En ny rapport visar att djurskyddshandläggare vid länsstyrelserna regelbundet utsätts för hot, trakasserier och psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete. Totalt har 241 incidenter från 19 länsstyrelser analyserats.

Rapporten Det vi inte ska tåla. Arbetsmiljöproblem i länsstyrelsernas djurskyddsverksamhet ger en samlad bild av en arbetsmiljö där riskerna ofta är en del av själva uppdraget.

Hot, påtryckningar och suicidhot i vardagen

Enligt rapporten handlar incidenterna om allt från direkta våldshot och aggressiva beteenden till trakasserier via telefon och sociala medier. Även suicidhot förekommer i samband med djurskyddsärenden.

Händelserna påverkar medarbetarna i form av oro, stress och psykisk belastning – något som i förlängningen riskerar att påverka både arbetsmiljö och myndighetsutövning.

Skillnader i hantering mellan län

Rapporten visar också att det finns stora variationer i hur tillbud rapporteras, följs upp och hanteras mellan olika länsstyrelser. Det innebär att liknande situationer kan få olika konsekvenser beroende på var i landet de inträffar.

Samtidigt pekar rapporten på att många incidenter är kopplade till komplexa djurskyddsärenden där starka känslor, ekonomiska konsekvenser och ibland psykisk ohälsa hos djurägare är en del av situationen.

Förslag på åtgärder

För att stärka arbetsmiljön lyfter rapporten flera konkreta åtgärder, bland annat:

• tydligare stoppregler vid riskfyllda situationer i fält
• bättre och mer enhetlig uppföljning av tillbud
• utbildning i att hantera hot och suicidhot
• ökad samverkan och stöd i svåra ärenden

En central slutsats är att arbetsmiljöriskerna inte är tillfälliga, utan en återkommande del av djurskyddsarbetet – vilket kräver långsiktiga strukturer och stöd.

Behov av tydliga stoppregler i fält

Johannes Jakobsson, Hantera Agera.

En central åtgärd som lyfts i rapporten är behovet av tydligare gränssättning i fältarbetet. I dag saknas ofta gemensamma riktlinjer för när en situation ska avbrytas, vilket kan leda till att medarbetare stannar kvar i riskfyllda situationer.

– För att minska riskerna på kort sikt handlar det om att införa gemensamma stoppregler vid fältarbete. Det går ofta för långt och situationerna skulle kunna avbrytas tidigare för att minska utsattheten. I dag finns en osäkerhet kring var gränserna går, säger rapportförfattaren Johannes Jakobsson, Hantera Agera.

Det kan handla om konkreta situationer där gränsdragningen blir avgörande.

– Ska man fortsätta en kontroll om man blir kallad för hora? Om en djurhållare håller i en kniv eller ett skjutvapen? Vet man innan vad som gäller är det lättare att sätta gränser på plats, och då minskar också riskerna med arbetet.

På längre sikt pekar rapporten på behovet av en mer strukturerad ärendehantering.

– Det handlar också om att ha en systematisk ärendehantering, så att den enskilde medarbetaren inte själv behöver ansvara för uppföljning och stöd.

Relevans även för djursjukvården

Erfarenheterna är inte unika för djurskyddsarbetet, utan bedöms ha bäring på flera delar av djursjukvården.

– Osäkerhet kring gränssättning och stoppregler bidrar till otrygghet i arbetet. Enskilda medarbetare behöver ofta fatta beslut i stunden, påverkade av stress och oro.

Genom att etablera gemensamma arbetssätt kan arbetsmiljön stärkas, menar rapportförfattaren.

– Det går att komma åt genom att skapa gemensamma, professionella förhållningssätt kring hur risker hanteras, vilka situationer man backar från och vilka man kan stanna kvar i. Då ökar tryggheten och situationerna blir lättare att hantera.

Läs rapporten: Det vi inte ska tåla. Arbetsmiljöproblem i länsstyrelsernas djurskyddsverksamhet