Den årliga tankmjölksundersökningen med syftet att undersöka utbredningen av blåtunga i Sverige är nu klar. Resultatet speglar den geografiska spridningen av sjukdomen under hela säsongen då det är antikroppsförekomst som mäts, det vill säga inte aktiv infektion.  SVA konstaterar att infektionen under hösten spridits i hela sydvästra Sverige, både längs kust- och i inlandet och att Halland och Skåne län utmärker sig med hög andel provtagna besättningar med antikroppar mot blåtunga.

Majoriteten av besättningarna där antikroppar påvisats i tankmjölken ligger i områden som haft konstaterade, kliniska, fall av blåtunga man såg även enstaka besättningar med positiva tankmjölksresultat i områden där viruset inte tidigare har påvisats via klinisk misstanke om blåtunga hos sjuka djur. Dessa besättningar ligger såväl på fastlandet som på Öland och Gotland. Längs med Sveriges östkust har inga besättningar med antikroppar mot blåtunga i tankmjölken påvisats, detta rapporterar SVA.

Vindburen spridning – en förklaring

Det kan finnas flera förklaringar till förekomsten av tankmjölkspositiva besättningar på Öland och Gotland men inte på det närliggande fastlandet. En möjlig förklaring kan vara den vindburna spridningen av svidknott.  Smittan skulle också kunnat komma till öarna via förflyttningar av djur som varit infekterade med blåtungeviruset. Väderdata visar att det under hösten var varmare på Öland och Gotland jämfört med fastlandet. Skillnaden i temperatur innebär att svidknotten kan ha varit aktiva och uppförökat virus på öarna medan detta inte var möjligt längs med ostkusten.

Omfattande spridning av blåtunga under hösten 2024

Det var i september 2024 som kliniska fall av blåtunga för första gången påvisades i Sverige. Blåtungevirus smittar med svidknott och smittan kom med största sannolikhet till Sverige via inblåsande knott från Danmark och kanske även norra Tyskland. Smittan spred sig snabbt längs med västkusten och även in åt landet med klinisk sjukdom hos får och nöt som följd.

Från upptäckten av det första fallet till slutet av januari 2025 har cirka 370 får- och nötbesättningar med kliniska symptom på blåtunga varit PCR-positiva för blåtungevirus. Smittspridningen har sedan mitten av november varit låg och sen dess har viruset bara påvisats i en fårbesättning och cirka tio nötbesättningar. Varför vi fortsätter att se fall hos nötkreatur är inte helt klarlagt men en liknande infektionsdynamik, med enstaka blåtungefall under vintern, har också rapporterats från Danmark och Tyskland.

Hur blir spridningen under 2025?

Blåtunga är en sjukdom som vi har begränsad erfarenhet av under svenska förhållanden, saknas ännu mycket kunskap om infektionsdynamik och virusövervintring. SVA:s bedömning är dock att det är en hög risk för nya utbrott och spridning av blåtunga i Sverige också under 2025 års svidknottsäsong. Sannolikt kommer smittspridningen att börja tidigare under 2025 jämfört med 2024 vilket skulle leda till en mer omfattande utbredning av blåtunga i Sverige än den som sågs förra året.

Smittspridningen och sjukdomens utbredning påverkas bland annat av andelen djur som vaccinerats eller utvecklat naturlig immunitet i Sverige och Europa under 2024 men även av klimat- och väderfaktorer under knottsäsongen 2025. Viss övervintring av virus i den svenska djurpopulationen kommer troligen att ske, men SVA bedömer att inblåsande svidknott från smittade områden i länder med mildare vintrar troligen kommer vara den dominerande epidemiologiska faktorn som påverkar smittspridningen i Sverige under 2025.

Källa: SVA

Läs mer hos SVA: