Regeringen har beslutat om 2026 års regleringsbrev för Jordbruksverket. Där ingår bland annat höjd djurvälfärdsersättning för mjölkkor, ett nytt uppdrag om ersättning till dikoproduktion samt förstärkta stöd till jordbruket i norra Sverige.

Besluten är en del av genomförandet av Livsmedelsstrategin 2.0 där tillväxt och robusthet i livsmedelskedjan står i fokus.

En av satsningarna innebär att den befintliga djurvälfärdsersättningen för mjölkkor förstärks med 1 000 kronor per ko, kopplat till beteskravet. Tillskottet uppgår till 282 miljoner kronor per år under 2026 och 2027.

– Sverige har goda möjligheter att stärka sin roll som livsmedelsproducent. Nu tas viktiga steg för att förbättra villkoren för lantbrukare och livsmedelsföretag och frigöra livsmedelskedjans potential, säger Peter Kullgren, landsbygdsminister.

Nytt uppdrag om dikoproduktion

Jordbruksverket får även i uppdrag att ta fram ett förslag till djurvälfärdsersättning för dikoproduktion, i syfte att stärka svensk nötköttsproduktion i hela landet och bidra till biologisk mångfald. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 mars 2026.

Beteskravet lyfts som kvalitetsfaktor

Regeringen ser beteskravet som en central del av svensk djurvälfärd.

– Vi ska upprätthålla den höga standard vi har för djurvälfärd i Sverige och en viktig del är att kor får komma ut på sommarbete. Att alla svenska mjölkkor får vara ute och beta gräs är en kvalitetsstämpel för svenskt jordbruk, säger Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.

Stärkt stöd till jordbruket i norra Sverige

Det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige förstärks med 120 miljoner kronor per år under perioden 2026–2028. Stödet bedöms vara avgörande för att upprätthålla jordbruksproduktion i hela landet och bidra till försörjningsförmåga, öppna landskap och levande landsbygd.

Investeringar i livsmedelssektorn

Som en del av satsningen får även Business Sweden i uppdrag att långsiktigt arbeta med att främja investeringar i svensk livsmedelssektor. För detta avsätts 2 miljoner kronor årligen fram till 2030, i syfte att stimulera innovation, teknisk utveckling och produktivitet.

Samtliga åtgärder samlas inom Livsmedelsstrategin 2.0:s tre fokusområden: ökad robusthet i livsmedelskedjan, exportfrämjande samt svensk kvalitet och gastronomi.