursjukvård har fått nytt avtal
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => svensk-djursjukvard-har-fatt-nytt-avtal
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-07-02 19:58:20
                    [post_modified_gmt] => 2025-07-02 17:58:20
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25194
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [6] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25091
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-07-02 11:05:48
                    [post_date_gmt] => 2025-07-02 09:05:48
                    [post_content] => 
Agricam har lanserat en uppgradering av sitt verktyg KlövKoll, som nu är fullt integrerat med Nordic Claw Appoch Växas Klövhälsa på nätet. Den nya helhetslösningen gör det möjligt för gårdar, veterinärer, klövverkare och rådgivare att arbeta med gemensam information – för snabbare åtgärder, bättre samordning och stärkt djurvälfärd.
Klövproblem och hältor påverkar både djurvälfärd och lönsamhet. Genom att samla alla relevanta data i ett digitalt ekosystem kan gården nu arbeta systematiskt och förebyggande utan informationsluckor, det meddela Agriam.

Bättre flöde
Tack vare det nya samarbetet mellan Agricam och Växa flödar informationen nu fritt mellan tre centrala system:


 	
KlövKoll – gårdens verktyg för observationer, behandlingar och arbetsledning
 	
Nordic Claw App – klövverkarens rapporteringsverktyg
 	
Klövhälsa på nätet – Växas analys- och benchmarkplattform

Det innebär att allt som görs på gården eller av veterinären automatiskt adderas till det som klövverkaren rapporterar, vilket tillsammans analyseras centralt via Växa.
– Vi har hela tiden arbetat för en ökad samverkan mellan informationsleverantörerna på gårdarna. Samarbetet med Växa är ett lysande exempel på hur vi tillsammans kan skapa ett ökat värde för gårdarna och en drägligare vardag, säger Ulf Stern, vice vd på Agricam.

Från observation till åtgärd
I KlövKoll kan alla i teamet – oavsett roll – registrera en observation av hälta. Den ansvariga personen avgör sedan om åtgärden ska utföras direkt på gården, hanteras av veterinär eller vänta till nästa verkning. Varje observation förvandlas till en uppgift med:


 	
Tydlig ansvarsfördelning
 	
Möjlighet att koppla till behandlingsplaner och ViLA-rapport
 	
Automatisk uppbyggnad av listor inför klövverkning eller veterinärbesök
 	
Stöd för uppföljning av behandlingar (kloss, bandage, efterkontroller)

Med hjälp av den Digitala Whiteboarden visualiseras hela nuläget: vilka kor har problem, vilka åtgärder krävs, och vem som ansvarar. All information är tillgänglig både i appen och på kontorsskärmen.
– Klövproblem kostar lantbruket stora pengar årligen och påverkar dessutom produktiviteten. Genom ett systematiskt arbete där alla på gården bidrar kan vi minska hältor och förbättra djurhälsan – på riktigt, säger Ellinor Eineren, vd på Agricam.

Stärkt samverkan
I den nya modellen:


