JV justerar sitt förslag om djurvårdare

För att lösa bristen på djursjukskötare föreslog Jordbruksverket i februari en kortsiktig lösning som gick ut på remiss. Det är nu dags för en andra remissrunda efter att Jordbruksverket beaktat synpunkter som kom in på det första förslaget.

— Vi har fått in många svar på remissen som skickades ut i februari, både positiva och negativa, och vi är tacksamma för att vi fått in så många synpunkter, det stärker vår bild av allvaret i situationen, säger Håkan Henrikson, divisionsdirektör på Jordbruksverket.

Grunden i det reviderade förslaget är oförändrat. Under sex år ska det bli möjligt att få undantag från det så kallade behandlingsförbudet. Undantaget ger djurvårdare med erfarenhet av yrket möjlighet att genom utbildning utöka sin kompetens inom framförallt narkos. Efter genomförd och godkänd utbildning kan djurvårdaren, under en veterinärs ordination och ansvar, utföra vissa nya arbetsuppgifter.

— Genom att utöka kompetensen hos djurvårdarna löser vi problemet kortsiktigt samtidigt som vi upprätthåller en god och säker djurvård, säger Håkan Henrikson.

Några av de justeringar som är gjorda i förslaget:

  • Djurvårdare ska inte få söva hästar, däremot ska de få ge hästar lugnande medel.
  • För att djurvårdare ska få söva sällskapsdjur krävs att de ska ha tre års arbetslivserfarenhet förutom en specifik utbildning. I den första remissen skulle det bara krävas ett års erfarenhet.
  • Den specifika utbildningen ska avslutas med en examen.

SLA Svensk Djursjukvårds företag representerar cirka 80 procent av omsättningen i branschen. De är också en av remissinstanserna.

— Vi bedömer att det under kommande år behövs någonstans mellan 100-250 djursjukskötare för att täcka kundernas behov, berättar Elisabet Ellström på SLA Svensk Djursjukvård.

Även på Distriktsveterinärerna märker man tydligt av den brist som råder. Bland annat på hur svårt det är att rekrytera:

— Vi har det tufft att rekrytera både djursjukskötare och veterinärer, framförallt till våra mottagningar på landsbygden, berättar Peter Svensson, chef på Distriktsveterinärerna.

— Vi tror och önskar att undantaget från behandlingsförbudet som vi nu föreslår bara ska gälla i upp till sex år och att vi efter den tiden har en situation som ser bättre ut vad gäller djursjukskötare. Vi kommer att arbeta tillsammans med branschen, länsstyrelsen och SLU för att följa upp hur situationen utvecklar sig. Målet måste vara att det ska finnas tillräckligt med kompetens på landets veterinärmottagningar för att kunna ge den vård som djuren behöver, säger Håkan Henrikson.

Det är populärt att utbilda sig till djursjukskötare i Sverige, men antalet utbildningsplatser är för få för att tillgodose behov och efterfrågan. I dag finns det 80 utbildningsplatser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Men det är betydligt fler som söker utbildningen än vad det finns platser till i dagsläget.

— Inom den sexårsperiod som undantaget gäller så hoppas jag att utbildningsplatserna kommer utökas ytterligare för att komma till rätta med bristen på legitimerade djursjukskötare, säger Håkan Henrikson.

Källa: Jordbruksverket