Ingen slipper undan coronakrisen. Många djursjukvårdsföretag kämpar med avbokningar, färre patientbesök och hög personalfrånvaro. En del måste permittera och säga upp – för första gången. Andra passar på att anställa.

Den optimistiska bild av djursjukvårdens framtid som tecknades i branschrapporten i februari, och som VeterinärMagazinet skriver om den tryckta tidningen som når sina läsare i dagarna, har på kort tid förbytts i oro för framtiden. Det visar en kontaktrunda via e-post och telefon som VeterinärMagazinet genomfört.

Lars-Olov Söderberg, avtalsansvarig för djursjukvårdsavtalen hos Gröna Arbetsgivare, får nu många samtal från verksamhetschefer som för första gången ställs inför situationen att de måste säga upp personal och ta del av det ekonomiska stöd som staten erbjuder.

–Jag informerar om de alternativ som finns och hjälper till med formalia för uppsägningar och korttidsarbete. Många är oförberedda på att behöva säga upp folk, säger han.

Han berättar att han för samtal med ett halvdussin av de största aktörerna varje vecka nu och gissar att runt 80 procent av den omsättning som deras medlemsföretag står för har hört av sig till Gröna Arbetsgivare. Dessa medlemsföretag i sin tur står för cirka 50 procent av den totala marknaden.

–I någon mån berörs alla, men värst är det för väldigt små aktörer eller för dem med stora fasta kostnader i form av räntor och amorteringar i en nyetablerad verksamhet, säger han.

En av dem som stämmer in på den beskrivningen är Birgitta Lindblad, ägare till ÖresundsVeterinärklinik Vellinge som just nu satsar stort på en specialistavdelning i ortopedi och avancerad kirurgi. De nya lokalerna står nästan klara, men hon väntar på ventilationsfilter som fastnat i Tyskland på grund av krisen.

–Det här är extra dålig tajming. Jag har gjort en mångmiljoninvestering. Dessutom är många i personalen sjuka, eftersom vi följer rekommendationerna om att stanna hemma även för lite snuva.

Samtidigt har Birgitta Lindblad märkt av en hel del avbokningar från djurägare som inte vill lämna sina hem. Hon talar om ett betydligt inkomstbortfall.

–Som företagare ligger jag inte sömnlös, för det här är en sektor som inte kommer att upphöra. Visst kan vi drabbas än hårdare, exempelvis genom att myndigheterna förbjuder alla profylaxåtgärder. Så har det blivit i andra länder. Det jag är mest orolig för är den allmänna samhällsekonomin på sikt. Om många blir arbetslösa kommer de inte att ha råd med självrisken i försäkringen. Det kommer att påverka oss, säger hon.

Marie Jury är chef på Väsby Djursjukhus utanför Stockholm. Hon har sett en nedgång i kunder och uppgång i personalfrånvaro de senaste veckorna, men upplever just nu att läget har stabiliserat sig. De patienter som kommer in är akut sjuka och den trenden kan stärkas, menar hon.

–Vi fokuserar på att informera personal och kunder. Så långt det är möjligt försöker vi nå ut med informationen digitalt. Det handlar om att skydda personalen och äldre djurägare genom hygientänk och åtgärder som att från och med i går onsdag får djurägare i princip inte följa med sitt djur in på djursjukhuset. Så långt det är möjligt hämtar vi på parkeringen.

Djursjukhusets ekonomi framöver beskriver Marie Jury som högst oviss.

–Fortsätter det som nu kommer vi att klara oss, men läget kan ändra sig från dag till dag, beroende på vad som sägs på nyheterna. Jag själv är med och problemlöser överallt just nu, från reception till kirurgi – på grund av personalbristen.

Från Blå Stjärnan i Göteborg skriver vd Christina von Dorrien i ett e-postmeddelande att det är fullt upp, även om verksamheten inte ser ut precis som tidigare. Personalsituationen är som överallt annars ansträngd.

”Vi har hittills löst det på ett bra sätt så att vi har kunnat erbjuda akutsjukvård, men fått skjuta på en del profylaktiska ingrepp och besök. Men det är ett dag-dag planerande”, skriver hon.

Christina von Dorrien har också märkt att de patienter som kom till akutmottagningen den gångna helgen var sådana som verkligen behövde vård.

