För sommaren ser det återigen tufft ut för medlemsföretagen i Svensk Djursjukvård. I spåren av Corona-pandemin har antalet köpta husdjur ökat och klinikerna har fått vara sparsamma med sina operationer för att kunna bistå humanvården med narkosläkemedel.

Det skriver Gröna Arbetsgivare i ett pressmeddelande. Bristen på personal är fortfarande branschens största problem. Samtidigt är söktrycket till utbildningarna hårt, men platserna få.

– Vi hade fått en tuff sommar även i år utan Corona-pandemin. Nu har vi fått göra anpassningar då material och medicin prioriterats till humansjukvården, vilket är självklart i den här situationen. Att fler personer skaffar husdjur är ju jätteroligt men gör läget än mer ansträngt, säger Johan Wiklund, vd för Evidensia och ordförande i Svensk Djursjukvård.

Han fortsätter:
– Från nu och framåt semestern kommer de större djurklinikerna vara tvungna att prioritera akutdjursjukvården. Vi gör allt vi kan för att säkra djurhälsan, och därför måste vi prioritera när det inte finns personal att anställa. Ett råd jag kan ge till djurägarna är att i god tid planera och boka in vaccinationer och rutinundersökningar. Det vi hoppas är att en långsiktig lösning nu kan komma på plats. För vi kan inte fortsätta ha det såhär sommar efter sommar.

Branschorganisationen Svensk Djursjukvård har genomfört sin årliga branschrapport och i den är det tydligt att bristen på personal är ett fortsatt stort problem. Behoven som medlemsföretagen har rapporterat är 365 veterinärer och 134 djursjukskötare. Utbildningsplatserna är inte fler än 100 per år för veterinärer och 80 platser för djursjukskötare.

För veterinärer är det en ökning av behoven och speciellt ökar behoven av specialister. För djursjukskötare är det en liten minskning, men samtidigt skriver medlemsföretag att de inte ens söker djursjukskötare, för de upplever att det inte finns någon möjlighet att hitta några att anställa. I stället delas de arbetsuppgifterna på veterinärer och djurvårdare.

– Vi har ett läge där branschen skriker efter personal med en specifik kompetens. De kan bara utbildas på ett svenskt lärosäte och tillhör utbildningarna med flest sökande per intag. Det är klart att det tar tid att anpassa utbildningarna till behoven, men nu har vi påtalat det här i flera år, ändå händer ingenting. Så vi fortsätter vårt mantra; ”Utbilda fler”. De kommer att komma ut på en arbetsmarknad som har stora behov under många år framöver, säger Emma Terander, branschansvarig för Svensk Djursjukvård på Gröna arbetsgivare.

Framtidsutsikterna i branschen är ljusa. 93 procent av alla som svarat på enkäten ser branschens framtidsutsikter som positiva eller mycket positiva. Samtidigt fortsätter kompetensförsörjningsfrågan vara den viktigaste frågan för företagen, vilket den har varit i flera år. Risken att det fortsätter vara så är överhängande om inte utbildningsplatserna blir fler.

– Det tar tid att utbilda till legitimationsyrken, så vi hade inte haft fler veterinärer på plats i dag om man förra året hade ökat antalet utbildningsplatser, men just därför är det viktigt att det händer snart. Vi kan inte fortsätta år efter år med den här bristen. Vi måste se till att det här inte är ett problem de kommande åren. Det kan vi bara göra genom att öka utbildningsplatserna på SLU eller tillåta andra lärosäten att utbilda till djursjukvården, säger Emma Terander.

Källa: Gröna Arbetsgivare Foto: Fredrik Persson (bilden visar operationssal på Väsby Djursjukhus).