Minst 1 000 djur kan ha kommit från Ukraina utan att kontroller gjorts

Minst 1 000 djur kan ha kommit från Ukraina utan att kontroller gjorts

Sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari har Jordbruksverket registrerat cirka 300 ärenden med sällskapsdjur som flyktingar tagit med sig. Men många fler kan ha förts in i landet.

– Åtminstone 1 000 djur kan ha kommit in och många utan att ännu ha kontrollerats, säger Lena Hellqvist Björnerot på Jordbruksverket som är Sveriges officiella chefsveterinär.

– Vi jobbar intensivt med informationsinsatser så att vi ska nå så många som möjligt med informationen att de ska uppsöka veterinär och att vi hjälper till med att betala för veterinärbesök, fortsätter hon.

Enligt Migrationsverket har cirka 27 000 flyktingar hittills kommit till Sverige från Ukraina och Tullen bedömer tillsammans med Jordbruksverket att mellan 5 och 10 procent av dem har haft med sig sällskapsdjur. Myndigheterna har hittills helt enkelt inte haft resurser att hålla koll.

–Tullen, som är första kontrollerande myndighet, hinner inte kontrollera alla djur.

Många av flyktingarna med sällskapsdjur har ankommit till Nynäshamn. Där har Jordbruksverket nu upprättat en kontrollcentral i ett tält som bemannas med veterinärer från Distriktsveterinärerna.

– Nu har vi äntligen kommit ikapp i Nynäshamn och har kapacitet att kontrollera alla sällskapsdjur.

Myndigheten är också på gång att skapa en liknande organisation i Karlskrona dit många flyktingar med sällskapsdjur också ankommer.

Normalt ska sällskapsdjur föranmälas innan de tas in i EU, vara id-märkta och medföljas av godkända dokument som visar att de är korrekt vaccinerade mot rabies, har godkända blodprovsresultat tidigast 30 dagar efter vaccinationen och att det har gått minst tre månader efter blodprovskontrollen innan de får komma in i EU och Sverige. Just nu gäller undantag från föranmälan för sällskapsdjur som kommer med familjer på flykt från Ukraina och riskerna hanteras av respektive medlemsstat när djuren anlänt. Med anledning av det finns en ökad risk för att rabies ska föras in i Sverige.

– Djuren kan utgöra en risk för rabies även om risken är låg om man tittar på varje individ. Men den är högre än för svenska djur. Sedan kan de också ha andra sjukdomar som vi rekommenderar behandling och vaccination mot, säger Lena Hellqvist Björnerot.

Undantaget från EU-reglerna gäller enligt Jordbruksverket enbart sällskapsdjur som kommer med sin familj och det får vara högst fem djur.

– Det är bara dem vi gör undantag för. För alla andra djur, som de som kommer som kommersiella, gatuhundar och räddningsdjur, där gäller de strikta reglerna som vanligt, säger Lena Hellqvist Björnerot.

– Vi avråder starkt från att åka ner och göra räddningsaktioner för att hämta hit gatuhundar och andra djur. De djuren utgör en större risk för rabies och där har vi inte heller rätt att göra något undantag. Nu går det inte att avvisa dem för de kan inte åka tillbaka till Ukraina. Det kan sluta med att vi avlivar de djuren.

Text: Håkan Frisell

Bilden föreställer Lena Hellqvist Björnerot, Sveriges officiella chefsveterinär. Foto: Jordbruksverket.