– Vi ser allvarligt på att våra medlemmar inte kan få snabb hjälp alla tider på dygnet. I framtiden kan det bli ett djurskyddsproblem, säger Anna Forslid veterinär och ansvarig för djurhälsa och smittskydd på LRF, i en artikel i ATL.

Distriktsveterinärerna har inte fått några signaler om att det varit någon undanträngningseffekt i sommar för lantbrukets djur trots att antalet behandlingar av smådjur under beredskapstid har ökat med 20 procent jämfört med förra året.

– Våra medarbetare har gjort en fantastisk insats i sommar. Vi kan se att personalen är trött och behöver återhämtning, säger Hillevi Lindström, chef Distriktsveterinärerna, i artikeln.

Arbetssituationen för veterinärer har varit tuff i sommar och SVF har fått uppgifter om att många veterinärer har tvingats skjuta upp sina semestrar och även ställa in semestern. Situationen är fortsatt ansträngd. Personalbristen kvarstår och under sommaren har en vårdskuld byggts upp då icke akuta behandlingar har skjutits på framtiden.

– Vi har regelbundna möten med Distriktsveterinärerna för att gemensamt hitta lösningar för att sommaren 2022 ska bli bättre, säger Emma Terander, branschansvarig Svensk Djursjukvård, och som företräder de privata arbetsgivarna.

Nyligen gick regeringen ut och lovade fler utbildningsplatser för att lösa personalbristen inom djurhälsovården.

– Även om regeringen skjuter till pengar så tar det många år innan veterinärerna är utbildade och kan börja arbeta. Jag tror inte att vi kan lösa veterinärbristen på kort sikt utan att ta in personal från andra länder, säger Emma Terander.

Jordbruksverket ser nu över möjligheterna att tillåta journalföring på engelska för att på så sätt underlätta för utländska veterinärer att jobba i Sverige.

– Att ta in fler utländska veterinärer är en kortsiktig lösning. Veterinäryrket är tufft både fysiskt och psykiskt. Arbetsmiljön behöver bli bättre så att veterinärerna stannar kvar i yrket, säger Magnus Rosenquist, förbundsdirektör vid Sveriges Veterinärförbund, i en kommentar till artikeln.

För lantbrukets djur ser LRF även en annan utmaning. Det är för få veterinärstudenter som är intresserade av att jobba med lantbrukets djur.

– Vi behöver se över veterinärantagningen så att personer med stordjurserfarenhet premieras och för att få fler veterinärer som vill arbeta i fält alla dagar året om och dygnet runt, säger Anna Forslid.

– Det är färre barn som växer upp gårdar och då blir det även färre studenter med den bakgrunden som vill bli veterinärer. Det kan vara en förklaring till att veterinärstudenter i mindre utsträckning är intresserade av att arbeta med de livsmedelsproducerande djuren. Vi har stärkt upp så att studenter tidigt i utbildningen får vänja sig vid mjölkkor och träffa veterinärer som arbetar med lantbrukets djur på olika sätt, säger Johanna Penell vice dekan och ansvarig för veterinärutbildningen vid SLU.