Veterinärer oroade över rabiessmitta från smuggelhundar

Det råder stor oro bland veterinärer att smuggelhundar ökar risken för rabiessmitta i Sverige. Det behövs bättre möjlighet att anmäla misstanke om rabies till Jordbruksverket.  

– Det smugglas djur till Sverige. Det är egentligen de som är de farliga djuren. Sällskapsdjuren från Ukraina vet vi att de kan ha en ökad risk för rabies så då kan man vidta skyddsåtgärder och vaccinera personal, säger Johanna Löthman, överveterinär smådjur på Distriktsveterinärerna i Gävle.

Sedan den 24 februari då Ryssland inledde kriget har Jordbruksverket registrerat 1 099 ärenden gällande ”införsel av sällskapsdjur från Ukraina”.

Av dessa anger myndigheten att 601 ärenden handlade om hundar och 452 ärenden handlade om katter.

Samtidigt tycks även antalet djur med bristfällig dokumentation som upptäckts vid gränsen ha ökat rejält. Hittills i år har Jordbruksverket registrerat 192 sådana fall med djur som kom från 40 olika avsändarländer. Det kan jämföras med totalt 199 ärenden under hela förra året.

Enligt Johanna Löthman var hennes klinik med 10 medarbetare i Gävle väl förberedd på rabiesproblematiken när sällskapsdjuren från Ukraina började nå Sverige med flyktingströmmen

– Vi började med vaccinationer mot rabies långt tidigare, säger hon.

Borde alla veterinärer vaccinera sig mot rabies?

– Jobbar man kliniskt med smådjur så kan det vara idé. Tidigare har vi tyckt att det var främst de som jobbar i gränskontrollen som borde göra det men i och med att vi har sett att den illegala införseln har ökat så uppmanar vi alla våra anställda att göra det.

Kan man inte vänta med vaccination tills något har hänt?

– Det är de djur man inte misstänker som är de farliga för man tänker inte på att man ska vaccinera sig mot rabies för att en sådan hund råkar en slicka på handen.

I sin senaste lägesbeskrivning i början av juni skriver Jordbruksverket bland annat att ”en del kliniker upplever stress bland personalen, kopplat till bland annat oro för sin egen säkerhet, eftersom de upplever att de inte har tillräckligt antal medarbetare som är vaccinerade mot rabies”.

– Det går inte att utesluta att det finns oro för att hantera de ukrainska djuren men det som oroar mest är den illegala införseln av djur. De utgör en smittorisk både vad gäller rabies och andra smittor samtidigt som djurskyddet är väldigt dåligt för dessa djur som ofta föds upp i så kallade valpfabriker och ofta har en dålig transport på väg till Sverige, säger Johanna Löthman.

Enligt henne är det ingen lösning att ge mer rabiesvaccin till djur i Sverige.

– Vi har försökt undvika det. Vi har fått frågor från privatpersoner, men det finns ingen anledning att vaccinera ett djur som ska vara kvar i Sverige. Det är bara om du ska ut och resa som du behöver vaccinera ditt djur mot rabies. Min svenska hund har jag inte vaccinerat mot rabies, säger hon.

Tove Särkinen är kliniskt verksam veterinär och redaktions- och kommunikationsansvarig veterinär på Sveriges Veterinärförbund. Hon säger att förbundet inte har statistik på hur många veterinärer i Sverige som är vaccinerade. Men man tror att vaccinationsgraden kan vara relativt låg.

– Vi fick in fler frågor om det när det började komma in djur från Ukraina i samband med kriget. Då visade det sig att bland våra medlemmar tycks vaccinationsgraden vara låg. De flesta arbetsgivare erbjuder vaccin men alla tycks inte känna sig bekväma med att ta det.

Tove Särkinen ser också smuggelhundarna som det stora problemet när det gäller rabies – inte sällskapsdjuren från Ukraina.

– Vår rekommendation är att om man jobbar med sällskapsdjur och är på en plats där det förekommer ökad införsel, då bör man vaccinera sig.

Samtidigt tror inte Tove Särkinen att veterinärer är den grupp som löper störst risk för rabiessmitta.

– Vi vet hur vi ska hantera djur med misstänkt smitta. Det är mycket farligare för dem som står i Tullen eller privatpersoner som till exempel hanterar gatuhundar med okänd bakgrund i syfte att omplacera dem. De löper störst risk att komma i kontakt med smitta, säger hon, och menar att Folkhälsomyndigheten borde ta fram tydligare instruktioner för icke-djurhälsopersonal.

Tove Särkinen ser också gärna att straffen skärps för dem som för in smuggelhundar i Sverige.

– Det skulle behövas mer kännbara straff och svårare att föra in djur illegalt. Veterinärer borde också ha bättre möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel av djur till Jordbruksverket. Det får man inte göra i dag och det är ju helt sjukt. Det är ju oftast vi veterinärer som har bäst möjlighet att upptäckta att det är något som är galet med ett importerat djur.

Tove Särkinen berättar att Sveriges Veterinärförbund snart kommer att gå ut med en ny informationskampanj om smuggelhundar tillsammans med Tullverket och Jordbruksverket.

Text: Håkan Frisell. Bildtext: Johanna Löthman, överveterinär på Distriktsveterinärerna i Gävle.

Fakta:

Antal anmälningar om införsel av djur med bristfällig dokumentation som Jordbruksverket hanterat från och med år 2019 (källa: Jordbruksverket):

Hittills 2022 – 192 ärenden

2021 – 199 ärenden

2020 – 86 ärenden

2019 – 92 ärenden

Antal hundar som enligt Tullverket har stoppats vid gränsen under perioden från och med år 2019 till och med hittills i år (källa: Tullverket):

Januari till mitten av juni 2022 – cirka 250 hundar (preliminär statistik)

2021 – 523 hundar

2020 – 294 hundar

2019 – 210 hundar

”Hundar är i särklass vanligast. Sedan stoppar vi också en rad andra djur som katter, fåglar, gnagare, reptiler och hästar”, skriver Tullverket i ett mejl till VeterinärMagazinet.

Total försäljningen på apotek av rabiesvaccinen QI07AA02 – Nobivac Rabies Vet., QI07AA02 – Rabisin Vet. och QI07AA02 – Versiguard Rabies Vet. sett ut de senaste åren (källa: E-hälsomyndigheten):

År 2021 – 39 770 doser totalt värda cirka 3 miljoner kronor.

År 2020 – 27 180 doser totalt värda cirka 2 miljoner kronor.