Kan mer rörelse som smågris ge starkare ben?
SLU-projektet Run free undersöker benhälsa och välfärd hos ekologiska grisar och om ökad aktivitet tidigt i livet kan göra grisarna bättre rustade för ett aktivt liv. Foto: Mostphotos
Ekologiska grisar får större möjlighet till rörelse och naturliga beteenden – men tidigare studier har samtidigt pekat på en högre risk för ben- och ledproblem. Nu undersöker forskare vid SLU bland annat om ökad aktivitet redan som smågris kan göra djuren bättre rustade för ett aktivt liv utomhus.
Att böka, beta och röra sig över stora ytor ger ekologiska grisar möjlighet att utföra fler av sina naturliga beteenden. Samtidigt har tidigare studier från besiktningar vid slakt pekat på att ekologiska grisar kan ha högre risk för led- och benproblem än grisar i konventionell produktion.
Varför det ser ut så är inte klarlagt. Benproblem kan påverkas av flera faktorer och ökad aktivitet hos ekologiska grisar skulle kunna vara en del av förklaringen, enligt SLU.
– Paradoxen är alltså att grisar som erbjuds en bättre miljö med tillgång till utevistelse i vissa fall också har visat sig utveckla smärtsamma benproblem, säger Lise Pinaqui, doktorand vid SLU.
Följer grisarna genom livet
I forskningsprojektet Run free undersöker forskarna hur vanligt förekommande ben- och ledproblem är hos ekologiska grisar i Sverige, vad problemen kan bero på och hur de skulle kunna förebyggas.
En del av projektet innebär att grisar följs genom hela livet. Forskarna vill identifiera djur som visar tecken på benproblem tidigt och därefter studera bland annat miljöpåverkan och behandlingsinsatser. Målet är att bättre förstå om problemen exempelvis har genetiska orsaker, är kopplade till miljön eller beror på trauma.
Smågrisar får ökad aktivitet
Forskarna har sett att vissa problem uppstår redan tidigt i grisarnas liv. I en annan delstudie undersöks därför om smågrisar kan förberedas för ett mer aktivt liv genom att få ökad fysisk aktivitet.
– Vi har sett att vissa grisar utvecklar problem redan som smågrisar, och därför testar vi nu om ökad aktivitet för smågrisarna kan bidra till att stärka deras kroppar, säger Lise Pinaqui och fortsätter:
– Förhoppningen är att de på så sätt ska bli bättre rustade för livet som ekologisk gris.
Om interventionen visar sig fungera skulle den enligt forskarna kunna vara särskilt relevant för smågrisar som föds under vintern och därför inte får samma tidiga tillgång till utevistelse och ojämna underlag som exempelvis betesmark.
Fler hinder än benhälsan
Projektet befinner sig halvvägs och vissa resultat finns redan tillgängliga. Enligt Lise Pinaqui uppfattas problemen med led- och bensmärta inte som lika allvarliga av svenska ekologiska grisproducenter som forskarna hade kunnat förvänta sig.
Andra frågor kan också ha stor betydelse för möjligheten att hålla fler grisar ekologiskt, däribland parasitinfektioner och risken för allvarliga sjukdomar som afrikansk svinpest.
Projektet pågår mellan 2024 och 2028 och omfattar även studier av djurvälfärd, hållbarhet och lantbrukarnas arbetsförhållanden på ekologiska grisgårdar.
Läs mer hos SLU:
