Ett forskningsprojekt vid Köpenhamns universitet ska undersöka om genetiska markörer kan användas för att utveckla ett gentest mot myxomatös mitralisklaffsjukdom (MMVD) hos Cavalier King Charles Spaniel. Målet är att ge uppfödare ytterligare ett verktyg i avelsarbetet för att minska förekomsten av den ärftliga hjärtsjukdomen.

Cavalier King Charles Spaniel hör till de hundraser som löper störst risk att utveckla myxomatös mitralisklaffsjukdom (MMVD), den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund.

Nu ska forskare vid Köpenhamns universitet undersöka om nyligen identifierade DNA-varianter kan användas för att utveckla ett gentest som kan bidra till att minska sjukdomens förekomst i rasen. Projektet genomförs med stöd från Agria och SKK Forskningsfond.

– Det är fortfarande svårt att förutsäga vilka hundar som kommer att drabbas av MMVD i tidig ålder. Med hjälp av nya genetiska verktyg hoppas vi kunna ge uppfödare bättre möjligheter att välja friska avelsdjur och därmed minska förekomsten av sjukdomen, säger professor Lisbeth Høier Olsen vid Köpenhamns universitet.

Bygger vidare på tidigare forskning

Tidigare forskning har visat att MMVD är ärftlig och att avelsprogram som bygger på hjärtundersökningar kan minska risken för sjukdomen. Enligt forskarna behövs dock fler verktyg för att kunna förutsäga vilka hundar som löper störst risk att insjukna tidigt.

Projektet genomförs i två delar. Först ska forskarna analysera blodprover och data från en tidigare långtidsstudie med omkring 1 000 Cavalier King Charles Spaniels där överlevnad och dödsorsak är kända. Syftet är att undersöka om de identifierade DNA-varianterna kan kopplas till död till följd av MMVD.

Därefter ska blodprover samlas in från 100 unga avelshundar för att kartlägga hur vanliga de aktuella genvarianterna är i avelspopulationen.

Ska komplettera dagens avelsverktyg

Målet är enligt forskarna att utveckla ett vetenskapligt underbyggt gentest som kan användas tillsammans med befintliga avelsverktyg.

– Vårt långsiktiga mål är att ta fram ett väl underbyggt gentest som kan kombineras med andra avelsverktyg, som hjärtundersökningar och information om föräldrarnas hjärtstatus, säger Lisbeth Høier Olsen.

Projektet genomförs i samarbete mellan svenska och danska forskare och pågår till 2028. Enligt forskarna är förhoppningen att resultaten ska bidra till friskare hundar och en långsiktigt hållbar utveckling av rasen.