Allt mindre andel av landets veterinärer utbildas i Sverige. Idag har 37 procent av veterinärerna i SLA – Svensk Djursjukvårds medlemsföretag, utländsk utbildning. Ännu tydligare syns trenden i statistiken från Jordbruksverket som visar att 65 procent av samtliga veterinärer som legitimerades i Sverige 2015 hade fått sin utbildning utomlands. –En konsekvens av detta är att den praxis vi lär ut i Sverige, till exempel sparsamhet med antibiotika, inte längre är självklar, säger Maria Lundvall, branschansvarig inom SLA. Att de svenska djursjukvårdsföretagen är mycket beroende av veterinärutbildningarna i Europa för att klara sin kompetensförsörjning är tydligt i SLA:s branschrapport 2016. Efterfrågan på djursjukvårdspersonal är stor. Branschrapporten visar att medlemsföretagen behöver rekrytera 161 veterinärer och 191 djursjukskötare de kommande 12 månaderna. I Sverige antas årligen bara 100 veterinärstudenter och 60 djursjukskötarstudenter vid landets enda veterinärmedicinska fakultet vid SLU i Uppsala. Utbildningarna är bland de mest eftertraktade av alla högskoleutbildningar och branschen har länge kämpat för fler utbildningsplatser och mer resurser till fakulteten. –Vi upplever det som att regeringen medvetet skär ner på SLU och de veterinärmedicinska utbildningarna eftersom vi ändå har ett inflöde av gratis utlandsutbildade veterinärer, säger Maria Lundvall. Behovet av mer resurser till de veterinärmedicinska utbildningarna bekräftas av prodekan vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, professor och leg veterinär Henrik Rönnberg. –De svenska veterinärmedicinska utbildningarna måste få mer resurser, både för att vi ska kunna möta den kraftigt ökade efterfrågan och för att vi ska säkra den praxis som vi byggt upp i Sverige, t ex när det gäller antibiotikaanvändning. Antibiotikaresistens är ett växande problem och den antibiotika som ges till djur påverkar också oss människor, säger Henrik Rönnberg. Källa: SLA Foto: Fredrik Persson/SLA