Djursjukvården samlas mot extremavel
Svensk Djursjukvård ställer sig bakom det upprop mot extremavel som 600 veterinärer skrivit under. Det framgår av ett pressmeddelande.
Svensk Djursjukvård hoppas att beslutet sänder en tydlig signal om att djursjukvården i Sverige står samlad mot avel och import av djur födda till ett liv med sjukdom och lidande. Ställningstagandet är ett första steg i en informationskampanj om extremavelns effekter för djuren som Svensk Djursjukvård genomför under hösten 2015.
Under sommaren gick 600 svenska veterinärer ut i ett upprop som kräver en sundare avel av brachyocephala, eller trubbnosiga, hundar. Uppropet, som uppmärksammats stort i media, kräver bland annat att bedömningskriterier vid hundutställningar omprövas, att enbart friska hundar ska användas i avel och att konsumenterna ska upplysas om problemen.
– Att nu hela branschen agerar samfällt och kräver ett stopp för avel mot den här typen av extrema utseenden som skapar ett stort lidande för många djur, tror vi sänder en mycket tydlig signal. Genom branschorganisationens informationsinsatser under hösten kan vi öka allmänhetens kunskap om problemet och därmed kommer efterfrågan av den här typen av extrema utseenden hos hundar och katter att minska, säger Maria Lundvall, veterinär och branschansvarig på Svensk Djursjukvård.
Trubbnosiga hundar, dit bland annat mops, fransk bulldog och bostonterrier hör, ökar stadigt i popularitet i Sverige. Veterinärerna i uppropet vittnar om att i princip alla trubbnoshundar som de möter i sitt arbete har problem till följd av de korta nosarna, vanligen med luftgenomströmning i nosen och trångt svalg. Lösningen är oftast kirurgisk korrigering av defekterna, men i vissa fall finns ingen annan utväg än avlivning.
– Det är viktigt att poängtera att de som äger trubbnoshundar inte medvetet gör något fel. Tvärtom månar dagens djurägare mer än någonsin om sina djur och deras hälsa. Problemet är att man inte ser sambandet mellan extremt kort nos och ohälsa. Man tycker att det är gulligt när ens trubbnos snarkar eller plötsligt svimmar av. Men bakom detta ligger en kronisk och mycket plågsam andnöd, säger Maria Lundvall.
Svensk Djursjukvård kommer under hösten att genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen om vad extrem trubbnosighet leder till för djuret. Syftet är att minska efterfrågan på dessa extrema utseendetyper och därmed få en sundare avel med friskare djur. I framtiden ska inget djur behöva plastikopereras för att kunna andas. Samtidigt är det viktigt att de trubbnoshundar som finns idag och som lider av andningsproblem får den hjälp de behöver och organisationen vill med informationskampanjen även upplysa ägare till dessa hundar om vad de kan göra för att hjälpa sitt djur.