”I princip alla som kom var triagerade gul, orange eller röd. Så brukar det inte se ut, det brukar vara många gröna patienter också på akuten. Men antalet patienter som kommer är i princip detsamma som före corona.”

Maria Karlsson, verksamhetschef på Mittnorrlands djursjukhus, märker av ett något lägre patienttryck, men stor sjukfrånvaro bland personalen. Hon arbetar för att kunna hålla verksamheter igång, och tar tacksamt emot remisser. Men hon är orolig för framtiden:

”Branschen står inför en enorm utmaning med risk för likviditetsproblem. Vi behöver förståelse för det från myndigheter. Ytterst handlar det också om djurskydd. Jag tror vi riskerar att hamna i ett läge där de stora djursjukhusen får svårt att bemanna och måste stänga. Vi behöver se till personalens väl och inte pressa dem för hårt. Det blir tydligt hur innerligt väl vi hade behövt ha mer legitimerad personal för att klara en extraordinär situation som den här”, skriver Maria Karlsson.

Hon har även initierat en liten grupp med företrädare för verksamheterna i regionen för att de ska kunna dela erfarenheter och få insikt om man inte är ensam.

”Vår organisation har möjlighet att styra om bemanningen om de andra inte klarar att hålla öppet för akutfall. Känns skönt med den samverkan vi har under en svår period både företagsmässigt och ur ett samhällsperspektiv”, skriver Maria Karlsson.

När det gäller de stora kedjorna har Anicura märkt av en mindre nedgång av bokade besök, medan de akuta besöken ökar på många håll. Men företaget tampas precis som andra med stor sjukfrånvaro.

–På vissa ställen har vi dragit ner på profylaktisk och elektiv verksamhet. Exempelvis fokuserar djursjukhuset Bagarmossen och andra stora djursjukhus på akutsjukvård. Där ser vi ett ökat inflöde av patienter, vilket vi tolkar som att andra kliniker har utmaningar, säger Karolina Montgomerie som är Sverigechef på Anicura.

En slutsats skulle kunna vara att om en ensam veterinär på en liten klinik blir sjuk, blir hen tvungen att stänga. Då ökar trycket på de stora.

Även Anicura har avbokningar, men inte på lång sikt. Avbokningarna sker vecka för vecka.

–Många djurägare är äldre och i riskgrupper, konstaterar Karolina Montgomerie.

För att hjälpa dem ställer Anicura, precis som många andra kliniker, upp med att hämta djuret och exempelvis ta upp anamnes i bilen. På vissa håll har utemöbler tagits fram så att djurägare kan vänta utanför kliniken. För att skydda såväl personal som djurägare avråder man djurägare med sjukdomssymtom från att besöka klinikerna och tar inte längre i hand.

Karolina Montgomerie känner en stor trygghet i att ha en stor ägare som familjeägda amerikanska Mars. Just nu håller ägarna på att utarbeta en plan för att stötta personalen tillsammans med ledningen för Anicura.

Inte heller Evidensia har märkt av någon nedgång i antalet patientbesök. Så här skriver kommunikationschefen Cecilia Hermansson Nilsson i ett e-postmeddelande:

”Än så länge ser vi ingen avmattning av besöken på Evidensias kliniker och djursjukhus. När det gäller personalen har vi sjukfrånvaro som alla andra att förhålla oss till. Vi har tagit fram riktlinjer och hjälpmedel för både Evidensiamedarbetare och besökare för att förhindra eventuell smittspridning och märkt av ett mycket stort uppsving för vår onlinetjänst Min veterinär. Även onlineförsäljning och receptförskrivning via vårt eget djurapotek, vetapotek.se ökar markant.”

Lars-Olov Söderberg på Gröna Arbetsgivare tror dock inte att de digitala tjänsterna kan lösa särskilt många av uppgifterna, utan branschen lider svårt av de höga sjuktalen. Han tror också att det finns ett stort mörkertal när det gäller antal djurhälsovårdsföretag i svårigheter. Sedan i måndags har flera företag som han känner till ansökt om korttidsarbete, en möjlighet som dock inte öppnas förrän 7 april.

–Vi måste vara inställda på att det kan bli konkurser även inom djursjukvården. Men många har fortfarande verksamhet, och några passar nog på att anställa också. Plötsligt finns ett utbud av kompetenser som det varit skriande brist på i åratal, säger han.

TEXT INGRID KINDAHL OCH MIKAELA WOLLIN