 	
Gården använder KlövKoll för att dokumentera och agera på klövproblem
 	
Klövverkaren rapporterar sitt arbete i Nordic Claw App
 	
Växa analyserar helheten via Klövhälsa på nätet, inklusive benchmarking

Resultatet är ett heltäckande beslutsunderlag – som gynnar både besättningens hälsa, gårdens effektivitet och det nationella förebyggande djurhälsoarbetet.
Källa: Agricam
                    [post_title] => Agricam och Växa förenar sina lösningar för klövhälsa
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => agricam-och-vaxa-forenar-sina-losningar-for-klovhalsa
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-07-02 11:05:48
                    [post_modified_gmt] => 2025-07-02 09:05:48
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25091
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [7] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25085
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-07-02 09:32:09
                    [post_date_gmt] => 2025-07-02 07:32:09
                    [post_content] => 
Sorsele toppar listan med över sju gånger fler hundar per invånare än Solna – och Stockholm dominerar i botten. En ny sammanställning från Konsumentguiden visar hur hundägandet skiljer sig kraftigt åt mellan landets kommuner.
Totalt fanns det 1 151 242 registrerade hundar i Sverige under 2024, vilket ger ett rikssnitt på 109 hundar per 1 000 invånare, enligt statistik från Jordbruksverket.
Enligt Konsumentguidens sammanställning finns landets minst hundälskande kommuner fortfarande i Stockholmsregionen - som fortsätter att toppa listan över de minst hundälskande kommunerna med 8 av 10 möjliga placeringar där Solnas kommun kniper förstaplatsen med endast 45 hundar per 1 000 invånare. Förra årets etta och tvåa har i år bytt plats vilket innebär att Sundbybergs kommun i år kniper andraplatsen.
Sorsele i topp även i år
– Noterbart är att endast 7 av Stockholms 26 kommuner placerar sig över riksgenomsnittet om 109 hundar per 1 000 invånare, säger Stefan Sällberg, grundare av Konsumentguiden.se.
Mest hundälskande kommunen är även i år Sorsele i Västerbottens län med hela 354 hundar per 1 000 invånare, mer än 7,8 ggr fler hundar per invånare än Solnas kommun.

Härjedalen i Jämtlands län klättrar upp till en tredjeplats och petar således ner Åsele från pallplats i årets undersökning.

Överkalix i Norrbottens län petar ner Jokkmokk från topp-tio-listan och hamnar på en tiondeplats över årets mest hundälskande kommuner.
Färre valpar 2024
Bland de 10 mest hundälskande kommunerna i Sverige utmärker sig Västerbottens län och Jämtlands län med fem respektive fyra placeringar vardera på topp-tio-listan.

Färre valpar registrerades under 2024 jämfört med föregående år enligt Svenska Kennelklubben. 41 434 registrerade valpar 2024 innebär en minskning med 7,5 procent jämfört med 2023.
Om undersökningen
De uppgifter som använts för antalet registrerade hundar kommer från Jordbruksverket och informationen om antalet invånare kommer från Statistiska Centralbyrån, SCB. Datan avser avstämt antal vid årsskiftet 2024/2025. Länk till statistik för samtliga län och kommuner.
                    [post_title] => Ny statistik: Stora skillnader i hundägande mellan kommuner
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => ny-statistik-stora-skillnader-i-hundagande-mellan-kommuner
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-07-02 09:32:09
                    [post_modified_gmt] => 2025-07-02 07:32:09
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25085
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [8] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25079
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-07-01 14:05:46
                    [post_date_gmt] => 2025-07-01 12:05:46
                    [post_content] => 
Hur ser riksdagspolitiker på djursjukvårdens framtid – och vad förväntar de sig att branschen själv bidrar med? Under Almedalsveckan bjöd Agria in politiker och representanter från djursjukvården till ett samtal om kostnadskontroll, kompetensförsörjning och ansvarsfördelning. Förslagen väckte både stöd och tvekan i en redan pressad sektor.
Panelsamtalet hade representanter från riksdagsledamöter från miljö- och jordbruksutskottet samt företrädare för djursjukvården till och man talade om vägen mot en mer hållbar djursjukvård. Fokus låg på kostnadskontroll, tillgång till vård och hur ansvaret ska fördelas mellan professionen, försäkringsbolagen och politiken.
Moderator Kristin Kaspersen ledde samtalet som belyste några av branschens mest aktuella frågor: Hur bromsar vi kostnadsökningarna? Hur säkerställs tillgången på veterinärer? Och hur behåller vi ett brett djurägande i Sverige?
Agria Sveriges vd Patrik Olsson inledde med en tydlig markering:
– Vi behöver en ny modell där alla aktörer tar ansvar – inte minst politiken.
Han menade att den gamla modellen har gått sönder. När de två stora kedjorna tog plats på marknaden försvann den samlade styrningen, vilket lett till ökade kostnader, minskad tillgänglighet och ett växande glapp mellan efterfrågan och resurser.
Olsson betonade att den pågående utvecklingen riskerar att göra djurägande otillgängligt för stora grupper och att framtidens djursjukvård kräver både samverkan och politisk handlingskraft.
Pristransparens – möjlighet eller hot?


