Djurägarna lägger allt mer pengar på hund och katt

Djurägarna lägger allt mer pengar på hund och katt

Hushållen fördubblade sina utgifter för hundar och katter mellan 2003 och 2014. Det visar en rapport från SLU.

I Sverige finns omkring 2 miljoner hundar och katter och vart fjärde svenskt hushåll har minst en hund eller katt. Trots detta är djurens ekonomiska värde till stor del en förbisedd fråga, i Sverige såväl som internationellt.

I den rapport som nu har publicerats – Värdet av hundar och katter i Sverige – analyserar forskare från SLU hundars och katters samhällsekonomiska betydelse, och diskuterar deras totala ekonomiska värde i vidare mening.

Hushållen spenderar avsevärda, och allt större, belopp på sina sällskapsdjur. År 2014 handlade det om cirka 11,4 miljarder kronor för inköp av djur, foder, utrustning samt för veterinära och andra tjänster, vilket var en fördubbling sedan 2003. Enligt en beräkning som även inbegriper inackordering och omvårdnad samt kurs- och tävlingsverksamhet var omsättningen cirka 16 miljarder kronor 2015.

Omsättningen ger en fingervisning om de ekonomiska aktiviteterna. Den är dock inte ett mått på djurens samhällsekonomiska betydelse, vilken i rapporten definieras som bidraget till BNP samt skapade arbetstillfällen. Sektorernas sammanlagda bidrag till BNP uppskattas vara cirka 7 miljarder kronor och de sysselsätter mer än 8 000 personer.

Det uppskattade bidraget till samhällsekonomin ska ses som en miniminivå. I uppskattningen ingår till exempel inte värden som skapas hos underleverantörer, inte värden av hur hundar och katter påverkar kostnaden för humansjukvård och inte heller värdet av de tjänster som arbetande djur utför i områden som jakt, polisarbete och räddningstjänst.

Men de monetära flödena återspeglar inte människors subjektiva värderingar av djuren. De som inte har hund kan känna sig säkrare om deras grannar har en vakthund, eller – om de är rädda för hundar – känna sig tvingade att undvika parker där det finns hundar, vilket inte alls reflekteras i marknadspriserna.

– De subjektiva värderingarna påverkar mänskligt beteende och välbefinnande och påverkar i förlängningen djurens välbefinnande, säger SLU-forskaren Ruben Hoffman, som har lett studien. Att identifiera och mäta dessa värden är nödvändigt för att kunna bestämma det totala ekonomiska värdet av hundar och katter, och det är något vi behöver forska vidare på.

Källa: SLU

Länk till rapporten här