Harpest eller tularemi kan infektera och smitta mellan ett stort antal djurslag, inklusive människa. Människor får vanligen symptom som feber, huvudvärk och illamående.

Gete Hestvik visar i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för första gången att även muskulaturen hos harar kan innehålla den bakterie som orsakar harpest, Francisella tularensis, samt att brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv i Sverige kan bära på antikroppar mot bakterien.

Harpest är en av de vanligaste zoonossjukdomarna hos människor i Sverige. Sjukdomen förekommer även i flertalet länder i Europa. Men olikheter i sjukdomsövervakning och rapporteringsplikt, ekosystemens variation, förekomst av olika arter av vilda djur och myggor och fästingar som kan sprida infektionen gör det svårt att göra direkta jämförelser mellan länderna.

– Harpest är en komplex sjukdom som involverar ett stort antal värddjur liksom även fästingar och myggor, samt omgivande natur och vattendrag, säger doktorand Gete Hestvik, som disputerar på ämnet fredag 8 december

– Min studie visar att harpesten orsakar likartade, sjukliga förändringar hos fältharar, skogsharar och två undersökta större skogsmöss. Infektionen har ett snabbt förlopp med spridning till många organ och leder till en snabb död. Att bakterien även visade sig finnas i muskulaturen hos infekterade harar innebär en risk för att människor kan smittas om de skulle äta otillräckligt tillagat harkött.

Källa: SVA Foto: Mikael Propst/SVA