Är det dyrt att gå till veterinären eller inte? Den och andra frågor om hundar ska få svar, då femton nya forskningsprojekt tilldelas 9 miljoner kronor från Agria & Svenska Kennelklubben forskningsfond inför 2022.

– I år ligger tonvikten på studier av hundens roll i samhället samt samspelet mellan djur och människor i kombination med projekt av mer veterinärmedicinsk art. Ett mer annorlunda ämne är kartläggningen av veterinärvårdskostnader och hur vi djurägare kan påverka utvecklingen, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring.

Agrias forskningsfond har funnits sedan 1938 och finanserias med avsättningar från det gånga årets premieinkomster. I dagsläget kan forskare i Sverige, Norge, Danmark och Finland ansöka om medel ur fonden. I år inkom 22 ansökningar varav 15 beviljades.

– Att tillsammans med Agria fortsätta utveckla ny kunskap kring hundens hälsa och förståelse för samspelet mellan hund och människa är otroligt betydelsefullt. Det borgar för en fortsatt positiv utveckling vad gäller hundens välbefinnande i samhället, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.

Diskussionen om ökade kostnader för veterinärvård är högaktuell bland djurägare. Men har de ökat mer än andra kostnader? Under de kommande tre åren ska Agneta Egenvall, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU, kartlägga veterinärvårdskostnaderna för smådjur. Hon kommer att undersöka hur djurägare och veterinärer kan hålla nere kostnaderna och utveckla en förståelse för hur kostnaderna utvecklats för att kunna jämföra data med andra samhällsområden. Studien syftar också till få förståelse för hur kostnaderna drivs inom veterinärvårdssektorn för att öka konsumenternas möjligheter att vara mer proaktiva när det gäller kostnader.

Peter Savolainen på KTH driver ett projekt som ska DNA-analysera 50 stycken 100-åriga hundskinn från norra Sverige, från kläder tillverkade av samer och forbönder. Med hjälp av DNA-sekvensering av det nukleära genomet kan de kartlägga den ursprungliga genetiska variationen hos nordsvenska spetshundar, för jämförelse med de moderna raserna, till exempel svensk lapphund och jämthund. I projektet vill man studera ursprunget och exakt mäta hur etablerandet och aveln av de moderna raserna har påverkat genetisk variation, inavelsgrad och frekvens av skadliga genvarianter.

Exempel på andra nya forskningsprojekt är:

• Mitt liv med hund: datainsamling i studie om välbefinnande hos hund och ägare, Therese Rehn, SLU
• Koagulasjonsmarkører i blodplasma som diagnostisk test for huggormbitt hos hund, Runa Rørtveit, Norwegian University of Life Sciences
• Association mellan ägarens och keldjurs personlighet och välbefinnande, Hannes Lohi, Folkhälsan Research Center, Helsingfors
• Mellanartskunskap inom räddningshundverksamhet, Jonna Bornemark, Södertörn Högskola

Här hittar du samtliga beviljade forskningsprojekt för 2022.

Källa: Agria och SKK