Det är möjligt att långsiktigt minska rädslor och stärka positiva mentala egenskaper hos en hel hundras genom strukturerad avel. Det visar en utvärdering av arbetet med mentalindex hos långhårig collie, där tydliga förbättringar i socialitet, nyfikenhet och skottolerans nu kan påvisas.

En utvärdering av långhårig collie visar att rasens mentala egenskaper har utvecklats i önskad riktning genom medveten avel. Sedan omkring 2017 ses en tydligt positiv trend i medelavelsvärden för socialitet och nyfikenhet/orädsla, samtidigt som skotträdsla har minskat markant.

Resultaten är kopplade till användningen av så kallat mentalindex, ett verktyg som väger in data från många släktingars mentalbeskrivningar och därmed ger ett bredare underlag än enbart föräldradjurens resultat.

– Det här är väldigt trevliga nyheter. Det är roligt att se att avelsprogrammet för mentalitet verkligen har gett effekt och det tyder på att mentalindex-verktyget har fungerat, säger Erling Strandberg, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och genetiskt sakkunnig hos Svenska Kennelklubben.

Först med mentalindex

Collie var den första hundrasen i Sverige som fick mentalindex, vilket infördes 2012. Indexet baseras på data från Svenska Brukshundklubbens Mentalbeskrivning Hund (MH). Arbetet startade redan 2010 inom ramen för projektet Mentalt Sund Collie, ett samarbete mellan Svenska Collieklubben, SKK, SBK och forskare vid SLU.

Projektet har varit frivilligt för uppfödare, inte minst eftersom rasens mentalitet länge varit en omdiskuterad fråga inom rasklubben.

Förändring tar tid – men ger effekt

Enligt Erling Strandberg tar det ofta minst en generation, omkring fyra år, innan effekterna av förändrad avel blir synliga på populationsnivå. I dag ansvarar han för arbetet med samtliga mentalindex inom SKK.

Sedan 2002 krävs känd mental status för att collie ska få användas i avel, och regelverket skärptes 2016 så att avbrutna mentalbeskrivningar innebär att hunden inte får användas i avel.

Mindre rädsla – bättre vardag

Margaretha Carlsson, som varit delaktig i projektet sedan starten, beskriver hur mentalbeskrivningarnas resultat kunde kopplas direkt till vardagsproblem hos vissa individer, särskilt ljudrädsla.

– Det känns fantastiskt att se resultatet och nu hoppas jag att fler får upp ögonen för collie och vilka fantastiska raser vi har, säger hon.

För veterinärer och djurhälsopersonal innebär resultaten ett viktigt kunskapsstöd i arbetet med beteenderelaterade problem, rådgivning till uppfödare och långsiktigt förebyggande djurvälfärdsarbete.

Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet, Svenska Kennelklubben.