Förra året ökade mjölkinvägningen med 2,5 procent och nötköttsproduktionen med 1 procent, meddelar Växa Sverige. Det ligger i linje med organisationens mål om högre mjölk- och köttproduktion. Men för att nå målet krävs ändringar i miljökonsekvensreglerna och beteslagen, enligt Växa Sveriges ordförande Magnus Carlman.

–Målet om en ökad svensk mjölk- och nötköttsproduktion som en ledstjärna i vår strategi, säger Magnus Carlman enligt ett pressmeddelande från Växa Sverige. Han fortsätter:

–Vi har satt mål i form av en KPI för ökad mjölkproduktion på gårdsnivå och vi uppmärksammar gårdar som når sina mål. Vi ser också att antalet förprövningar för nya stallplatser för både mjölk- och dikor ökade med över 25 procent mellan 2019 och 2020.

Men Växa Sverige anser att investeringsnivån behöver höjas ytterligare, framför allt för att kompensera för tidigare års minskningar. Enligt Magnus Carlman står två stora hinder i vägen för att mjölk- och köttföretag ska kunna och våga investera och expandera:

–Miljökonsekvensreglerna och beteslagen, säger Magnus Carlman.

Enligt Djurskyddsförordningen ska betande djur ska hållas ute sommartid. Lagen kom till 1988 och ändrades 2012. Då blev reglerna kring när djuren ska gå ut med flexibla, men samtidigt höjdes kraven på dokumentation.

Ytterligare ändringar i beteslagen stöter på motstånd hos bland andra Naturskyddsföreningen, som vill bevara den och i stället satsa på ursprungsmärkning och marknadsföring av produkter från betesdjur. Föreningen anser sig ha ”majoriteten av konsumeter, forskare, veterinärer, miljö- och djurrättsorganisationer och en hel del bönder” (citat från naturskyddsforeningen.se).

Källor: Växa Sverige och Naturskyddsföreningen
Foto: Växa Sverige