Krisen inom djursjukvården riskerar att äventyra tillgången till vård för sällskapsdjur i sommar. Hat och hot mot de veterinärer som finns kvar i yrket måste stoppas, skriver Magnus Rosenquist och Tove Särkinen, förbundsdirektör respektive redaktions- och kommunikationsansvarig vid Sveriges Veterinärförbund, i en insändare i Dagens Nyheter 26 maj.

Inlägget i sin helhet lyder:

En akut situation närmar sig inom svensk djursjukvård i sommar när ett flertal djursjukhus och kliniker på grund av brist på veterinärer och djursjukskötare tvingas begränsa sina öppettider och i vissa fall helt stänga natt- och helgmottagning. Tillgängligheten för vård av sällskapsdjur kommer på flera håll i landet komma att bli kraftigt begränsad, vilket kommer att leda till långa väntetider, långa resvägar och i vissa fall nekad vård eller avlivning i stället för vård.

Veterinärerna, som axlar det praktiska ansvaret i djursjukvården, riskerar allvarliga arbetsmiljöproblem. Samtidigt äventyras djurskyddet när vårdalternativen begränsas.

Det råder ingen oenighet om allvaret i situationen. Omfattande samarbeten har inletts för att stötta och underlätta för de verksamheter som kommer att kämpa för att kunna erbjuda vård av sjuka djur under sommaren.

Flera större väletablerade djursjukhus som under många år har funnits tillgängliga för avancerad djursjukvård dygnet runt har meddelat att de denna sommar inte kommer kunna upprätthålla sin normala verksamhet, framför allt under jourtid. Detta ger följder genom hela vårdkedjan eftersom belastningen ökar markant på de fåtal övriga djursjukhus som fortsatt kommer att hålla jouröppet samt på de mindre aktörer som normalt samarbetar med och remitterar tyngre fall till de jouröppna djursjukhusen.

Oron bland Sveriges veterinärer och övriga medarbetare inom djursjukvården växer oron i takt med att sommarmånaderna närmar sig. Kommer man att kunna möta efterfrågan på djursjukvård denna sommar? Kommer man tvingas neka vård, avliva djur som hade kunnat vårdas om det bara hade funnits resurser? Kommer medarbetarna orka? Hur ska djurägarna reagera, kommer sociala och traditionella medier översvämmas av missnöje och kritik mot veterinärer och djursjukvårdskostnader?

Till viss del kan den akuta situationen förklaras av den pågående pandemin. Men bristen på legitimerad djursjukvårdspersonal har smugit sig på långt innan pandemin och det finns inte ett enkelt, rakt svar på hur den ska åtgärdas.

Att utbilda fler veterinärer och djursjukskötare är en självklar åtgärd, vilket flera stora arbetsgivare gärna lyfter fram som en av de viktigaste lösningarna. Sveriges veterinärförbund vill dock hävda att en ännu viktigare åtgärd är att ta tag i de arbetsmiljöproblem som under lång tid påverkat branschen och som gett upphov till att allt fler veterinärer väljer att lämna de kliniska arbetsuppgifterna, att en stor andel arbetar deltid och att sjukskrivningstalen till följd av för hög arbetsbelastning har ökat. Tillräcklig återhämtning måste erbjudas dem som har beredskap och arbetar på obekväma arbetstider.

Ett tilltagande arbetsmiljöproblem är det allt hårdare mediala klimatet i såväl traditionella som sociala medier, där medarbetare inom djursjukvården utsätts för hård press, hot och hat, både mot enskilda individer och mot branschen som helhet. Förbundet får in fler och fler vittnesmål om drev och hot mot veterinärer med anledning av diskussioner framför allt kring vårdkostnader och hantering av så kallade djurskyddsärenden där veterinär enligt lag är skyldig att agera när ett djur far illa och anmäla detta till ansvariga myndigheter.

I dessa ärenden är veterinärer och övrig involverad personal mycket utsatta och drabbas ofta av både direkta hot och ”stormar” i sociala medier, där djurägarens historia kan delas oemotsagd, medan man som veterinär till följd av tystnadsplikt inte kan framföra sin sida av historien.

Flera undersökningar visar att drev och hot är starkt bidragande orsaker till försämrat psykiskt mående hos djursjukvårdspersonal. Det är viktigare än någonsin att uppmärksamma och angripa detta med sommarens utmaningar framför oss då pressen riskerar att öka markant.

Från branschens sida krävs nu:

• en tydlig, öppen och kontinuerlig kommunikation om tillgängliga resurser och öppettider så att både djurägare och kollegor kan informera sig om vart man kan vända sig och när.
• en tydlig och öppen dialog avseende vårdkostnader och vad som ligger till grund för dessa är ytterligare en faktor som bör beaktas för att undvika missförstånd och konflikter i pressade lägen.
• vi vill även uppmana till en ökad flexibilitet och ett ökat samarbete mellan små och stora aktörer, över koncerngränser och förbi konkurrensfaktorer.

Som djurägare bör du:

• hålla dig informerad om vilka veterinära verksamheter som finns att tillgå och vilka möjligheter till vård som kan erbjudas där man befinner sig.
• vara förberedd på längre väntetider och långa resvägar vid behov av mer avancerad vård. Sök vård för ditt djur i god tid, vänta inte till kvällen eller helgen!
• ta kontakt med veterinär för rådgivning i tidigt skede vid misstanke om sjukdom! Det finns i dag ett flertal digitala tjänster att ta hjälp av för rådgivning vid icke akuta ärenden.
• tänka i förväg igenom och göra en plan för ekonomin vid behov av mer avancerad vård.
• sätta dig in i ditt djurs aktuella försäkringsskydd och vid tveksamheter kontakta ditt försäkringsbolag innan du söker vård för att minimera risken för oförutsedda utgifter.

Slutligen vill vi be om förståelse, tålamod och medkänsla för alla de veterinärer, djursjukskötare och övrig personal som kommer arbeta hårdare än någonsin denna sommar för att upprätthålla verksamheterna runt om i landet.