Oklart om renar med basthorn får transporteras till slakt

Det är enligt Livsmedelsverket förbjudet att transportera renar med basthorn till slakt. Men länsveterinären håller inte med om förbudet, och nyligen fanns renar med basthorn i två transporter till samma slakteri.

– Renar med basthorn får inte transporteras. Hornen är jättekänsliga. Blodkärlen och nerverna är utanpå och benet bildas inuti, säger Arja Helena Kautto, senior veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

En sarv, alltså en hanren, med basthorn är mycket försiktig med sina horn, och vill absolut inte att någon ska röra vid dem, enligt henne.

I två fall nyligen skickades många renar med basthorn till slakt på slakteriet Åke P Fågel & Vilt i Jämtland. Enligt Livsmedelsverket självdog dessutom två härkar – kastrerade handjur – av misstänkt värmestress/transportstress. Den officiella veterinären som upptäckte detta gjorde en anmälan till Länsstyrelsen Jämtland.

”Vid levandedjurbesiktningen i Åke P den 7 september 2022 observerades många renar med basthorn. Basthorn var kärl- och nervförsedda på de två döda renarna och även på många av de andra renarna. Samma sak hände onsdagen den 14 september 2022. Många renar hade innerverade och vaskulariserade basthorn, och basthuden blödde vid anskärning efter slakt”, skriver officiella veterinären i anmälan.

Men Maria Lundvall, länsveterinär på Länsstyrelsen Jämtland, håller inte med om att det är förbjudet att transportera renar med basthorn.

– Det är fel. Så är det inte. Det är bara när basthornen är känsliga som man inte ska transportera renar. Det handlar om sommarmånaderna och sedan är basthornen inte känsliga längre, säger hon, och tillägger:

– Man kan till och med transportera renar med känsliga basthorn om man har tillräckligt utrymme på transporten.

Men enligt Maria Lundvall var de aktuella transporterna, där även två renar alltså självdog, ovanliga eftersom man hade blandat sarvar, vajor, härkar och kalvar. Uppskattningsvis ett tiotal av djuren hade känsliga basthorn. Det ska också ha varit trångt bland djuren på transporterna.

– Alla de här djuren var i en salig blandning på transporterna vilket var märkligt.

Länsstyrelsen Jämtland har gjort en utredning av det inträffade och funnit att den transporterade flocken på cirka 40-50 djur blivit kvar i vinterbeteslandet även under sommaren. Det hade enligt myndigheten blivit ett hårt tryck på samebyn som ägde renarna att avlägsna djuren. Vinterbetesland är ofta privatägd mark medan fjällbetesland på sommaren i regel tillhör staten.

– Det blir konflikter när renarna är kvar på vinterbetelslandet på sommaren. Så här krockar två intressen, alltså djurskyddet och intresset av att få bort renarna från platsen, säger Maria Lundvall.

Situationen kompliceras också av att det är länsstyrelsen som ålägger renägare att flytta djur i fall som detta.

– Det är vi som tvingar fram förflyttningar, kanske på en tid som direkt krockar med djurskyddet. Så länsstyrelsen sitter på två stolar. Här har vi intressekonflikter som heter duga och då få man väga in allt och göra en sammantagen bedömning, säger Maria Lundvall.

Enligt henne har länsstyrelsen i det aktuella fallet haft kontakt med de samer som ägde renarna och fått en nöjaktig förklaring till det inträffade. Länsstyrelsen avslutade sedan ärendet.

Anna Skarin, professor i renskötsel på SLU, stämmer in i att det kan vara problematiskt att följa djurskyddslagen för varje enskild ren i olika situationer. I det här fallet borde markägaren dock ha stått tillbaka för att inte riskera renarnas hälsa, anser hon.

– Det verkar som att renskötarna har hamnat i kläm mellan två lagstiftningar, djurskyddslagen och rennäringslagen, säger Anna Skarin.

Text: Håkan Frisell

Bilden MariaLundvall-648px. Maria Lundvall, länsveterinär på Länsstyrelsen Jämtland. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län.

Bilden renar32. Ur den aktuella anmälan. Foto: Livsmedelsverket.

Bilden ren21. Ur den aktuella anmälan. Foto: Livsmedelsverket.

Bilden ren26. Ur den aktuella anmälan. Foto: Livsmedelsverket.

Bilden SLU_220208_2345_jsg. Anna Skarin, professor i renskötsel på SLU. Fotograf: Jenny Svennås-Gillner.