Svensk Djursjukvårds branschrapport för 2020 präglas av bristen på legitimerad arbetskraft. De flesta veterinärer som anställs är utbildade utomlands. Det saknas både veterinärer och djursjukskötare, och 2023 närmar sig snabbt – då upphör undantaget för djurvårdarnas behandlingsförbud.

Uppgifterna i branschrapporten bygger dels på statistik från exempelvis SCB, dels på enkät som skickats ut till medlemmarna i branschföreningen Svensk Djursjukvård. Där man kan bland annat utläsa att rekryteringsbehovet de kommande 12 månaderna bedöms vara 446 veterinärer, varav 142 med specialistkompetens, samt 236 djursjukskötare och 145 djurvårdare på utökad nivå. Samtidigt är utbildningsplatserna för få, och under 2020 antogs färre studenter på utbildningsprogrammen både för veterinärer och djursjukskötare. 61 procent av dem som tog ut en veterinärlegitimation 2020 var utbildade i annat land än Sverige.

Branschrapporten ger samtidigt en tudelad bild: Antalet husdjur ökar och därmed behovet av djursjukvård, men bristen på personal är skriande. Hat och hot mot veterinärer är ett stigande problem. Antalet dygnet-runt-öppna kliniker har sjunkit från 11 till 7 procent mellan 2018 och 2020. Ändå uppger hela 96 procent av de tillfrågade att de ser ljust på branschens framtid.

Men de stora problemen måste lösas. De viktigaste frågorna är i fallande ordning fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare, bättre klimat i medier och sociala medier, inrättandet av en personalkategori som motsvarar humanvårdens undersköterska, fler utbildningsanordnare, bättre arbetsmiljö, bättre djurskydd, validering av utbildningar och möjlighet till journalföring på engelska.

Siffrorna visar också på en snabb utveckling i branschen. På bara tio år har nettoomsättningen fördubblats från drygt 3 miljarder till drygt 6 miljarder kronor per år, och omsättningen har mer än sexfaldigats sedan år 2000. Vinstmarginalen (svår att analysera enligt Svensk Djursjukvårds kommentar) var 10,6 procent 2019, vilket var högre än snittet för de senaste 20 åren som är 9,17 procent. ”Viktigt att notera är dock att branschen inte går konstant uppåt i lönsamhet. Inom den svenska djursjukvården investeras det mycket, både i utbildningar för anställda och i form av utrusning”, skriver Svensk Djursjukvård i sin kommentar.

En annan intressant siffra är att prisnivån på patientbesöken har stigit med 3,4 procent, vilket branschföreningen anser vara lite med tanke på att priserna på förbrukningsmaterial steg kraftigt under coronaåret 2020 och med tanke på personalbristen.

Tjänstgöringsgraden hos anställd personal låg på 83 procent för veterinärer, 88 procent för djursjukskötare och 85 procent för djurvårdare. Kvinnor dominerar stort i samtliga yrkeskategorier. Den genomsnittliga åldern för medarbetare i medlemsföretagen är 40,5 år, alltså lägre än arbetsmarknaden i övrigt där snittåldern ligger på 42,9 år.

”Sammantaget ringer många varningsklockor och det finns en uppenbar risk att veterinärbristen kommer att öka kommande år”, heter det i rapporten.