Henrik Rönnberg i frontlinjen mot cancer

Utvecklingen inom onkologi går snabbt och professor Henrik Rönnberg vid SLU står i frontlinjen. I januari föreläser han på BSA-kongressen i Göteborg. 

När VeterinärMagazinet träffade Henrik Rönnberg gör sju år sedan var hans arbete med cellgiftsbehandlingar av hundar något ganska kontroversiellt. Nu är tonläget ett helt annat. I stället för att oroa sig för att överbehandla hundar och katter, är veterinärer runt om i landet glada och tacksamma för att det kommer nya behandlingsmetoder i kampen mot cancer. Och djurägarna är med på tåget – det är en förutsättning.

De vanligaste metoderna för att behandla djur som drabbats av cancer är fortfarande kirurgi och cellgifter. Men cytostatika används på nya sätt och det pågår också forskning för att kombinera dem med nya metoder som immunterapi. Kortfattat handlar det om att försöka få kroppens eget immunförsvar att attackera cancercellerna.

– Genom att kombinera immunterapin med cytostatika eller genetiskt modifierade virus, kan man spränga sönder cancercellerna och göra dem åtkomliga för immunförsvaret. Man tar bort en viktig faktor som passiviserar immunförsvaret och därefter får de nyväckta immuncellerna exponeras för tumörens egen antigen, förklarar Henrik Rönnberg.

När det gäller immunterapi har Henrik Rönnberg tillsammans med sin kollega på SLU/UDS Sara Saellström haft ett samarbete med Uppsala Akademiska sjukhus för att utveckla metoden på människa.

– Som grädde på moset kan vi få bättre immunterapikunskap för hundar, säger Henrik Rönnberg.

Nu har det projektet stängts, men SLU-forskarna har fått tillgång till överblivna vaccinationsampuller från humanstudier som de kan använda i framtiden. För närvarande pågår dock inget lämpligt projekt.

Henrik Rönnberg berättar att han även har blivit kontaktad av barnonkologer vid KI. Det finns nämligen stora likheter mellan vissa cancerformer hos hund och barn.

– På barnsidan finns det mycket att vinna på att få fram nya immunterapier där man på ett kontrollerat sätt tar bort ”bromsarna” på immunförsvaret, säger han.

Nytt när det gäller lymfom på hund är att det har kommit nya läkemedel som har registrerats i USA med villkorad användning. Det handlar om monoklonala antikroppar som under lång tid använts på människa. Antikropparna verkar dels genom hämma en signal från tumörer som är avgörande för tillväxten, dels genom att aktivera immunförsvaret. Tyvärr har denna behandling inte visat sig hålla kliniskt, enligt Henrik Rönnberg.

– Det betyder inte att det är alltigenom dåligt. Vi har lärt oss mycket bara av att ha gått igenom processen, och på sikt är metoden ändå lovande. Jag tror att den i större utsträckning måste kombineras med cytostatika – man hoppades för mycket på dessa antikroppar som enskild behandling.

Genom att kombinera de två metoderna tror Henrik Rönnberg att man så småningom kan hitta en behandling som ger längre effekt och färre biverkningar.

Ett viktigt aktuellt jobb för Henrik Rönnberg är att arbeta med forskning kring biomarkörer för cancer. Forskningsföretaget Alertix ligger i startgroparna för att lansera ett cancertest för hund, och senare även för katt och häst, och Henrik Rönnberg deltar i forskningen. Testet mäter förekomsten av enzymet tymidinkinas (TK) i blodet. Det är en biomarkör för celldelning och därigenom särskilt lämpad för att spåra cancer och med hjälp av det kan man upptäcka såväl leukemi som solida tumörer. Det räcker att veterinären tar ett blodprov som skickas till lab. Planen är att testet ska lanseras kommersiellt 2019.

Dessutom fortsätter Henrik Rönnberg sitt samarbete med ett annat forskningsföretag, Oasmia Pharmaceutics i Uppsala. Här handlar det om en ny formulering (Doxophos Vet) för en gammal klassiker, cytostatikan doxorubicin som använts länge på hund.

– Problemet är bland annat att doxorubicin kan ge hjärtbiverkning vid hög dos. Nu hoppas vi att den nya, nanopartikulära formuleringen ska ge bättre effekt och samtidigt minska risken genom att medlet inte går in i hjärtmuskulaturen utan fastnar i större utsträckning tumörens egna blodkärl. Då kan man också sannolikt minska dosen, säger Henrik Rönnberg.

En fas II-studie i samarbete med USA är nyligen avslutad och ska nu utvärderas.

Läs mer om onkologi i nästa nummer av VeterinärMagazinet, som utkommer i vecka 50.

Text Ingrid Kindahl