"Tydliga prislistor har minskat missförstånd och ökat tryggheten för både kunder och veterinärer.”
– Hillevi Lindström, chef, Distriktsveterinärerna

En av de mest omdebatterade frågorna var införandet av transparenta prislistor hos djursjukvårdsföretag. Politiker från flera partier vill se tydligare prissättning – både för att skapa trygghet för djurägare och öka konkurrensen mellan kliniker.
Sofia Skönnbrink (S) lyfte kraftiga prisskillnader mellan olika delar av landet:
– Samma behandling kan skilja upp till 50 000 kronor mellan Stockholm och Bollnäs. Vi behöver införa pristransparens så att djurägare kan fatta välgrundade beslut – och för att säkra en mer jämlik vård.
Marlene Lund Kopparklint (M) betonade dock komplexiteten:
– Det är svårt att sätta fasta priser på icke subventionerad vård där varje behandling kan utvecklas olika. Kliniker har också olika kostnadsstruktur beroende på teknik, öppettider och bemanning. Transparens är viktig, men den måste bygga på förståelse för vårdens villkor.
Även Mattias Eriksson Falk (SD) vill se förändring och hänvisade till partiets krav på att Konkurrensverket ska utreda frågan. Han ser enhetliga prislistor som ett första steg för att underlätta medvetna vårdval och minska oron bland djurägare.

Förståelse och tvekan
Från branschens sida uttrycktes både förståelse och tveksamhet inför politiska styrmedel.
Emma Terander, ansvarig för djursjukvård hos Gröna Arbetsgivare, välkomnade utredningen men lyfte de praktiska utmaningarna:
– En och samma diagnos kan kräva helt olika insatser beroende på orsak och utveckling. Dessutom remitteras många fall vidare, vilket ytterligare försvårar standardiserad prissättning. Vi föredrar därför en löpande dialog framför fasta prislistor.
Hillevi Lindström, chef för Distriktsveterinärerna, berättade att man redan valt att publicera priser även för akutvård:
– Det har lett till färre missförstånd, tydligare förväntningar och ökad trygghet – både för våra kunder och för våra veterinärer. Vi uppmuntrar fler att våga prata om pris, och att använda prissättning som ett verktyg för bättre kommunikation.

Tillgång, samarbete och kompetensförsörjning
Utöver kostnadsfrågan lyftes även behovet av stärkt veterinärberedskap – tillgång till vård dygnet runt över hela landet – samt förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan privata aktörer och offentliga organisationer som Distriktsveterinärerna.
Bristen på veterinärer och djursjukskötare diskuterades också, liksom behovet av fler utbildningsplatser och bättre villkor för att behålla kompetens i yrket.

                    [post_title] => Politikernas krav på branschen: Pristransparens, samverkan och styrning
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => politikernas-krav-pa-branschen-pristransparens-samverkan-och-styrning
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-07-01 14:05:46
                    [post_modified_gmt] => 2025-07-01 12:05:46
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25079
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

            [9] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25072
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-07-01 08:30:02
                    [post_date_gmt] => 2025-07-01 06:30:02
                    [post_content] => 
Endast ett fåtal djur har skyddande antikroppar mot blåtunga, visar en fördjupad undersökning av mjölkbesättningar i södra Sverige. Trots att många tankmjölkprover testats positivt tidigare i år tyder resultaten på att skyddsnivån i besättningarna är låg. Vaccination lyfts fram som en effektiv åtgärd.
I januari undersökte Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tankmjölkprover för antikroppar mot blåtunga från 544 mjölkbesättningar i hela Sverige. Då var en stor andel av tankmjölksproverna från södra Sverige positiva, en indikation på att något av djuren i besättningen varit infekterade med blåtunga serotyp 3 (BTV3) och är skyddade mot ny infektion. Efter genomgången infektion med blåtunga bildar drabbade djur antikroppar som finns i blodet, dessa utsöndras även till mjölken och därför kan man mäta det i mjölkprov från den individuella kon eller i tankmjölken.

