Utredningen om djursjukvården ska ta upp frågor om fler utbildningsplatser, mer jouransvar för privata företag, möjligheten att anställa veterinärer som kommer utanför EU, samt smittskyddsberedskap och resursbehov inom djursjukvården. Det framkom vid en pressträff med landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) efter mötet med företrädare för djursjukvårdsbranschen.

Landsbygdsministern hade kallat representanter från olika delar av djursjukvården till ett möte under torsdagen för att analysera situationen inom svensk djursjukvård. Under mötet diskuterades både hur branschen bör förändras på sikt för att möta nya behov, men också den akuta situationen inför sommaren med stor brist på veterinärer.

–Men den akuta situationen kommer inte att kunna lösas centralt. I stället måste alla aktörer kraftsamla för att klara den akuta djursjukvården i sommar, säger Jennie Nilsson.

Hennes intryck är att det finns en stor samsyn inom branschen och vilja att hitta konstruktiva lösningar för att klara sommaren. Hon uppmanar alla aktörer att samverka för att uppnå en rimlig nivå på beredskap och tillgänglighet för alla djurslag över hela landet.

Ett resultat av utredningen kan bli att det ska bli lättare att rekrytera utländska veterinärer för att lösa veterinärbristen i Sverige. Det handlar främst om att lösa behörighetsfrågan för veterinärer som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz.

–Men situationen inom djursjukvården med brist på veterinärer och allt mer avancerade behandlingar är inte unik för Sverige. Så marknaden för att rekrytera utländska veterinärer är inte obegränsad, säger Jennie Nilsson.

Dessutom ska ansvarsfördelningen mellan statliga och privata aktörer för smittskyddsberedskap och beredskap under jourtider ses över av utredningen. Privata aktörer kan åläggas ansvaret för viss veterinär service, till exempel krav på jourberedskap. Den ska också undersöka möjligheten att göra tillsynen avgiftsfinansierad.

–Vi ser en utveckling att de som tar jourberedskap blir färre torts att veterinärerna blir fler, säger ministern.

Utredningen ska också analysera bemanningssvårigheter i olika yrkeskategorier, och se över behovet av antalet utbildningsplatser. Ministern öppnar för att antalet utbildningsplatser kan komma att utökas.

Hot och våld mot personal är ett växande arbetsmiljöproblem inom djursjukvården. Landsbygdsministern vill därför att utredningen undersöker möjligheten att införa ett verksamhetsansvar i stället för dagens individansvar. På så vis säkerställs att det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret, inte enskilda veterinärer.

Den ska också undersöka verktyg för att djurägare ska kunna jämföra kostnader för olika tjänster.

Märit Bergendahl, chefsrådman vid Göteborgs tingsrätt, kommer att leda utredningen som ska vara klar i oktober 2022.

Gröna arbetsgivare säger sig vara ”försiktigt optimistiska till delar av utredningens innehåll, men är angelägna om att frågan om veterinärbristen inte får begravas i en statlig utredning.”Organiserationen efterlyser fler lärosäten för att utbilda veterinärer och vill att utredaren föreslår en permanent reglering för de djurvårdarna som arbetar på undantagsregler från behandlingsförbudet. Undantaget löper ut den 31 december 2023.

Arbetsgivarorganisationenser det positivt att Distriktsveterinärernas organisation och verksamhet granskas, i synnerhet den del av verksamheten som bedrivs i konkurrens med privata aktörer. ”Här hoppas vi särskilt på att utredaren ser över de konkurrensbedömningar som ska göras inför att Distriktsveterinärerna gör en nyetablering i ett nytt geografiskt område”, heter det.

Verktyg som underlättar för djurägare att jämföra kostnader för djursjukvård välkomnas, eftersom diskussioner om pris är den vanligaste orsaken till att hotfulla situationer uppstår på klinikerna, Gröna arbetsgivare säger sig vara öppna för en dialog kring verksamhetstillsyn, om det skulle innebära att hoten mot enskilda veterinärer om att bli anmälda till ansvarsnämnden skulle minska.