SLU borde ha fått tydligare instruktion om att öka takten i utbildningen. Förslaget om att djurvårdare ska få validera sig till leg djursjukskötare är bra på smådjurssidan, men oklart formulerat – och hela hästsidan är bortglömd. Det är ett par av reaktionerna på utredningen om djursjukvården.

Gröna arbetsgivare har skrivit ett remissyttrande avseende utredningen om bättre förutsättningar för djurens hälso- och sjukvård (SOU 2022:58), som presenterades i höstas. Hela branschen har haft stora förhoppningar på att utredningen skulle komma med förslag som kan avhjälpa den stora bristen på veterinärer och på personal med narkoskompetens.

Sammantaget anser Gröna arbetsgivare att utredningen kommit med en hel del bra förslag, men att mycket återstår för att kompetensbristen ska kunna lösas. Utredningsförslaget innebär att djurvårdare ska få den skyddade yrkestiteln godkänd djurvårdare, och att nivåerna därmed försvinner. Från och med 1 januari 2029 ska djurvårdare inte längre få inducera och passa narkos, men under tiden ska de enligt förslaget få möjlighet att validera sig till legitimerade djursjukskötare.

– Problemet är att det inte står i utredningen vad det är som ska krävas för valideringen, eftersom det är Jordbruksverket som fastställer detta i en föreskrift. Dessutom tolkar vi det som att möjligheten avser de djurvårdare som finns i dag, alltså 337 personer bland våra medlemsföretag. Inga nya tillkommer, och ingen vet hur många som kommer att ta chansen eller om de klarar examinationen.

Det säger Emma Terander, branschansvarig för Svensk Djursjukvård på Gröna arbetsgivare och den som undertecknat remissyttrandet.

Generellt anser dock Gröna arbetsgivare att det är bra att yrkestiteln godkänd djurvårdare skapas och att de får arbeta under eget ansvar. En instans som inte är nöjd med utredningsförslaget är Veterinärmedicinska föreningen vid SLU, som organiserar både djursjukskötar- och veterinärstudenter. Enligt ett öppet brev som VeterinärMagazinet refererade i mitten av december, anser VMF att förslaget om att djursjukvårdare får möjlighet att validera sig till leg djursjukskötare urholkar värdet av den akademiska djursjukskötarutbildningen.

Emma Teranders kommentar till det är att studenternas oro är obefogad – givet den stora bristen på kompetens som råder inom djursjukvården.

– Det finns plats för alla. Utan tillskottet av validerad nivå 3 som får söva, kan vi att åter hamna i samma läge som 2010 och riskera att de flesta legitimerade behöver arbeta kvällar, helger och nätter för att täcka narkosbehovet, säger hon.

En annan kritikpunkt från Gröna arbetsgivare handlar om utbildningen. Sedan tidigare är det beslutat om att antalet utbildningsplatser vid SLU ska utökas till 140 platser för blivande veterinärer och till 155 platser för leg djursjukskötare.

– Men det kan inte stanna där. Det är ett alldeles för litet antal. Vi tycker man ska titta på hur man gör i Danmark, där man har inrättat en ny veterinärutbildning i Århus, och där studenterna kan få utföra kliniska moment på privata djurkliniker. Om det inte går att ordna fler utbildningsplatser i Ultuna, måste man tänka nytt, säger Emma Terander.

I remissvaret påpekar hon att utredningen bedömer att det behövs 180-220 platser på veterinärprogrammet inom en 10-15-årsperiod. Trots den bedömningen är formuleringen om att regeringen bör ge SLU i uppdrag att undersöka möjligheten att utöka antalet plats alltför vag, enligt Gröna arbetsgivare.

Utöver Gröna arbetsgivares remissvar står flera företag i branschen beredda att skicka in egna svar på utredningen.

Det råder delade meningar om djurskyddet. VeterinärMagazinet har varit i kontakt med privata smådjurskliniker som är starkt beroende av narkospersonal. De anser att djurskyddet för närvarande hotas av den kompetensbrist som råder och att detta åtminstone delvis kan avhjälpas om valideringsförslaget genomförs. Medan exempelvis VMF anser att djurskyddet hotas om djurvårdare tillåts validera sig för att kunna ge narkos.

På hästsidan håller flera kliniker, bland andra Husaby Hästklinik och Mälaren Hästklinik, på att enas om ett gemensamt remissvar. Torunn Mehammer är en av tre delägare i Husaby Hästklinik, som består av tre kliniker i Västergötland, varav en har dygnet runt-öppet, samt en klinik i Sundsvall. Hon är kritisk till att hästsidan har varit dåligt representerad i utredningen, samt till flera slutsatser:

– Förslaget om djurvårdare och leg djursjukskötare tar inte hänsyn till hur det ser ut på hästsidan. Djurvårdare nivå tre är en extra utbildning utöver d9 som inte finns på häst. Vi har bara nivå 2, vilket gör att ingen kommer att kunna plugga upp och bli legitimerad. Våra nivå 2 går på undantaget och kan ge läkemedel, sedera och hantera sederade hästar. Vi önskar att de får fortsätta som nu. Som förslaget är lagt nu, förlorar vi personal som vi redan har och som kan jobba i full klinisk verksamhet – det blir alltså bara en försämring för oss.

Vidare anser Torunn Mehammer att förslaget om att Distriktsveterinärerna ska få dra ned på nattjourer innebär risk för kraftigt försämrat djurskydd.

– Hästar med till exempel tarmvred och ston med fellägen vid fölning riskerar då att dö en plågsam död utan smärtlindring eller hjälp av avlivning. Det blir hemska situationer för både djur och djurägare när ingen veterinär hjälp finns att tillgå, säger hon.

Enligt Torunn Mehammer är det bättre att höja anslaget till Distriktsveterinärerna, så att personalen får rimliga arbetsvillkor och djurskyddet hålls på en nivå där det är försvarbart att över huvud taget hålla djur.

Text: Ingrid Kindahl