Under pandemin ökade antalet förstagångsägare av sällskapsdjur. I takt med det ser många veterinärer ett ökat behov av att hantera felaktiga föreställningar kring smärta hos djur – något som kan påverka både anamnes och behandling.

Camilla Bentsen, veterinär på Boehringer Ingelheim, lyfter fyra återkommande myter som hon menar ofta försvårar arbetet i kliniken.

– Djur har en överlevnadsinstinkt som gör att de döljer svaghet och smärta. Det innebär att vi som veterinärer i hög grad är beroende av djurägarens observationer i hemmiljö, säger Camilla Bentsen, veterinär på Boehringer Ingelheim.

Subtila symtom ställer krav på anamnesen

Camilla Bentsen, veterinär på Boehringer Ingelheim.

Vid kronisk smärta är symtomen ofta diskreta, vilket gör anamnesen avgörande. Små beteendeförändringar – som minskad aktivitetslust, förändrad pälsvård eller social tillbakadragenhet – kan vara de enda kliniska ledtrådarna.

– Det är en vanlig missuppfattning att djur som inte vocaliserar inte har ont. Här behöver vi ofta hjälpa djurägaren att identifiera och sätta ord på förändringar som annars riskerar att förbises, säger Camilla Bentsen.

Hon uppmanar till att uppmuntra djurägare att dokumentera beteenden i hemmiljö, exempelvis via film, som komplement till klinisk undersökning.

Utmaningar kring följsamhet i behandling

En annan återkommande utmaning är bristande följsamhet till ordinerad smärtbehandling.

– Vi ser både överdosering och att behandling avslutas för tidigt. Ibland ändrar djurägare doseringen utifrån egen bedömning av djurets dagsform, vilket kan påverka både effekt och säkerhet, säger Camilla Bentsen.

Hon lyfter också vikten av att tydliggöra administreringsrutiner, exempelvis kopplingen till utfodring.

Risker med egenmedicinering

Användning av humanläkemedel är ytterligare en riskfaktor som veterinärer möter i praktiken.

– Tyvärr har jag sett fall där katter fått paracetamol med dödlig utgång. Det är ett tydligt exempel på hur välmenande åtgärder kan få allvarliga konsekvenser, säger Camilla Bentsen.

Ålder och smärta – en seglivad missuppfattning

Att smärta skulle vara en naturlig del av åldrandet är en uppfattning som fortfarande påverkar när djurägare söker vård.

– Artros är en av de vanligaste orsakerna till kronisk smärta hos äldre djur, men den är behandlingsbar. Här finns en viktig roll för oss i att förändra förväntningar och öka förståelsen för behandlingsmöjligheter, säger Camilla Bentsen.

Hon lyfter regelbundna hälsokontroller som en central del i att upptäcka smärta i tid.