Under 2016 har 616 biverkningsrapporter för läkemedel till djur sänts in, en ökning från förra årets 486. Det skriver Läkemedelsverket.

De flesta rapporterna gäller biverkningar hos hundar, följt av biverkningar hos katt, häst och nöt och avser biverkningar efter vaccinationer samt antiparasitära medel. Men det finns också ett ökande antal rapporter för NSAID.

– Det är viktigt att vi får in rapporter om misstänkta läkemedelsbiverkningar. Enklast rapporterar man via den blankett som finns på vår webbplats, säger Peter Ekström, veterinär på Läkemedelsverket.

För veterinärer finns en författningsmässig skyldighet att rapportera misstänkta biverkningar, men även djurägare och andra personer som har hand om djur kan rapportera biverkningar.

Vid godkännandet av ett nytt läkemedel finns kunskap om de vanligaste biverkningarna. Biverkningar som inträffar sällan eller som är specifika för vissa djurslag eller raser inom ett djurslag kan ibland endast upptäckas i samband med den praktiska användningen av läkemedlet. Därför är biverkningsrapportering ett viktigt instrument för att kunna upptäcka nya biverkningar hos djur, men även för att bevaka frekvensen av redan kända biverkningar.

Det är viktigt att biverkningsrapportera även om sambandet mellan en observerad reaktion och ett misstänkt läkemedel inte är helt klart.

Förutom biverkningar hos djur och människa av veterinärmedicinska läkemedel bör man även rapportera:

• Bristande effekt av veterinärmedicinskt läkemedel.
• Rester av läkemedel i livsmedel från livsmedelsproducerande djur utöver angivna karenstider.
• Möjliga miljöproblem som kan relateras till veterinärmedicinska läkemedel.

Inom EU sker ett samarbete där biverkningar rapporteras in från samtliga länder till en gemensam biverkningsdatabas. En sammanfattning med fokus på läkemedel godkända i hela EU publiceras årligen under namnet ”Veterinary pharmacovigilance, Public Bulletin”.

Källa: Läkemedelsverket