Lassies vd Hedda Båverud Olsson efterlyser i den här debatten tydligare prisstrukturer i svensk djursjukvård och presenterar data som jämför kostnader mellan Sverige, Tyskland och Frankrike. 

Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Under den gångna veckan har debatten om de skenande veterinärkostnaderna tagit ny fart. I flera debattinlägg under november har olika aktörer pekat ut varandra som ansvariga för kostnadsökningarna. Men debatten riskerar att fastna i en peklek där branschen ägnar mer tid åt att skylla på varandra än att lösa problemen.

Resultatet är att svenska djurägare betalar betydligt mer än motsvarande djurägare i både Tyskland och Frankrike, inte för bättre vård, utan för att svenska systemet tillåter det.

Diskussionen fastnar ofta i påståenden om att vården i Sverige skulle vara dyrare för att den håller “högre kvalitet” eller att andra länder har system som “fungerar bättre”. Men konkreta jämförelser lyser alltid med sin frånvaro. Därför vill jag bidra med faktisk data för att belysa hur stora skillnaderna är mellan länder för liknande vård, skillnader som inte beror på medicinsk nivå, kvalitet, eller kärleken till sina djur, utan på hur systemen är utformade.

Lassie har över 200 000 kunder i Sverige, Tyskland och Frankrike, tre länder med helt olika modeller för hur djursjukvården regleras, ägs och prissätts.

●      I Tyskland finns ett nationellt tariffsystem (GOT) som styr vilka priser kliniker får ta ut.

●      I Frankrike finns ägarreglering där minst 50 procent av ägarna till en klinik måste vara legitimerade veterinärer.

●      I Sverige finns varken prisreglering eller ägarreglering

Resultatet är att svenska djurägare betalar betydligt mer än motsvarande djurägare i både Tyskland och Frankrike, inte för bättre vård, utan för att svenska systemet tillåter det. Jämför vi vår egna skadedata från vår största marknad, Tyskland, med Sverige blir skillnaderna väldigt tydliga. Ett konkret exempel är behandling av bitskada, ett av våra vanligaste skadeärenden. I Sverige ligger mediankostnaden på 5 900 kronor, medan samma typ av behandling i Tyskland endast kostar 1 522 kronor. Svenska djurägare betalar alltså fyra gånger så mycket liknande vård.

För att på riktigt lösa systemfelen i svensk djursjukvård räcker det därför inte att försäkringsbolagen förändras. Det krävs tydliga reformer av hur djursjukvården fungerar.

Veterinärvården i Sverige behöver ta ett större ansvar för den kostnadsutveckling som nu riskerar att göra djursjukvården till en klassfråga. Samtidigt kan också traditionella försäkringsbolag göra mer. Sedan vår lansering har vi på Lassie arbetat aktivt för att förändra marknaden och öka pressen på de traditionella bolagen. I vår app erbjuder vi ett brett utbud av kurser och verktyg som utbildar och hjälper våra kunder att förebygga skador, samtidigt som de sänker sin pris genom att genomföra kurserna. Vi arbetar också för att minska inlåsningseffekter, exempelvis har vi tagit bort bindningstider, ras- och åldersbegränsningar och lanserat skydd för tidigare besvär.Jag välkomnar alla försäkringsbolag att följa vårt exempel, så att vi tillsammans kan öka rörligheten för alla djurägare. Genom att göra det enklare att byta försäkringsbolag skapar vi mer konkurrens vilket i sin tur pressar priserna på försäkringspremier och gynnar djurägarna.

Den största orsaken till våra priser är dock de höga veterinärkostnaderna, då kopplingen är stark mellan höga veterinärkostnader och försäkringspremier för kund. För att på riktigt lösa systemfelen i svensk djursjukvård räcker det därför inte att försäkringsbolagen förändras. Det krävs tydliga reformer av hur djursjukvården fungerar. Våra politiker bör inspireras av tyska modellen och se över regleringen av prisstrukturer, exempelvis genom att införa nationella riktlinjer eller prisintervall. Som ett första steg bör även krav på publika prislistor införas, så att djurägare kan jämföra och förstå kostnaderna innan de fattar beslut.

Text: Hedda Båverud Olsson, grundare och vd, Lassie