Lyfter fram vaccin
Nu har ytterligare en undersökning gjorts där både individmjölkprover och tankmjölksprover har undersökts, totalt över 2500 prover från 33 besättningar. Detta har gjorts för att se om man utifrån ett tankmjölksprov kan bedöma andelen kor i en besättning som har varit smittade och är immuna mot BTV3. Arbetet med analys av resultaten pågår men de visar att i de allra flesta besättningar som haft smittade djur 2024 är det endast en låg andel av djuren som varit smittade.Övriga djur i besättningen saknar skydd och kan komma att smittas under årets säsong. Vaccination är den mest effektiva åtgärden för att skydda djuren från sjukdom, den är frivillig och bekostas av djurägaren.
– Redan nu kan vi konstatera att i de allra flesta besättningar hade inga, eller endast en låg andel, av korna varit smittade och fått skyddande antikroppar i januari 2025. Eftersom sjukdomen sprids av svidknott och korna inte smittar varandra är detta det förväntade spridningsmönstret, säger Erika Chenais, statsveterinär på SVA.

Smittar utan symtom
Baserat på resultaten från den senaste undersökningen, tidigare tankmjölksundersökningar och de rapporterade kliniska misstankarna om BTV3 verkar det som att kor kan smittas utan att visa några symtom, eller endast visa lindriga symtom som går över av sig själv.
– Med tankmjölksprovtagning kan man upptäcka även låga nivåer av antikroppar, i den här undersökningen visade tankmjölksprovet positivt när bara drygt 2 procent av korna i besättningen hade antikroppar, säger Erika Chenais.
Efter naturlig infektion finns de skyddande antikropparna kvar i flera år, förmodligen hela djurets livstid.
Källa: SVA
                    [post_title] => Lågt skydd mot blåtunga i svenska besättningar
                    [post_excerpt] => 
                    [post_status] => publish
                    [comment_status] => closed
                    [ping_status] => closed
                    [post_password] => 
                    [post_name] => lagt-skydd-mot-blatunga-i-svenska-besattningar
                    [to_ping] => 
                    [pinged] => 
                    [post_modified] => 2025-07-01 13:08:59
                    [post_modified_gmt] => 2025-07-01 11:08:59
                    [post_content_filtered] => 
                    [post_parent] => 0
                    [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25072
                    [menu_order] => 0
                    [post_type] => post
                    [post_mime_type] => 
                    [comment_count] => 0
                    [filter] => raw
                )

        )

    [post_count] => 10
    [current_post] => -1
    [before_loop] => 1
    [in_the_loop] => 
    [post] => WP_Post Object
        (
            [ID] => 25218
            [post_author] => 21
            [post_date] => 2025-07-08 09:24:50
            [post_date_gmt] => 2025-07-08 07:24:50
            [post_content] => 
Svenska hushåll prioriterar sina djur framför sig själva. När hushåll över hela landet räknar ören, står en utgiftspost kvar i toppen: husdjuren. En färsk undersökning från Arken Zoo, genomförd av Novus, visar att en överväldigande majoritet, 83 procent av husdjursägarna, inte planerar att minska på utgifterna för sina djur, trots det ekonomiska läget.
– Det är inte längre självklart att man har råd att vara husdjursägare, men ändå gör många allt för att deras djur ska ha det bra. Det här visar hur starkt bandet mellan djur och människa är – även när plånboken är tunn, säger Daniel Pettersson, Sverigechef på Arken Zoo.
I vissa fall går kärleken till djuren så långt att ägare prioriterar deras behov framför sina egna – något som hela en tredjedel av de svarande bekräftar. Bland kvinnor och unga vuxna är den lojaliteten ännu tydligare: drygt hälften av kvinnorna mellan 18 och 34 år säger att djurets välmående går före deras egna intressen.

