Två nya invasiva arter av landlevande plattmaskar har upptäckts i Sverige. Samtidigt pekar ny forskning på att hundar och katter kan bidra till att sprida maskarna lokalt genom att de tillfälligt fäster i pälsen.

De två arter som nu har påträffats är den australiska plattmasken Caenoplana variegataoch hammarhuvudmasken Bipalium kewense, som har sitt ursprung i Sydostasien.

Maskarna lever dolda i fuktig jord, under blomkrukor och i trädgårdsavfall där de jagar daggmaskar, gråsuggor, spindlar och andra marklevande djur. Därmed kan de påverka markens ekosystem och orsaka ekologiska skador.

Ny möjlig spridningsväg

Internationell handel med prydnadsväxter har länge betraktats som den viktigaste spridningsvägen för landlevande plattmaskar.

Nu lyfter forskare fram ytterligare en möjlig spridningsväg.

Ny forskning tyder på att Caenoplana variegata producerar ett klibbigt slem som gör att den kan fästa i päls. Observationer från Frankrike har dokumenterat plattmaskar på både hundar och katter, vilket väcker frågan om husdjur kan transportera maskarna mellan trädgårdar och andra lokala miljöer. Liknande observationer har även gjorts på fåglar.

– Men det är fortfarande oklart om de här arterna kommer att kunna etablera sig permanent utomhus i Sverige. Våra kalla vintrar är en utmaning för dem, säger Chahinez Bouguerche vid Naturhistoriska riksmuseet.

Husdjur inte hotade

I det material som forskarna presenterar finns inga uppgifter om att plattmaskarna orsakar sjukdom hos hundar eller katter. Däremot kan djuren oavsiktligt bidra till spridningen om maskarna följer med i pälsen mellan olika miljöer.

Allmänheten uppmanas rapportera fynd

Forskarna betonar att allmänhetens observationer är viktiga för att upptäcka nya invasiva arter.

Den som hittar en misstänkt landlevande plattmask i en krukväxt eller i trädgården uppmanas att fotografera fyndet och rapportera det via invasivaarter.nu.

– Varje nytt fynd hjälper oss att förstå hur invasiva arter sprids. Genom allmänhetens rapporter, DNA-analyser och med taxonomisk expertis kan vi upptäcka nya arter i tid, säger Chahinez Bouguerche.