Många veterinärer är frustrade över att dataskyddsförordningen, GDPR, hindrar dem från att vända sig till Jordbruksverket vid misstanke om smuggelhundar. Men då vet de inte att Tullverket gärna tar emot den typen av uppgifter – och att det finns undantag från GDPR.

– Det finns ett undantag i offentlighets- och sekretesslagen när det gäller brottsbekämpande myndighet. Misstänker man ett brott har man rätt att bryta sekretessen, säger Jonas Karlsson, sakkunnig på rättsavdelningen på Tullverket.

Men om man misstänker att djuret är sjukt och saknar bevis om smuggling, då är det Jordbruksverket eller länsstyrelsen man ska kontakta.

Detta och mer som rör smuggelhundar diskuterades på ett digitalt seminarium som anordnades av företaget Elanco och hölls på AniCura Regionsjukhuset Bagarmossen i Stockholm. Inbjudna var bland annat representanter för Tullverket, Jordbruksverket och länsstyrelsen. Mötet streamades på Youtube.

Under mötet framkom att många veterinärer är osäkra på vad de ska göra om de misstänker att de har att göra med en smuggelhund. Som det är i dag hindrar GDPR veterinärer från att meddela smuggelmisstankar till Jordbruksverket, om djuret inte visar några symptom på rabies – den enda sjukdomen som faller inom epizootilagstiftningen.

– Om vi har ett friskt djur och djurägaren inte godkänner att vi anmäler denne till Jordbruksverket, får vi inte göra det, säger Anna Rave Vestberg, chefsveterinär på AniCura Regiondjursjukhuset Bagarmossen.

– Men vid minsta tecken på symtom, till exempel att hunden dreglar lite extra, får vi anmäla oavsett om djurägaren ger tillstånd till det eller inte. Så har vi tolkat det i alla fall, fortsätter hon.

Men många veterinärer tänker inte på att det går att anmäla misstänkta smuggelbrott till Tullverket, som ser allvarligt på den här typen av brott.

– När det handlar om levande djur kan det aldrig bli ett ringa brott, och då finns det fängelse i straffskalan, säger Jonas Karlsson.

Tullverket har också möjlighet att även informera Jordbruksverket – men inte om det inte finns någon misstanke om brott.

Enligt Jonas Karlsson är det enkelt för veterinärer att berätta om misstänkta smuggelhundar till Tullverket.

– För den veterinär som vill har vi en avdelning under vår ledningscentral som har öppet dygnet runt alla dagar.

Det finns enligt Jonas Karlsson ingen skyldighet för en veterinär att underrätta en djurägare om att denne anmälts till Tullverket för misstänkt brott.

Efter att Tullverket fått in en anmälan från en veterinär, utreds om förundersökning ska inledas eller inte, men Tullen fattar inget beslut om vad som ska hända med det aktuella djuret. Det faller på Jordbruksverket eller länsstyrelsen, som informeras av Tullen.

Vad behöver då Tullverket få veta av den anmälande veterinären?

– Vi vill veta vad det är som gör att du misstänker att brott begåtts. Till exempel att det här djurpasset ser konstigt ut eller chippet stämmer inte mot vad som står i passet. Det är uppenbara indikationer på att något inte stämmer. Sådana uppgifter vill vi veta. Vi vill däremot inte veta när djuret haft fradga runt munnen för det säger inte våra tjänstemän ett smack, säger Jonas Karlsson.

Han rekommenderar veterinärer att i första hand kontakta Tullverket om det handlar om ett misstänkt smuggelbrott, snarare än polisen.

– På Tullverket kommer det prioriteras betydligt högre än hos polisen, för det finns i vår brottskatalog klart och tydligt, säger han.

Jordbruksverket ser positivt på att veterinärer använder Tullverket som kontaktväg vid misstanke om brott, men förtydligar att det inte betyder att veterinärer ska vända sig till Tullverket i stället för till Jordbruksverket.

”Jordbruksverket hanterar smittskyddsaspekten och om veterinärer finner anledning att anmäla ett ärende till Jordbruksverket ska de göra det. Detta följer av lag. Alltså, att Tullverket tar emot samtal kring eventuellt brott innebär inte att veterinärer inte fortsatt ska vända sig till Jordbruksverket vid misstanke om epizootisk sjukdom såsom rabies”, skriver myndigheten i ett mejl till VeterinärMagazinet.

På smuggelhundsmötet fick Jordbruksverket kritik från flera håll för att inte vara tillräckligt hjälpsamma när veterinärer kontaktar dem om misstänkta smuggelhundar. En del säger att det är svårt att nå Jordbruksverket både under och efter kontorstid. Man efterlyser tydliga direktiv från myndigheten.

– Det är många som ringer på det här numret och man kan få vänta några minuter, men man ska komma fram, säger Simon Löfgren som är biträdande enhetschef på Smittbekämpningsenheten på Jordbruksverket.

Enligt Simon Löfgren finns det ett direktnummer för veterinärer, men att det numret hålls mer eller mindre hemligt då det annars riskerar att missbrukas. Så har skett när privatpersoner kommit över det.

Ett annat alternativ för veterinärer att komma i kontakt med rätt person på Jordbruksverket är enligt Simon Löfgren att ringa tjänsteman i beredskap – men att det egentligen inte är tänkt att det ska gå den vägen.

Text Håkan Frisell

Fakta:

• Veterinärer som vill kontakta Tullverket om smuggelhundar kan ringa dessa nummer (källa: Tullverket):

• I första hand till numret 08-4050570 till Tullverkets ledningscentral.

• I andra hand till numret 90114.

• Tullverket har också mejladressen ledningscentralen@tullverket.se dit veterinärer kan anmäla misstänkta fall med smuggelhundar.

• Enligt SVA, har rabies inte förekommit hos djur i Sverige sedan år 1886.

Bildtext: Jonas Karlsson, sakkunnig på rättsavdelningen på Tullverket, foto: Tullverket.