| Det var inte bara hundägandet som ökade under pandemin. Bland medlemsföretagen i Svensk Djursjukvård märktes även en ökning av antalet nya katter och även hästar. För djursjukvården innebar det att antalet patienter ökade kraftigt under pandemin. 45 procent av medlemsföretagen upplevde ett ökande antal patientbesök under 2021. Motsvarande siffra för 2020 var 32 procent.
Till skillnad från många andra trender som hemarbete och restriktioner förde med sig, är effekterna av ökat djurägande bestående.
– Vi har ett nytt normalläge med betydligt fler patientbesök under 2021 jämfört med före pandemin. Även om antalet nyregistreringar av husdjur återgår till mer normala nivåer, så kommer vi ha ett högre vårdbehov under åtminstone tio år framåt. Vi gick in i pandemin med stor brist på legitimerad personal och kom ur den med ännu större brist, säger Johan Wiklund, ordförande Svensk Djursjukvård.
Redan före pandemin var behoven av legitimerad personal varje år fyra gånger högre än antalet som utexamineras vid SLU. Konsekvensen har blivit att branschen har anställt veterinärer från andra länder. Över hälften av de veterinärer som varje år får legitimation i Sverige är utbildade i ett annat land. Samtidigt ökar vårdbehoven även i andra delar i Europa, varför Sverige inte kan förlita sig på att andra länder utbildar veterinärer för den svenska marknaden, påpekar Johan Wiklund.
Det finns enligt Svensk Djursjukvård många konkreta åtgärder som politiker och utbildningsväsendet måste genomföra. Det är bra att man har beslutat om en utökning av platserna på SLU, men det räcker inte. Ännu fler utbildningsplatser behövs. En tanke är att fler universitet borde tillåtas utbilda djursjukvårdspersonal. Utbildningarna behöver också moderniseras för att spegla den moderna djursjukvården.
– Utbildningarna till legitimationsyrken i djursjukvården kostar pengar, men det är väl investerade pengar. Söktrycket är varje år skyhögt och arbetsmarknaden skriker efter kompetensen. Att satsa på de utbildningarna är en så självklar win-win för alla inblandade, säger Johan Wiklund.
För att kunna hantera situationen på kortare sikt behöver två viktiga åtgärder genomföras, enligt honom. Den första är att tillåta journalföring på engelska. Det skulle sänka tröskeln för den utländska arbetskraften. Detta är något som de nordiska grannländerna redan har genomfört.
Den andra åtgärden är att dagens undantag från behandlingsförbudet för djurvårdare blir permanent. Undantaget togs fram i ett läge när bristen var stor och ansågs akut. Nu finns det risk för att undantaget tas bort 2023, när bristen på personal växt sig än större. Det innebär det en risk för hela djursjukvården. För den egna personalen i företagen vore det ett stort avbräck då de lagt tid och resurser till att utbilda sig till en högre kompetensnivå som inte tillåts utövas, heter det i branschrapporten.
– Sverige har en djursjukvård i världsklass och det ska vi vara stolta över. Tyvärr lider branschen av en notoriskt dålig matchning mot arbetsmarknadens behov. Man måste ställa sig frågan hur väl matchningen fungerar när några få aktörer på marknaden skulle kunna anställa hela SLU:s avgångsklass och ändå behöva anställa fler. Titta på vad branschen efterfrågar och anpassa utbildningar, journalföring och behandlingsundantag efter det, säger Johan Wiklund.
Källa: Gröna Arbetsgivare
Här kan du läsa branschrapporten digitalt |