Lånar till vård
 Bland kvinnor i åldern 35–49 år har sju procent tvingats ta lån för att ha råd med veterinärvård – att jämföra med bara två procent av husdjursägarna som helhet. Det är en tydlig indikation på att djurens vårdbehov inte alltid går att förena med familjens ekonomiska förutsättningar. För vissa är konsekvenserna ännu mer dramatiska: åtta procent av unga vuxna uppger att de känner någon som tvingats lämna bort sitt djur av ekonomiska skäl.
– Vi möter djurägare varje dag som gör allt för sina fyrbenta familjemedlemmar, men vi ser också att fler brottas med oväntade kostnader. Det är därför vi pratar om vikten av förebyggande vård – för att slippa dyra överraskningar. I en tid av ekonomisk oro fungerar husdjur som emotionella ankare – något som ger trygghet, rutiner och villkorslös närhet, fortsätter Daniel Pettersson.

Underskattar vad husdjur behöver
Undersökningen visar också att många underskattar vad ett husdjur innebär – både ekonomiskt och praktiskt. Över en fjärdedel av de unga vuxna uppger att livet med djur inte riktigt blev som de trodde, och 15 procent säger rakt ut att det blev dyrare än de förväntat sig.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Arken Zoos veterinärtjänster 26 mars – 4 april 2025. Totalt deltog 1046 husdjursägare i åldrarna 18–84 år. Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen.
            [post_title] => Undersökning: Viktigaste budgetposten är husdjuren
            [post_excerpt] => 
            [post_status] => publish
            [comment_status] => closed
            [ping_status] => closed
            [post_password] => 
            [post_name] => undersokning-viktigaste-budgetposten-ar-husdjuren
            [to_ping] => 
            [pinged] => 
            [post_modified] => 2025-07-09 20:36:19
            [post_modified_gmt] => 2025-07-09 18:36:19
            [post_content_filtered] => 
            [post_parent] => 0
            [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25218
            [menu_order] => 0
            [post_type] => post
            [post_mime_type] => 
            [comment_count] => 0
            [filter] => raw
        )

    [comment_count] => 0
    [current_comment] => -1
    [found_posts] => 3397
    [max_num_pages] => 340
    [max_num_comment_pages] => 0
    [is_single] => 
    [is_preview] => 
    [is_page] => 
    [is_archive] => 
    [is_date] => 
    [is_year] => 
    [is_month] => 
    [is_day] => 
    [is_time] => 
    [is_author] => 
    [is_category] => 
    [is_tag] => 
    [is_tax] => 
    [is_search] => 
    [is_feed] => 
    [is_comment_feed] => 
    [is_trackback] => 
    [is_home] => 1
    [is_privacy_policy] => 
    [is_404] => 
    [is_embed] => 
    [is_paged] => 
    [is_admin] => 
    [is_attachment] => 
    [is_singular] => 
    [is_robots] => 
    [is_favicon] => 
    [is_posts_page] => 
    [is_post_type_archive] => 
    [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
    [query_vars_changed:WP_Query:private] => 
    [thumbnails_cached] => 
    [allow_query_attachment_by_filename:protected] => 
    [stopwords:WP_Query:private] => 
    [compat_fields:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => query_vars_hash
            [1] => query_vars_changed
        )

    [compat_methods:WP_Query:private] => Array
        (
            [0] => init_query_flags
            [1] => parse_tax_query
        )

    [query_cache_key:WP_Query:private] => wp_query:45236a7c14d2da31e8765687a15f46c5:0.81173600 1752088429
)

Ny undersökning visar att svenska hushåll prioriterar sina djur framför sig själva. Foto: Adobe Stock

08 juli 2025

Undersökning: Viktigaste budgetposten är husdjuren

Svenska hushåll prioriterar sina djur framför sig själva. När hushåll över hela landet räknar ören, står en utgiftspost kvar i toppen: husdjuren. En färsk undersökning från Arken Zoo, genomförd av...

Den välkände veterinärprofil Anette Graf tar plats i juryn som utser Årets Veterinär.

07 juli 2025

”Tidigare vinnare av Årets Veterinär speglar bredden på veterinäryrket”

Hallå där Anette Graf, leg. veterinär och tillträdande vd för Swedish Warmblood Association (SWB), du sitter med i juryn som utser Årets Veterinär. Det är första året för dig i...

