Arbetsmiljöproblem och dålig lönsamhet har under flera år plågat UDS på SLU. Anledningen har bland annat varit bristfällig styrning. Det slår en anlitad konsult fast. Nu stakar han ut en ny riktning för att styra upp skutan.

– SLU:s ledning har naturligtvis ett ansvar för det som har varit. Organisationen är en grundorsak till vissa av de problem som UDS har. Det säger Anders Bjurstam, konsult, ekonom och sedan ett par år projektledare för Tillsammansprojektet på SLU.

– Nuvarande rektor har verkligen förstått och tagit situationen på ett sådant allvar att förändringar nu sker. Djursjukhuset har bland annat skapats utifrån tanken om att bedriva en kommersiell verksamhet, vilket har genomsyrat instruktionerna till verksamheten. Detta görs nu om och vi tar en ny riktning där djursjukhuset primärt ska finnas för utbildningen och forskningen, fortsätter han.

Det var år 2007 som det beslutades att universitetssjukhuset, UDS, på SLU skulle bedrivas som en vinstdrivande verksamhet baserat på privata kunder. Det lade enligt Anders Bjurstam grunden till de problem som UDS nu har med arbetsmiljö och ekonomi. VH-fakulteten på SLU, där bland annat veterinärer och djursjukskötare utbildas, och UDS började fjärma sig från varandra.

– När man tittar på perioden från år 2007 och framåt, tycker jag det är många tokiga beslut och prioriteringen som genomförts. Det sämsta beslutet var att separera verksamheterna. Det var inte lätt att leva med konsekvenserna av den separationen och min slutsats är att verksamheterna drev isär kulturellt, ekonomiskt och prioriteringsmässigt. Ledningar för djursjukhuset tillsattes som hade till uppgift att driva verksamheten i kommersiell riktning. Men för utbildningen har den kommersiella riktningen inte varit relevant och ibland utgjort ett hinder, säger han.

Situationen blev allt sämre med åren. 2021 omsatte UDS omsatte 243 miljoner kronor och hade ett underskott på 19 miljoner kronor. De dåliga finanserna bidrog till att man haft så grava arbetsmiljöproblem att personal slutat.

– Djursjukhuset växte, men så gjorde också underskottet, vilket man kan tycka är märkligt. All ekonomisk teori bygger på att en sund verksamhet som växer ska ha ett förbättrat resultat. Det har man inte lyckats med här. Medarbetarna har inte mått bra på sitt arbete. Många veterinärer slutade hos oss i höstas för att de såg en bättre framtid någon annanstans. De organisatoriska problemen har föranlett att vi under en kort period tvingats stänga smådjursjouren.

Situationen på UDS har även fått negativa konsekvenser för veterinärstudenter.

– Här har du ett djursjukhus där du slussar runt studenterna och så kommer det akutfall och så får sjukhuset prioritera om och då blir lärarna på akademien upprörda då undervisningen är planerad sedan terminstart, förklarar Anders Bjurstam.

I ett försök att styra upp skutan startade SLU vintern år 2020 Tillsammansprojektet som innebar att Anders Bjurstam fick utreda var problemen låg i syfte att förstärka samarbetet mellan UDS och VH-fakulteten. Hans fullständiga utredning blev i dagarna offentlig.

Anders Bjurstam är tydlig med vad han tycker bör ske nu.

– Jag kan koka ner det till att vi ska ha en djursjukvård som finns till för utbildningen och forskningen. Den kommersiella delen är inget eget mål i sig utan det är ett sätt att få finansiering. Underskottet har varit tilltagande och det är en av de saker vi nu behöver åtgärda, eftersom det driver dålig arbetsmiljö.

Vad kommer den nya inriktningen att få för konsekvenser för veterinärutbildningen?

– Om man bedriver en sammanhållen verksamhet i utbildning och djursjukvård med gemensamma prioriteringar, då kommer också den kliniska delen av utbildningen att bli innehållsmässigt bättre för studenterna samtidigt som även förutsättningarna för forskningen förbättras, säger Anders Bjurstam.

Text: Håkan Frisell Bilden föreställer Anders Bjurstam, projektledare för Tillsammansprojektet på SLU. Foto: privat.

Fotnot: Under 2021 besöktes UDS av cirka 20 300 smådjurspatienter och cirka 5 300 hästpatienter.