Klövar var ett huvudtema för årets husdjurssymposium på Veterinärkongressen. Anders Rönn från Ringe Djursjukhus på Fyn berättade om hur man kan hantera en besättning med omfattande hältproblem.

Det kan vara svårt för bonden att se kopplingen mellan hälta och riskfaktorer, enligt Anders Rönn. Bonden kan vara hemmablind och tycka att kon må vara halt men ändå gör sitt jobb. Därför är det viktigt att motivera djurägaren. Ofta saknas målbilder vad gäller klövhälsan.

– Frågorna jag får brukar vara: Vad ska jag ha i fotbadet? Ska jag ge biotin? Hur ofta ska jag verka? Ska jag slakta just denna halta ko? Men man ska börja i en annan ände, sade Anders Rönn.

Det handlar om att analysera vilka som är riskfaktorerna i just den aktuella besättningen, och det finns ofta flera. Exempel på riskfaktorer är dålig klövkvalité, dålig hygien och bristande kokomfort. En besättning med många halta kor kan ha bra verkningsrutiner och hyfsade behandlingar, men riktigt dålig kokomfort och dålig hygien.

När Anders Rönn gör sin analys tar han del av registrerade behandlingar, om sådana data finns, skaffar sig en uppfattning om hur korna verkas, och kollar dödlighetssiffror. När det gäller verkningen tittar han efter klövvinklar inklusive låga trakter, och om klövarna spretar. Vad gäller kokomfort och hygien tittar han på om golven är hala eller hårda, om det är rent, vått och vilka infektionsrisker som finns, om det finns trånga passager, hur spiltorna och deras underlag ser ut, och hur passagerna till och från betet ser ut. Han vill också ha en uppfattning om hur korna hanteras.

– Jag är alltid vänlig mot personalen, men jag vill gärna se en 24-timmars video, sade han.

Utifrån sin analys ber han sedan personalen om deras input. Helst ska då också klövverkaren vara med. Bäst resultat får Anders Rönn om han framträder som coach snarare än expert.

– Jag säger inte åt personalen vad jag tycker utan använder det som jag har kommit fram till som underlag för mina frågor. Det är ett bra sätt att få reda på vad personalen vet. Ställer jag frågor får jag också veta vad de inte kan – ofta är kunskapen om sambandet mellan riskfaktorer och sjukdom dålig, säger Anders Rönn.

Arbetet mynnar ut i en åtgärdsplan, där han ofta rekommenderar han vidareutbildning till gårdens anställda. Efter sex månader gör Anders Rönn en uppföljning.

– Förhoppningsvis har vi då en glad bonde med bättre klövhälsa och bättre ekonomi.

Text Cecilia Lönnell