Viruset som nu drabbar amerikanska mjölkkor kan i teorin nå Europa via produkter med opastöriserad mjölk eller djurtransporter, enligt en ny riskanalys från EFSA. Bild: Adobe Stock

07 juli 2025

EFSA: Fågelinfluensa kan nå Europa via handel och fåglar

Säsongsmigrationen hos vilda fåglar och importen av vissa amerikanska produkter – exempelvis sådana som innehåller opastöriserad mjölk – kan vara möjliga vägar för det högpatogena fågelinfluensavirus (HPAI) som just nu...

Den 31 mars 2026 ska utredningen för åtgärder mot smuggling av sällskapsdjur redovisas. Bild: Skapad med hjälp av AI

04 juli 2025

Regeringen utreder åtgärder mot smuggling av sällskapsdjur

Regeringen ger en bokstavsutredare* i uppdrag att analysera och lämna förslag på åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur, i uppdraget ingår att utreda hur veterinärer ska agera. Uppdraget börjar den...

Lumpy skin diesease omfattas av epizootilagen och vid misstanke ska veterinär kontaktas, men nu bedömer risken att smittan sprids till Sverige som låg. Foto: Skapad med hjälp av AI

03 juli 2025

Lumpy skin disease bekräftad i Europa – SVA bedömer låg risk för Sverige

Lumpy skin disease är en virussjukdom som drabbar nötkreatur. Sjukdomen förekommer i Afrika och Mellanöstern, Turkiet och Ryssland men under slutet av juni har fall upptäckts i både Italien och...

Ett beredskapsavtal är bra både för personalen som ska ligga i beredskap och för djurägarnas möjlighet att alltid kunna få hjälp för sina husdjur. Foto: Adobe Stock

03 juli 2025

Svensk djursjukvård har fått nytt avtal

Gröna arbetsgivare har tecknat nytt avtal med Seko för den svenska djursjukvården. Det tvååriga avtalet innehåller ett nytt beredskapsavtal och följer industrins norm med en total löneökningstakt på 6,4 procent....

Agricam och Växa i nytt samarbete för bättre klövhälsa: Foto: Agricam/Växa

02 juli 2025

Agricam och Växa förenar sina lösningar för klövhälsa

Agricam har lanserat en uppgradering av sitt verktyg KlövKoll, som nu är fullt integrerat med Nordic Claw Appoch Växas Klövhälsa på nätet. Den nya helhetslösningen gör det möjligt för gårdar, veterinärer, klövverkare och...

Över sju gånger fler hundar per tusen invånare – så stor är skillnaden mellan landets mest och minst hundtäta kommuner. Foto: Adobe Stock

02 juli 2025

Ny statistik: Stora skillnader i hundägande mellan kommuner

Sorsele toppar listan med över sju gånger fler hundar per invånare än Solna – och Stockholm dominerar i botten. En ny sammanställning från Konsumentguiden visar hur hundägandet skiljer sig kraftigt...

Från vänster: Marlene Lund Kopparklint (m), Sofia Skönnbrink (s), Mattias Eriksson Falk (sd), Emma Terander, ansvarig djursjukvård, Gröna Arbetsgivare, Hillevi Lindström, chef för Distriktsveterinärerna samt Patrik Olsson, Sverigechef för Agria. Foto: Agria

01 juli 2025

Politikernas krav på branschen: Pristransparens, samverkan och styrning

Hur ser riksdagspolitiker på djursjukvårdens framtid – och vad förväntar de sig att branschen själv bidrar med? Under Almedalsveckan bjöd Agria in politiker och representanter från djursjukvården till ett samtal...

Undersökning från SVA visar att endast ett fåtal djur har skydd mot blåtunga. Foto: Mostphotos/Sirpa Ukura

01 juli 2025

Lågt skydd mot blåtunga i svenska besättningar

Endast ett fåtal djur har skyddande antikroppar mot blåtunga, visar en fördjupad undersökning av mjölkbesättningar i södra Sverige. Trots att många tankmjölkprover testats positivt tidigare i år tyder resultaten på...