Svensk forskare disputerar på mastit hos kameler

Genom att undersöka vilka bakterier som orsakar osynlig mastit hos kameler, dessa bakteriers känslighet för antibiotika, olika inflammationsmarkörer i kamelmjölken samt analysera DNA hos bakterierna i mjölken kunde tänkbara smittvägar inom kamelhjordar beskrivas. Det behövs en ökad förståelse för hur kamelskötarna uppfattar mastit för att kunna utveckla förebyggande åtgärder som är lokalt acceptabla och genomförbara.

Mjölk från kameler i Kenya kallas ”öknens vita guld”. För att den verkligen ska vara ren och värdefull behöver förekomsten av mastit (juverinflammation) begränsas. Detta är en av slutsatserna i en avhandling av Dinah Seligsohn vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Nästan hälften av alla undersökta kameler hade ”tysta” (subkliniska) mastiter som inte kan upptäckas utan att testa mjölken. För djurhållarna är subklinisk mastit därför ett relativt okänt problem, kamelerna får ingen behandling och smittsamma bakterier kan fortsätta att spridas mellan djuren.

– Kenya består till över 80 % av ökenområden av varierande slag och där är djurhållning livsviktig för livsmedelsproduktionen. Kameler är otroligt väl anpassade till att både överleva och producera mjölk även under torka och därför är de väldigt värdefulla i de här områdena. Tyvärr har vi sett att mastit är vanligt och det har negativa konsekvenser för både produktionen, hållbarheten och näringsvärdet på mjölken, säger Dinah Seligsohn, forskningsassistent på SVA som försvarar sin avhandling tisdag 15 juni.

Länk till avhandlingen här.

Källa och foto: SVA

  Share: