Myggburna smittor i fokus när forskare efterlyser fler rapporter
Myggkartan ska ge forskarna bättre kunskap om vilka stickmyggor som finns i Sverige och hur risken för myggburna sjukdomar kan utvecklas i ett förändrat klimat. Foto: Mostphotos
Insamlingen av stickmyggor fortsätter under 2026. Genom projektet Myggkartan vill forskare få en bättre bild av vilka myggarter som finns i Sverige och hur risken för myggburna sjukdomar kan förändras i takt med ett varmare klimat.
Myggor som sprider smittämnen till djur och människor får allt större uppmärksamhet i Europa. För att stärka kunskapen om vilka stickmyggor som finns i Sverige fortsätter nu medborgarforskningsprojektet Myggkartan, som drivs av SVA och SLU Artdatabanken.
Under projektets första år skickade allmänheten in 285 prover med sammanlagt 688 myggor från hela landet. Materialet har redan bidragit med nya kunskaper om arternas utbredning.
– Vi är nöjda med resultatet hittills med tanke på att det var första året och att 2025 var ett ganska dåligt myggår. Vi gjorde två nya intressanta landskapsfynd: saltvattensmygga i Uppland, en art som tidigare hittats längs kusterna i södra Sverige men inte så långt norrut tidigare, och brunryggad frossmygga i Skåne, en art som tidigare bara har hittats på Gotland, säger Anders Lindström, forskare vid SVA.
Fynd från hela Sverige
De insamlade myggorna kom från stora delar av landet, från Höllviken i söder till Kiruna i norr.
Forskarna har även fått in prover av arter som övervintrar som vuxna myggor.
– Under vintern skickades det dessutom in en del prov av myggor som övervintrar som fullvuxna, och det är ju spännande. En del av de övervintrande arterna är nyckelarter vid smittspridning av myggburna virus, säger Anders Lindström.
Viktigt för framtidens smittskydd
Kartläggningen är en del av SVA:s arbete med att övervaka vektorer, det vill säga djur som kan sprida smittämnen mellan värdar. Fästingar, knott och myggor hör till de viktigaste vektorerna i Sverige.
Forskarna pekar på att klimatförändringen redan påverkar utbredningen av flera myggarter i Europa. Kortare och mildare vintrar skapar bättre förutsättningar för arter som tidigare haft svårt att etablera sig längre norrut.
Kunskapen från Myggkartan ska användas för att förbättra analyserna av risken för myggburna sjukdomar i Sverige.
– West Nile-virus, som drabbar fåglar, hästar och människor, hittades under 2025 i Danmark. Och Danmark har också haft ett utbrott av Usutuvirus med ett stort antal döda fåglar. De här sjukdomarna är direkt kopplade till klimatförändringen genom att ett varmare klimat ökar risken för smittspridning, säger Tobias Lilja, forskare vid SVA.
Allmänheten uppmanas bidra
Eftersom stickmyggor ofta är svåra att artbestämma erbjuder SVA hjälp med identifieringen. Den som fångar en mygga rapporterar fyndet i Artportalen och skickar därefter in provet till SVA för artbestämning.
För djursjukvården kan den ökade kunskapen bli ett viktigt underlag för framtida övervakning av sjukdomar som påverkar både djurhälsa och folkhälsa. Genom att följa vilka myggarter som finns och hur deras utbredning förändras blir det möjligt att tidigare upptäcka och bedöma risker kopplade till nya smittämnen.
Läs mer hos SVA:
